Camilla Liljedahl, specialpedagog från Iris Hadar.

1. Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter
• Vilka möjligheter finns?
• Vad är viktigt i bemötandet?
Camilla Liljedahl, Specialpedagog

2. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
•
•
•
•
Läs och skrivsvårigheter/dyslexi
Alternativa verktyg
Möjligheter, rättigheter
Lyckade exempel från vår
verksamhet

3. Dyslektiker?, Person med dyslexi?

4. Läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi?
• Flera orsaker, t ex Dyslexi
• Socialt eller kulturellt betingat
• Annan funktionsnedsättning, ADHD, låg
kognitiv förmåga, språkstörning eller vara av
emotionell karaktär
• Komorbiditet med andra diagnoser
-Hur många i Sverige kan eller kan inte läsa?

5. ”Funktionellt läs- och skrivkunnig”
=ungefär motsvarande G i svenska i skolår 9
• Höga krav
Läs- och skrivsvårigheter
(”literacy preassure”)
• I PISA undersökningen framkommer att svenska
elevers resultat har försämrats.
10% av flickorna och 24% av pojkarna i åk 9 når
inte basfärdigheter i läsning
(enligt PISA undersökningen 2009)

6. PIAAC – den internationella undersökningen
av vuxnas färdigheter
• Åldrarna 16-65 år
• 58% av de vuxna svenskarna på god nivå i
läsfärdigheter
• En stor del befinner sig på låg nivå, framförallt
utrikes födda och personer med kort utbildning
(SCB, oktober 2013)

7. Dyslexi - förekomst och utredning
• 4-8 % av befolkningen. En i varje klass.
(5% är ungefär 450.000 människor)
• Logopeder, psykologer eller pedagoger (med särskild
utbildning) genomför dyslexiutredningar

8. Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
• ”Specifika läs- och skrivsvårigheter”
• Dyslexi kommer från grekiskan där ”dys” = svårigheter
och ”lexia” = ord, alltså svårigheter med ord
• ”Jag har sån här dyslesi, dylesi, dyxlesi…….”

9. Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
• En förändring av flera gener som kodar vår språkliga
förmåga
• Svårigheter att handskas med språkets
ljudsystem, fonologiska svårigheter
• Dyslexi finns hos personer inom alla intelligensområden
(tidigare diskrepansdefinitionen)

10. Är dyslexi ärftligt?
• 30-35% sannolikhet att en person som har en förälder
med dyslexi, själv utvecklar läs- och skrivsvårigheter
• 50-60% sannolikhet om båda föräldrarna har dyslexi
OBS!
Man ärver inte dyslexi, utan en disposition för dyslexi.
Miljön och åtgärderna har stor avgörande betydelse för hur
manifesta svårigheterna blir

11. Olika svårigheter vid dyslexi
Den som har dyslexi kan ha en eller fler av
följande svårigheter:
• Bristande fonologisk medvetenhet
• Nedsatt arbetsminne
• Ordmobiliseringsproblem
(Källa: FMLS)

12. Kännetecken för dyslexi
Vid läsning
• Läser långsamt – hinner ofta inte med textremsan på tv
• Läser för fort och gissar
• Kastar om bokstäver, t. ex. bar – bra
• Tappar eller lägger till bokstäver, ingen – igen,
helt – helst
• Har svårt att minnas vad man läst

13. Kännetecken för dyslexi
Vid skrivning
• Utelämnar vokaler
• Kastar om konsonanter – burkar blir brukar
• Spegelvänder bokstäver och siffror – b blir d
• Har ofta en svårläst handstil
• Skriver otydligt för att dölja sina stavfel
• Utelämnar ändelser

14. Dyslexi kan ge följdproblem som ytterligare
försvårar läsandet
• Svårt med utantillinlärning
(alfabetet, multiplikationstabellen..)
• 30-50% överlappning med ADHD

15. Konsekvenser i arbetslivet
Samhällets ökade krav på läs- och skrivfärdigheter
gör att många vuxna stöter på problem
• Utanförskap
• Arbetsinstruktioner
• Dokumentationskrav
• Säkerhetsföreskrifter
• Avstår från utbildningar eller
arbeten

16. Andra problem i vardagen
•
•
•
•
•
SMS
Beställa från menyer
Resa
Lära andra språk
Sköta ärenden på webben

17. Vad kan man göra?

18. Tidiga åtgärder är avgörande
• Sätt in hjälp i tid – då kan framtida svårigheter
begränsas!
• Förödande : ”vänta och se”
mentalitet, omognad
Matteuseffekten (Høien och Lundberg, 1999)

19. Kompensation eller träning?
Svensson, I. (Dyslexi . Aktuellt om Läs- och skrivsvårigheter nr
3, 2012) "Assistive Technology alias Alternativa Verktyg”

20. Alternativa verktyg (kompensatoriska hjälpmedel)
• Pusselbiten som lyfter deltagare med LoS till
samma funktionella nivå som normalläsaren?
Normalläsare
Deltagare med
tillgång till verktyg
Deltagare utan
tillgång till verktyg
(Tord Söderqvist, SPSM)

21. Vilka alternativa verktyg finns?

22. Kompensatoriska datorprogram
• Talsyntes

23. ScreenRuler
ClaroView

24. Kompensatoriska datorprogram
Rättstavning
Stava Rex och SpellRight

25. Daisyläsare i datorn

26. Appar i iPhone och iPad
• Talsynteser
Prizmo, iPads egen ”tala markering”

27. Appar i iPhone och iPad
• Daisyläsare
Inläsningstjänst, Legimus, Read2go

28. Appar i iPhone och iPad
• Taligenkänning, översättning
SayHi, Dragon Dictation

29. Appar i iPhone och iPad
• Open Dyslexic

30. Att läsa med öronen
•
•
•
•
Talbok,
Ljudbok,
E-bok,
Bok som app

31. Egen nedladdning

32. Myndigheten för tillgängliga medier
•
Myndigheten för tillgängliga medier, är en statlig myndighet
som lyder under Kulturdepartementet
•
Deras uppdrag är att se till att personer med läsnedsättning
får tillgång till litteratur på de medier som passar dem
•
MTM producerar talböcker och punktskriftsböcker
•
MTM är bibiliotekens lånecentral för talböcker
•
MTM forskar kring och utvecklar ny teknik för produktion och
läsning
•
Ett särskilt uppdrag för MTM är att ge studerande på högskola
tillgång till anpassad studielitteratur

33. MTMs undersökning om hur bibliotek kan
vidareutveckla sin service mot unga
talboksanvändare
Tre övergripande slutsatser:
• Betona hur barnen kan använda
talböcker
• Diskutera på flera nivåer varför det
är viktigt att förmedla talböcker
• Professionellt bemötande i varje
enskild kontakt med blivande
talboksanvändare

34. ”Talande böcker och läsande barn”
• Talboksläsning/lyssning kan kombineras med
andra aktiviteter
• Egen aktivitet/Kompenserande funktion
• Stigmatisering när läst bok är norm
• Sociala sammanhang viktigt
• Daisy tekniska problem, synpunkter
• Genväg, fusk

35. Vad kan man göra?
•
Vid misstanke – Utred!
•
Vårdcentral ger remiss till logoped, t ex Logopederna
(www.logopederna.se) som utreder på flera språk
•
Logopeden kan förskriva vissa hjälpmedel utan kostnad att
användas i hemmet och på fritiden
•
Ansök hos Försäkringskassan om hjälpmedel behövs på
arbetet
•
Kontakta Arbetsförmedlingen vid arbetssökande

36. Varför utreda?
En diagnos ger rätt till
•
Längre skrivtid på högskoleprovet
•
Längre skrivtid eller muntligt prov vid teoriprov för körkort
•
Som studerande har du rätt till inläst litteratur
•
Talböcker, egen nedladdning
•
Taltjänst och teletal. Taltjänst hjälper till att läsa/skriva brev
eller föra anteckningar vid möten t.ex. Teletal hjälper till att
föra anteckningar och stödja vid samtal med myndigheter
m.m.

37. Dyslexiförbundet FMLS
•
Vänder sig till personer med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi
samt deras anhöriga
•
De vänder sig också till andra intresserade som pedagoger med
intresse för läs- och skrivsvårigheter
•
FMLS anordnar varje år konferenser och annan fortbildning inom
läs- och skrivområdet
•
Rådgivnings- och informationsverksamheten kallas Skrivknuten

38. Att ge ett bra bemötande till en person med
läs- och skrivsvårigheter
• Kunskap inom området
• Uppmana till att söka hjälp, använda befintlig
teknik
• Erbjud hjälp
• Avdramatisera, normalisera
• Erbjud en tillgänglig miljö,
• Kan information inhämtas på
alternativt sätt?