SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  16
Atomer och molekyler
Ämne: NO, kemi
Arbetsområde: Atomer och molekyler
Syfte - Varför ska vi arbeta med det är? (alla citat ur Lgr-11)
Genomundervisningeni ämnetkemi skaelevernasammanfattningsvis
gesförutsättningarattutvecklasinförmågaatt
 användakunskaperi kemi föratt granska information,
kommuniceraochta ställningi frågorsomrör energi,miljö,hälsaochsamhälle,
 genomförasystematiskaundersökningari kemi,och
 användakeminsbegrepp,modellerochteorierföratt beskrivaochförklarakemiska
sambandi samhället,naturenochinuti människan.
Centralt innehåll i Kemi i årskurs 4-6 som tas upp
Kemin i naturen
 Enkel partikelmodell förattbeskrivaochförklaramateriensuppbyggnad,kretsloppoch
oförstörbarhet.Partiklarsrörelsersomförklaringtillövergångarmellanfastform, flytande
formoch gasform.
Kemin och världsbilden
 Några historiskaochnutidaupptäckterinomkemiområdetochderasbetydelseför
människanslevnadsvillkorochsynpå världen.
 Äldre tidersbeskrivningaravmateriensuppbyggnad.Keminsförändringfrånmagi och
mystiktill modernvetenskap.
 Olikakulturersbeskrivningarochförklaringaravnatureni skönlitteratur,myterochkonst
och äldre tidersnaturvetenskap.
Keminsmetoderoch arbetssätt
 Tolkningochgranskningavinformationmedkopplingtill kemi,till exempel i faktatexteroch
tidningsartiklar.
Kunskapskrav i årskurs 6 för betyget E/C/A i kemi (i de delar som berörs)
 Elevenkananvändainformationeni diskussionerochföratt skapatexterochandra
framställningarmed viss/relativtgod/godanpassningtill sammanhanget.
 Elevenhargrundläggande/goda/mycketgoda kunskaperommateriensuppbyggnadoch
egenskaperochandrakemiskasammanhangochvisardetgenomatt ge exempel påoch
beskrivadessamed viss/förklara och visa på enklasamband inom dessamed relativt
god/förklara och visa på enklasamband inom dessaoch något gemensamtdrag medgod
användningavkeminsbegrepp.
 Dessutomkanelevenberättaomnågranaturvetenskapligaupptäckterochderasbetydelse
för människorslevnadsvillkor.
Atomer och molekyler
Elevdel (6:orna)
Ämne: NO, kemi
Mål för arbetsområdet - det här ska du lära dig
 Att kunnaförklarahuratomer och molekylerbyggeruppämnenomkringoss.
 Skillnadenmellanatomerochmolekyler.
 Skillnadenmellangrundämnenochkemiskaföreningar.
 Att kännatill vadperiodiskasystemetär.
 Kunnaberättaom hur man "förr"trodde att alltvar uppbyggt.
 Läsa och kunnahitta detviktigaste innehålleti faktatexteromatomerochmolekyler.
 Användadinakunskaperomatomeroch molekylertillattskapaenklurigfråga (Concept
cartoon)
Stora frågor!
 Vadär skillnadenmellanenatomochenmolekyl?
 Vadgör atomernaså viktiga?
 Vadär skillnadenmellangrundämnenochkemiskaföreningar?
Viktiga/svåra begrepp och ord
atom,molekyl,grundämne,kemiskförening,elektron,proton,neutron,ämnen,element,
Bedömning - så här kommer dina kunskaper att bedömas
Läraren kommeratt bedömahurdu visardinakunskaper
 Dindelaktighetochdinakunskaperi samtal i klassrummet.
 Dinklurigafråga.
 Det duskriverpå exitticketsochliknande.
 Ditt resultatpåkemiprovet
Undervisning - så här kommer vi att arbeta
 Du får tänka enskilt,tillsammansmedenkompisochtillsammansmedallai gruppenkring
blandannat de stora frågorna.
 Du får tittapå faktafilmeromatomerochmolekyler.
 Du får tillsammansmedenkamratgöraen conceptcartoon.
 Du får vara medoch diskuteradinochandras conceptcartoonsi gruppen.
 Du får läsafaktatextochdiskuterakringtexten.
 Du får bygga atomeroch molekylermedlego.
Planeringenär gjord av: Linda Fleck,Råbergsskolan
Atomer och molekyler
Elevdel (4:orna)
Ämne: NO, kemi
Mål för arbetsområdet - det här ska du lära dig
 Att kunnaförklarahuratomer och molekylerbyggeruppämnenomkringoss.
 Skillnadenmellanatomerochmolekyler.
 Skillnadenmellangrundämnenochkemiskaföreningar.
 Att kännatill vadperiodiskasystemetär.
 Kunnaberättaom hur man "förr"trodde att alltvar uppbyggt.
 Läsa och kunnahitta detviktigaste innehålleti faktatexteromatomerochmolekyler.
Stora frågor!
 Vadär skillnadenmellanenatomochenmolekyl?
 Vadgör atomernaså viktiga?
 Vadär skillnadenmellangrundämnenochkemiskaföreningar?
Viktiga/svåra begrepp och ord
atom,molekyl,grundämne,kemiskförening,elektron,proton,neutron,ämnen,element,
Bedömning - så här kommer dina kunskaper att bedömas
Läraren kommeratt bedömahurdu visardinakunskaper
 Dindelaktighetochdinakunskaperi samtal i klassrummet.
 Det duskriverpå exitticketsochliknande.
 Hur du svara på frågor omatomer och molekyler.
Undervisning - så här kommer vi att arbeta
 Du får tänka enskilt,tillsammansmedenkompisochtillsammansmed allai gruppenkring
blandannat de stora frågorna.
 Du får tittapå faktafilmeromatomerochmolekyler.
 Du får vara medoch diskuteraconceptcartoons(bildermedklurigafrågor) i gruppen.
 Du får läsafaktatextochdiskuterakringtexten.
 Du får bygga atomeroch molekylermedlego.
Planeringenär gjord av: Linda Fleck,Råbergsskolan
Atomer och molekyler
Sexornas planering
Lektion 1+2
Lektionsmål;fåvetaelevernasförkunskaper,attfåkunskaperomhurman trodde förr och nuom
ämnen,att vetavaden atom och enmolekyl är.
 E-P-A
o Vadvet duom atomeroch molekyler?
o Vadtror duom atomeroch molekyler?
o Skrivnerdinaenskildatankar(Somskakunnalämnasin)
o Diskuteramedenklasskamrat
o Gemensamtankekartapåtavlan
 Läs sidan8-9 i "Bokenom fysikochKemi"omvad man trodde förroch hur kunskapernahar
ökat framtill våra dagar.
 Film(medefterföljandediskussion)
o https://www.youtube.com/watch?v=BJkeNzJLahU(skärminspelningavPPTkringvad
enatom /molekyl är)
 Bygg H2O och CO2 i Lego.
Lektion 3
Lektionsmål;Låtaelevernasättaordpå sina kunskaperomatomerochmolekyler
 Prat kringde stora frågorna utifrånE-P-A
o Vadär skillnadenmellanenatomochenmolekyl?
o Vadgör atomernaså viktiga?
Lektion 4
Lektionsmål:Attvetahurenatom är uppbyggd
 Prat kringstor fråga utifrånE-P-A
o Vadär skillnadenmellangrundämnenochkemiskaföreningar?
 Filmmedefterföljande diskussion
o https://www.youtube.com/watch?v=dkLOcP4Uzro (skärminspelningavPPTom vad
atomerbestårav)
 Tillverkaenegenconceptcartoonkringatomer/molekyler(somkanske kananvändasav
fyrorna)
Lektion 5
Lektionsmål:Bli säkerpå atom, molekyl,grundämne,kemisk förening
 Bygg medLego:
o En atom
o En annan atom
o En molekyl somären kemiskförening
o En molekyl somären annankemiskförening
Atomer och molekyler
o En molekyl somärett grundämne
 Fortsättpå concept cartoons
Lektion 6
Lektionsmål:Bli klara medconceptcartoons
 Jobbamed ConceptCartoon-bilderna
o Om några blirklaratestar vi dempå gruppen
 Läs texteromatomeroch molekylerfrånNE
 Exitticket:Vadär enatom?Beskrivså nogadu kan.
Lektion 7
Lektionsmål:Redaut begreppeninförproven.
 Genomgångav LPP
 Genomgångav vad som kanförväntaskommapå provet
 4-hörnövningmedelevernasConceptCartoons
Lektion 8;
Lektion 9
Lektionsmål:Tänka ettvarv till på provet…
 Elevernafårtillbakasinaprov,medca tre tilläggsfrågorsomde fårfunderavidare påoch
förtydliga.
 Provensamlasin
 Vi börjar gå igenomrättasvar och visarelevexempel påde olikanivåerna.
Lektion 10
Lektionsmål:elevernablirmedvetnaomsinaegnakunskaperkringatomerochmolekyler.
 Elevernafårtillbakasinaprovtillsammansmedelevexempelpåolikabetygsnivåer.
 Elevernafårsjälvabedömasinaprovoch fyllai på vilkennivåde klararkunskapskraveni
”Heja-matrisen”
 Vi jämförmedvad jaghar fyllti,de somvill fårsätta enbokstavpå sittprov.Proventas med
hemför underskriftavföräldrar.
Atomer och molekyler
Fyrornas planering
Lektion 1
Lektionsmål:Få vetaelevernasförkunskaper
 E-P-A
o Vadvet duom atomeroch molekyler?
o Vadtror duom atomeroch molekyler?
o Skrivnerdinaenskildatankari NO-boken
o Diskuteramedenklasskamrat
o Gemensamtankekartapåtavlan
Lektion 2
Lektionsmål:Att elevernafårenbildav hurman genomtidernatrottatt materiavar uppbyggt.
 Närläsningavsidan8 i "Bokenomfysikoch Kemi"omvadman trodde förr och hur
kunskapernaharökat framtill våra dagar.
Lektion 3
Lektionsmål:Att elevernafårenbildav hurman genomtidernatrottatt materiavar uppbyggt.
 Närläsningavsidan8 i "Bokenomfysikoch Kemi"omvadman trodde förr och hur
kunskapernaharökat framtill våra dagar.
 Jag läsersidan9 högt (fortspå sid8)
 Film(medefterföljande diskussioner)
o https://www.youtube.com/watch?v=BJkeNzJLahU(skärminspelningavPPTkringvad
enatom /molekyl är)
 Elevernafårskrivaav sistabilden,ensammanfattningav filmen.
Lektion 4
Lektionsmål:Att förståatt alltrunt omkringossär uppbyggtavatomer,beroende påhuratomerna
sätts ihopfårvi olikaämnen
 Vi tittar på AnimatedScienceomkolatomen
 Efterfilmensammanfattarvi detviktigaste påtavlan,eleverna skriverav.
 Elevernafårbyggamedlegobitar
o En atom
o En annan atom
o En molekyl somären kemiskförening
o En molekyl somären annankemiskförening
o En molekyl somärett grundämne
Lektion 5
 Vi tittar på AnimatedScienceomsyreatomen
 Efterfilmensammanfattarvi detviktigaste påtavlan
Lektion 6
Lektionsmål:Få lite koll påhur atomernaär uppbyggda
Atomer och molekyler
Vi tittar på filmenomhuratomernaär uppbyggda.Efteråtsammanfattarvi filmentillsammans,
elevernafårklistraintexteni sinaNO-böcker.
Inuti atomerna
 Det finnsdetsomär ännu mindre änatomer.
 Atomerär uppbyggdaaven kärna medprotoner(plusladdning) ochneutroner(utan
laddning).
 Runt kärnansnurrar minusladdadeelektroner.
 Elektronernafinnsi olikaskal (moln) därdetfårplatsett visstantal elektroner.
 Atomenharlikamånga minusladdningarsomdenharplusladdningar.
 Protonernai kärnan fungerarnästansommagnetersomdrar till sigelektroner.
 I periodiskasystemetärgrundämnenaindelade i olikagrupperochperioder.
 Ämnensomstår undervarandraär i sammagrupp och har liknande egenskaper.
 Ämnensomstår i sammarad är i samma period - de har likamångaelektronskal.
Lektion 7
Lektionsmål:Att allaeleverkan"svaren"påde stora frågorna.
 Prat kringde stora frågorna utifrånE-P-A
o Vadär skillnadenmellanenatomochenmolekyl?
o Vadgör atomernaså viktiga?
o Vadär skillnadenmellangrundämnenochkemiskaföreningar?
 Vi sammanfattarpå tavlan,elevernafårskrivaav.
 Träna på begreppenviaquizlet-övningen
Lektion 8
Lektionsmål:Befästaatom- och molekylkunskaperna,användademi samtal medsinakamrater.
Argumenteraförsinasvar.
 Vi jobbarmedde ConceptCartoonssomsexornagjort.
Lektion 9
 Oförberettprovföratt se vad vi ska fortsättajobbamed.
Lektion 10
Lektionsmål:Befästade grundläggande atom- ochmolekylkunskaperna.
 Elevernafårrita/måla/klippa/klistra(limstiftskorkenkanvaralagomsom mall)
o En atom
o En annan atom
o En molekyl avettgrundämne
o En molekyl avettannatgrundämne
o En molekyl avenkemiskförening
o En molekyl aven annankemiskförening
 De får gärna skrivavilkaatomerochmolekylerde gjort.
Lektion 11
Lektionsmål:Att elevenblirmedvetenomvadhenkan omatomer och molekyler
Atomer och molekyler
 Provenochelevexempelpåolikanivåerlämnastillbaka.Elevernafårsittatillsammansmed
kamrater(evnågonenskilt) förattbedömasinaegnaprovutifrånnivåerna.De kanäven
passa på att prata kringde uppgiftersomde tyckte varsvåra.
Atomer och molekyler
Kemiprov om Atomer och molekyler
1. (En fråga hämtad från ett nationellt prov i kemi)
En guldtacka, som den på bilden, är ett
stort stycke rent guld. Om alla atomer
som guldtackan består av tas bort, vilket
av följande påståenden stämmer då?
Ringa in ETT alternativ:
A. Det skulle fortfarande finnas en
guldtacka, men den skulle väga
mindre.
B. Det skulle inte finnas någonting kvar
där guldtackan har legat.
C. Guldtackan skulle vara precis likadan som från början.
D.Det skulle finnas kvar lite guldpulver.
2. (En fråga hämtad från ett nationellt prov i kemi)
All materia består av atomer av olika slag. Om man eldar upp
en bit trä, blir en del atomer kvar som aska.
Vad händer med alla de övriga atomerna som veden bestod
av?
Bilden hämtadfrån:
https://www.flickr.com/photos/bullionvault/3592549764/
Atomer och molekyler
3. Vad är skillnaden mellan grundämnen och kemiska
föreningar?
4. Här är ett periodiskt system. Vad kan man få reda på när
man tittar/läser i det?
Atomer och molekyler
5. Här är en modell av en atom. Vad är det vi ser? Tänk på
att använda naturvetenskapliga begrepp.
6. Vad är skillnaden mellan atomer och molekyler?
Licensed underCC BY-SA 3.0via WikimediaCommons -
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Helium-
Bohr.svg#mediaviewer/File:Helium-Bohr.svg
Atomer och molekyler
7.
8. Grundämnet Natrium har den kemiska beteckningen Na, och
står i den första gruppen i den tredje perioden i det periodiska
systemet. Rita en atommodell för hur vi tänker oss att natrium
ser ut.
Ja, det
är den
Nej,
molekyler
är mindre
Nej, det finns en
kärna i atomen
som är mindre.
Atomer och molekyler
Facit och exempel på elevsvar på de olika betygsnivåerna.
Jämför dina svar med exemplen här nedanför, vilken nivå tycker du att dina
svar ligger på?
Fråga 1: Alternativ B
Fråga 2: All materia består av atomer av olika slag. Om man eldar upp en bit
trä, blir en del atomer kvar som aska. Vad händer med alla de övriga atomerna
som veden bestod av?
A: Dom slås ihop och bildar till sluten molekyl.
A: Dom flyger upp i luften och fortsätter att binda ihop sig med
andra atomer.
C: De blev rök och svävadeut i luften.
C: De blev rök. Röken försvinner iluften, så atomerna hamnar i
luften.
E: De blir till rök.
E: Atomerna blir något annat.
F: Jag vet väl inte?
F: Domlöses upp och försvinner.
Atomer och molekyler
Fråga 3: Vad är skillnaden mellan grundämnen och kemiska föreningar?
A: Kemiska föreningar är när man bygger upp molekyler av olika
slags atomer. Grundämneär när man bygger upp en molekyl av
samma slags atomer.
A: Ett grundämneär en atom eller en molekyl, om molekylen
innehåller samma slags atomer. En kemisk förening kan bara vara
en molekyl eftersom den innehåller minst två atomer somär olika.
C: Grundämnen är lika atomer. Kemiska föreningar är minst 2 olika
atomer.
C: Ett grundämnemåste vara samma atom och en kemisk förening
måste vara olika atomer.
E: Väte är ett grundämnemedans en kemisk förening är flera
grundämnen.
E: Grundämnen är en atom, och kemiska föreningar är flera
atomer.
F: Grundämnen är många ämnen, kemiska föreningar är en sak.
Fråga 4: Här är ett periodisktsystem. Vad kan man få reda på när man
tittar/läser i det?
 Vilka grundämnen somfinns
 Hur många grundämnen det finns.
 Hur många elektroner/protoner/neutroner en atom har
 Kemiska beteckningen för ämnen
 Vilken slags ämne det är (metall, gas …)
 Vad de olika atomerna väger
Atomer och molekyler
Fråga 5: Här är en modell av en atom. Vad är det vi ser? Tänk på att använda
naturvetenskapliga begrepp.
A: Vi ser två stycken elektroner somär negativt laddade, 2 stycken
protoner somär positivt laddade och 2 stycken neutroner som är
neutrala (ingen laddning).
A: Atomen har en kärna. I kärnan har vi neutroner (inte laddade,
fyller ut kärnan) och protoner (plusladdade). Protonerna drar till sig
minusladdadeelektroner, lika många somdet finns protoner. Om
det blir många elektroner får de inte plats, då blir det flera lager.
C: Vi ser lite av vad somfinns i en atom. T ex elektroner (-) och
protoner (+) och neutroner (0)
C: Dom röda är protoner (+), varjeplusladdning har minstdragit åt
sig en minusladdning.
E: Vi ser gula minussaker somsnurrar runtatomens kärna.
E: Vi ser protoner och neutroner i atomens kärna.
F: En atom
Fråga 6: Vad är skillnaden mellan atomer och molekyler?
A: En atom är den minsta delen i ett grundämne. Och i en atom
finns det en atomkärna somär uppbyggd av protoner och
neutroner. Och runt kärnan svävar elektroner. Och en molekylär
när flera atomer binds ihop.
A: En atom är den minsta delen av ett grundämne. Omlika eller
olika atomer binds ihop så skapas en molekyl. En molekyl kan sedan
tillsammans med andra molekyler bilda en sak. En atom är en rund
filur sominnehåller neutroner, protoner och elektroner.
C: Atom+atom=molekyl
C: Atomer bygger upp molekylerna
E: En atom är en lös legobit, en molekyl är flera legobitar somsitter
ihop.
F: Atomer är gjorda av molekyler
Atomer och molekyler
Inuti atomerna
 Det finns det som är ännu mindre än atomer.
 Atomer är uppbyggda av en kärna med protoner
(plusladdning) och neutroner (utan laddning).
 Runt kärnan snurrar minusladdade elektroner.
 Elektronerna finns i olika skal (moln) där det får plats ett
visst antal elektroner.
 Atomen har lika många minusladdningar som den har
plusladdningar.
 Protonerna i kärnan fungerar nästan som magneter som
drar till sig elektroner.
 I periodiska systemet är grundämnena indelade i olika
grupper och perioder.
 Ämnen som står under varandra är i samma grupp och
har liknande egenskaper.
 Ämnen som står i samma rad är i samma period - de har
lika många elektronskal.
Inuti atomerna
 Det finns det som är ännu mindre än atomer.
 Atomer är uppbyggda av en kärna med protoner
(plusladdning) och neutroner (utan laddning).
 Runt kärnan snurrar minusladdade elektroner.
 Elektronerna finns i olika skal (moln) där det får plats ett
visst antal elektroner.
 Atomen har lika många minusladdningar som den har
plusladdningar.
 Protonerna i kärnan fungerar nästan som magneter som
drar till sig elektroner.
 I periodiska systemet är grundämnena indelade i olika
grupper och perioder.
 Ämnen som står under varandra är i samma grupp och
har liknande egenskaper.
 Ämnen som står i samma rad är i samma period - de har
lika många elektronskal.

Contenu connexe

Tendances

GS-156-158-Trgovina i turizam u Srbiji
GS-156-158-Trgovina i turizam u SrbijiGS-156-158-Trgovina i turizam u Srbiji
GS-156-158-Trgovina i turizam u SrbijiTeacherDN
 
Zagadjivanje i zaštita zemljišta
Zagadjivanje i zaštita zemljištaZagadjivanje i zaštita zemljišta
Zagadjivanje i zaštita zemljištaEna Horvat
 
Osna (linijska) simetrija
Osna (linijska) simetrijaOsna (linijska) simetrija
Osna (linijska) simetrijaJelena Volarov
 
Sukob, rešavanje sukoba, medijacija
Sukob, rešavanje sukoba, medijacijaSukob, rešavanje sukoba, medijacija
Sukob, rešavanje sukoba, medijacijaAzBuki
 
Problemska nastava-priprema ppd
Problemska nastava-priprema ppdProblemska nastava-priprema ppd
Problemska nastava-priprema ppdZdenka Tomić
 
Površina i merenje površine - Saša Nikolić
Površina i merenje površine - Saša NikolićPovršina i merenje površine - Saša Nikolić
Površina i merenje površine - Saša NikolićEdukacija Obrazovni portal
 
L204 - Fizika - Određivanje zvezdanih masa, prečnika i temperature – Marija S...
L204 - Fizika - Određivanje zvezdanih masa, prečnika i temperature – Marija S...L204 - Fizika - Određivanje zvezdanih masa, prečnika i temperature – Marija S...
L204 - Fizika - Određivanje zvezdanih masa, prečnika i temperature – Marija S...NašaŠkola.Net
 
Jednacine sa mnozenjem i deljenjem II razred
Jednacine sa mnozenjem i deljenjem II razredJednacine sa mnozenjem i deljenjem II razred
Jednacine sa mnozenjem i deljenjem II razredŽaklina Jevtić
 
страдањата на младиот вертер
страдањата на младиот вертерстрадањата на младиот вертер
страдањата на младиот вертерIle Karov
 
Презентација
ПрезентацијаПрезентација
ПрезентацијаGete4360
 
Zagadjenje zemljista
Zagadjenje zemljistaZagadjenje zemljista
Zagadjenje zemljistamilazivic1971
 
Kvadrat i-pravougaonik-provera
Kvadrat i-pravougaonik-proveraKvadrat i-pravougaonik-provera
Kvadrat i-pravougaonik-proveraMarija Petrovic
 
CВ. Кирил и Методиј
CВ. Кирил и МетодијCВ. Кирил и Методиј
CВ. Кирил и МетодијMonika Pahumi
 
Светска привреда
Светска привредаСветска привреда
Светска привредаprijicsolar
 
Osnovni pojmovi i principi ekologije i zaštite životne sredine
Osnovni pojmovi i principi ekologije i zaštite životne sredineOsnovni pojmovi i principi ekologije i zaštite životne sredine
Osnovni pojmovi i principi ekologije i zaštite životne sredineIvana Damnjanović
 

Tendances (20)

GS-156-158-Trgovina i turizam u Srbiji
GS-156-158-Trgovina i turizam u SrbijiGS-156-158-Trgovina i turizam u Srbiji
GS-156-158-Trgovina i turizam u Srbiji
 
Zagadjivanje i zaštita zemljišta
Zagadjivanje i zaštita zemljištaZagadjivanje i zaštita zemljišta
Zagadjivanje i zaštita zemljišta
 
Osna (linijska) simetrija
Osna (linijska) simetrijaOsna (linijska) simetrija
Osna (linijska) simetrija
 
Sukob, rešavanje sukoba, medijacija
Sukob, rešavanje sukoba, medijacijaSukob, rešavanje sukoba, medijacija
Sukob, rešavanje sukoba, medijacija
 
Problemska nastava-priprema ppd
Problemska nastava-priprema ppdProblemska nastava-priprema ppd
Problemska nastava-priprema ppd
 
SARADNJA SA RODITELJIMA
SARADNJA SA RODITELJIMASARADNJA SA RODITELJIMA
SARADNJA SA RODITELJIMA
 
Površina i merenje površine - Saša Nikolić
Površina i merenje površine - Saša NikolićPovršina i merenje površine - Saša Nikolić
Površina i merenje površine - Saša Nikolić
 
правопис провера
правопис провераправопис провера
правопис провера
 
Primarni sektor
Primarni sektorPrimarni sektor
Primarni sektor
 
L204 - Fizika - Određivanje zvezdanih masa, prečnika i temperature – Marija S...
L204 - Fizika - Određivanje zvezdanih masa, prečnika i temperature – Marija S...L204 - Fizika - Određivanje zvezdanih masa, prečnika i temperature – Marija S...
L204 - Fizika - Određivanje zvezdanih masa, prečnika i temperature – Marija S...
 
Jednacine sa mnozenjem i deljenjem II razred
Jednacine sa mnozenjem i deljenjem II razredJednacine sa mnozenjem i deljenjem II razred
Jednacine sa mnozenjem i deljenjem II razred
 
страдањата на младиот вертер
страдањата на младиот вертерстрадањата на младиот вертер
страдањата на младиот вертер
 
Презентација
ПрезентацијаПрезентација
Презентација
 
Zagadjenje zemljista
Zagadjenje zemljistaZagadjenje zemljista
Zagadjenje zemljista
 
Kvadrat i-pravougaonik-provera
Kvadrat i-pravougaonik-proveraKvadrat i-pravougaonik-provera
Kvadrat i-pravougaonik-provera
 
Насеља
НасељаНасеља
Насеља
 
CВ. Кирил и Методиј
CВ. Кирил и МетодијCВ. Кирил и Методиј
CВ. Кирил и Методиј
 
презентација густина
презентација густинапрезентација густина
презентација густина
 
Светска привреда
Светска привредаСветска привреда
Светска привреда
 
Osnovni pojmovi i principi ekologije i zaštite životne sredine
Osnovni pojmovi i principi ekologije i zaštite životne sredineOsnovni pojmovi i principi ekologije i zaštite životne sredine
Osnovni pojmovi i principi ekologije i zaštite životne sredine
 

En vedette

Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner textMalin Åhrby
 
Distans och hemförsäljningslagen
Distans  och hemförsäljningslagenDistans  och hemförsäljningslagen
Distans och hemförsäljningslagenEmmarattskunskap
 
Planering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystemPlanering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystemLinda Fleck
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivetSfi Hagfors
 
2 de första städerna
2 de första städerna2 de första städerna
2 de första städernaulfalster78
 
Hälsoproblem hos unga
Hälsoproblem hos ungaHälsoproblem hos unga
Hälsoproblem hos ungaSkolarbeteNO
 
Ätstörningar - en kvalitativ undersökning - Rebecka Hägert
Ätstörningar - en kvalitativ undersökning - Rebecka HägertÄtstörningar - en kvalitativ undersökning - Rebecka Hägert
Ätstörningar - en kvalitativ undersökning - Rebecka Hägertrebibecka
 
Den nya publikationsekonomin
Den nya publikationsekonomin Den nya publikationsekonomin
Den nya publikationsekonomin Ulf Kronman
 
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsaNsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsaStiftelsen Gyllenkroken
 
Etik och Sociala Medier för Läkare
Etik och Sociala Medier för LäkareEtik och Sociala Medier för Läkare
Etik och Sociala Medier för LäkareFredric Landqvist
 
Kemins grunder
Kemins grunderKemins grunder
Kemins grunderTina Riwik
 
Psykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektivPsykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektivSfi Hagfors
 
Humanistiskt perspektiv (1)
Humanistiskt perspektiv (1)Humanistiskt perspektiv (1)
Humanistiskt perspektiv (1)Roksana Mundzia
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlgulzay12
 

En vedette (20)

Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
 
Atommodeller
AtommodellerAtommodeller
Atommodeller
 
Guitarr
GuitarrGuitarr
Guitarr
 
Cadec Tp
Cadec TpCadec Tp
Cadec Tp
 
Ungdomars sjalvkansla
Ungdomars sjalvkanslaUngdomars sjalvkansla
Ungdomars sjalvkansla
 
Distans och hemförsäljningslagen
Distans  och hemförsäljningslagenDistans  och hemförsäljningslagen
Distans och hemförsäljningslagen
 
Planering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystemPlanering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystem
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivet
 
2 de första städerna
2 de första städerna2 de första städerna
2 de första städerna
 
Hälsoproblem hos unga
Hälsoproblem hos ungaHälsoproblem hos unga
Hälsoproblem hos unga
 
Ätstörningar - en kvalitativ undersökning - Rebecka Hägert
Ätstörningar - en kvalitativ undersökning - Rebecka HägertÄtstörningar - en kvalitativ undersökning - Rebecka Hägert
Ätstörningar - en kvalitativ undersökning - Rebecka Hägert
 
Den nya publikationsekonomin
Den nya publikationsekonomin Den nya publikationsekonomin
Den nya publikationsekonomin
 
Session 8 Thomas Zaring
Session 8  Thomas ZaringSession 8  Thomas Zaring
Session 8 Thomas Zaring
 
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsaNsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
 
Etik och Sociala Medier för Läkare
Etik och Sociala Medier för LäkareEtik och Sociala Medier för Läkare
Etik och Sociala Medier för Läkare
 
Kemins grunder
Kemins grunderKemins grunder
Kemins grunder
 
Kasam
KasamKasam
Kasam
 
Psykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektivPsykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektiv
 
Humanistiskt perspektiv (1)
Humanistiskt perspektiv (1)Humanistiskt perspektiv (1)
Humanistiskt perspektiv (1)
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
 

Planering atomer och molekyler, sexor och fyror

  • 1. Atomer och molekyler Ämne: NO, kemi Arbetsområde: Atomer och molekyler Syfte - Varför ska vi arbeta med det är? (alla citat ur Lgr-11) Genomundervisningeni ämnetkemi skaelevernasammanfattningsvis gesförutsättningarattutvecklasinförmågaatt  användakunskaperi kemi föratt granska information, kommuniceraochta ställningi frågorsomrör energi,miljö,hälsaochsamhälle,  genomförasystematiskaundersökningari kemi,och  användakeminsbegrepp,modellerochteorierföratt beskrivaochförklarakemiska sambandi samhället,naturenochinuti människan. Centralt innehåll i Kemi i årskurs 4-6 som tas upp Kemin i naturen  Enkel partikelmodell förattbeskrivaochförklaramateriensuppbyggnad,kretsloppoch oförstörbarhet.Partiklarsrörelsersomförklaringtillövergångarmellanfastform, flytande formoch gasform. Kemin och världsbilden  Några historiskaochnutidaupptäckterinomkemiområdetochderasbetydelseför människanslevnadsvillkorochsynpå världen.  Äldre tidersbeskrivningaravmateriensuppbyggnad.Keminsförändringfrånmagi och mystiktill modernvetenskap.  Olikakulturersbeskrivningarochförklaringaravnatureni skönlitteratur,myterochkonst och äldre tidersnaturvetenskap. Keminsmetoderoch arbetssätt  Tolkningochgranskningavinformationmedkopplingtill kemi,till exempel i faktatexteroch tidningsartiklar. Kunskapskrav i årskurs 6 för betyget E/C/A i kemi (i de delar som berörs)  Elevenkananvändainformationeni diskussionerochföratt skapatexterochandra framställningarmed viss/relativtgod/godanpassningtill sammanhanget.  Elevenhargrundläggande/goda/mycketgoda kunskaperommateriensuppbyggnadoch egenskaperochandrakemiskasammanhangochvisardetgenomatt ge exempel påoch beskrivadessamed viss/förklara och visa på enklasamband inom dessamed relativt god/förklara och visa på enklasamband inom dessaoch något gemensamtdrag medgod användningavkeminsbegrepp.  Dessutomkanelevenberättaomnågranaturvetenskapligaupptäckterochderasbetydelse för människorslevnadsvillkor.
  • 2. Atomer och molekyler Elevdel (6:orna) Ämne: NO, kemi Mål för arbetsområdet - det här ska du lära dig  Att kunnaförklarahuratomer och molekylerbyggeruppämnenomkringoss.  Skillnadenmellanatomerochmolekyler.  Skillnadenmellangrundämnenochkemiskaföreningar.  Att kännatill vadperiodiskasystemetär.  Kunnaberättaom hur man "förr"trodde att alltvar uppbyggt.  Läsa och kunnahitta detviktigaste innehålleti faktatexteromatomerochmolekyler.  Användadinakunskaperomatomeroch molekylertillattskapaenklurigfråga (Concept cartoon) Stora frågor!  Vadär skillnadenmellanenatomochenmolekyl?  Vadgör atomernaså viktiga?  Vadär skillnadenmellangrundämnenochkemiskaföreningar? Viktiga/svåra begrepp och ord atom,molekyl,grundämne,kemiskförening,elektron,proton,neutron,ämnen,element, Bedömning - så här kommer dina kunskaper att bedömas Läraren kommeratt bedömahurdu visardinakunskaper  Dindelaktighetochdinakunskaperi samtal i klassrummet.  Dinklurigafråga.  Det duskriverpå exitticketsochliknande.  Ditt resultatpåkemiprovet Undervisning - så här kommer vi att arbeta  Du får tänka enskilt,tillsammansmedenkompisochtillsammansmedallai gruppenkring blandannat de stora frågorna.  Du får tittapå faktafilmeromatomerochmolekyler.  Du får tillsammansmedenkamratgöraen conceptcartoon.  Du får vara medoch diskuteradinochandras conceptcartoonsi gruppen.  Du får läsafaktatextochdiskuterakringtexten.  Du får bygga atomeroch molekylermedlego. Planeringenär gjord av: Linda Fleck,Råbergsskolan
  • 3. Atomer och molekyler Elevdel (4:orna) Ämne: NO, kemi Mål för arbetsområdet - det här ska du lära dig  Att kunnaförklarahuratomer och molekylerbyggeruppämnenomkringoss.  Skillnadenmellanatomerochmolekyler.  Skillnadenmellangrundämnenochkemiskaföreningar.  Att kännatill vadperiodiskasystemetär.  Kunnaberättaom hur man "förr"trodde att alltvar uppbyggt.  Läsa och kunnahitta detviktigaste innehålleti faktatexteromatomerochmolekyler. Stora frågor!  Vadär skillnadenmellanenatomochenmolekyl?  Vadgör atomernaså viktiga?  Vadär skillnadenmellangrundämnenochkemiskaföreningar? Viktiga/svåra begrepp och ord atom,molekyl,grundämne,kemiskförening,elektron,proton,neutron,ämnen,element, Bedömning - så här kommer dina kunskaper att bedömas Läraren kommeratt bedömahurdu visardinakunskaper  Dindelaktighetochdinakunskaperi samtal i klassrummet.  Det duskriverpå exitticketsochliknande.  Hur du svara på frågor omatomer och molekyler. Undervisning - så här kommer vi att arbeta  Du får tänka enskilt,tillsammansmedenkompisochtillsammansmed allai gruppenkring blandannat de stora frågorna.  Du får tittapå faktafilmeromatomerochmolekyler.  Du får vara medoch diskuteraconceptcartoons(bildermedklurigafrågor) i gruppen.  Du får läsafaktatextochdiskuterakringtexten.  Du får bygga atomeroch molekylermedlego. Planeringenär gjord av: Linda Fleck,Råbergsskolan
  • 4. Atomer och molekyler Sexornas planering Lektion 1+2 Lektionsmål;fåvetaelevernasförkunskaper,attfåkunskaperomhurman trodde förr och nuom ämnen,att vetavaden atom och enmolekyl är.  E-P-A o Vadvet duom atomeroch molekyler? o Vadtror duom atomeroch molekyler? o Skrivnerdinaenskildatankar(Somskakunnalämnasin) o Diskuteramedenklasskamrat o Gemensamtankekartapåtavlan  Läs sidan8-9 i "Bokenom fysikochKemi"omvad man trodde förroch hur kunskapernahar ökat framtill våra dagar.  Film(medefterföljandediskussion) o https://www.youtube.com/watch?v=BJkeNzJLahU(skärminspelningavPPTkringvad enatom /molekyl är)  Bygg H2O och CO2 i Lego. Lektion 3 Lektionsmål;Låtaelevernasättaordpå sina kunskaperomatomerochmolekyler  Prat kringde stora frågorna utifrånE-P-A o Vadär skillnadenmellanenatomochenmolekyl? o Vadgör atomernaså viktiga? Lektion 4 Lektionsmål:Attvetahurenatom är uppbyggd  Prat kringstor fråga utifrånE-P-A o Vadär skillnadenmellangrundämnenochkemiskaföreningar?  Filmmedefterföljande diskussion o https://www.youtube.com/watch?v=dkLOcP4Uzro (skärminspelningavPPTom vad atomerbestårav)  Tillverkaenegenconceptcartoonkringatomer/molekyler(somkanske kananvändasav fyrorna) Lektion 5 Lektionsmål:Bli säkerpå atom, molekyl,grundämne,kemisk förening  Bygg medLego: o En atom o En annan atom o En molekyl somären kemiskförening o En molekyl somären annankemiskförening
  • 5. Atomer och molekyler o En molekyl somärett grundämne  Fortsättpå concept cartoons Lektion 6 Lektionsmål:Bli klara medconceptcartoons  Jobbamed ConceptCartoon-bilderna o Om några blirklaratestar vi dempå gruppen  Läs texteromatomeroch molekylerfrånNE  Exitticket:Vadär enatom?Beskrivså nogadu kan. Lektion 7 Lektionsmål:Redaut begreppeninförproven.  Genomgångav LPP  Genomgångav vad som kanförväntaskommapå provet  4-hörnövningmedelevernasConceptCartoons Lektion 8; Lektion 9 Lektionsmål:Tänka ettvarv till på provet…  Elevernafårtillbakasinaprov,medca tre tilläggsfrågorsomde fårfunderavidare påoch förtydliga.  Provensamlasin  Vi börjar gå igenomrättasvar och visarelevexempel påde olikanivåerna. Lektion 10 Lektionsmål:elevernablirmedvetnaomsinaegnakunskaperkringatomerochmolekyler.  Elevernafårtillbakasinaprovtillsammansmedelevexempelpåolikabetygsnivåer.  Elevernafårsjälvabedömasinaprovoch fyllai på vilkennivåde klararkunskapskraveni ”Heja-matrisen”  Vi jämförmedvad jaghar fyllti,de somvill fårsätta enbokstavpå sittprov.Proventas med hemför underskriftavföräldrar.
  • 6. Atomer och molekyler Fyrornas planering Lektion 1 Lektionsmål:Få vetaelevernasförkunskaper  E-P-A o Vadvet duom atomeroch molekyler? o Vadtror duom atomeroch molekyler? o Skrivnerdinaenskildatankari NO-boken o Diskuteramedenklasskamrat o Gemensamtankekartapåtavlan Lektion 2 Lektionsmål:Att elevernafårenbildav hurman genomtidernatrottatt materiavar uppbyggt.  Närläsningavsidan8 i "Bokenomfysikoch Kemi"omvadman trodde förr och hur kunskapernaharökat framtill våra dagar. Lektion 3 Lektionsmål:Att elevernafårenbildav hurman genomtidernatrottatt materiavar uppbyggt.  Närläsningavsidan8 i "Bokenomfysikoch Kemi"omvadman trodde förr och hur kunskapernaharökat framtill våra dagar.  Jag läsersidan9 högt (fortspå sid8)  Film(medefterföljande diskussioner) o https://www.youtube.com/watch?v=BJkeNzJLahU(skärminspelningavPPTkringvad enatom /molekyl är)  Elevernafårskrivaav sistabilden,ensammanfattningav filmen. Lektion 4 Lektionsmål:Att förståatt alltrunt omkringossär uppbyggtavatomer,beroende påhuratomerna sätts ihopfårvi olikaämnen  Vi tittar på AnimatedScienceomkolatomen  Efterfilmensammanfattarvi detviktigaste påtavlan,eleverna skriverav.  Elevernafårbyggamedlegobitar o En atom o En annan atom o En molekyl somären kemiskförening o En molekyl somären annankemiskförening o En molekyl somärett grundämne Lektion 5  Vi tittar på AnimatedScienceomsyreatomen  Efterfilmensammanfattarvi detviktigaste påtavlan Lektion 6 Lektionsmål:Få lite koll påhur atomernaär uppbyggda
  • 7. Atomer och molekyler Vi tittar på filmenomhuratomernaär uppbyggda.Efteråtsammanfattarvi filmentillsammans, elevernafårklistraintexteni sinaNO-böcker. Inuti atomerna  Det finnsdetsomär ännu mindre änatomer.  Atomerär uppbyggdaaven kärna medprotoner(plusladdning) ochneutroner(utan laddning).  Runt kärnansnurrar minusladdadeelektroner.  Elektronernafinnsi olikaskal (moln) därdetfårplatsett visstantal elektroner.  Atomenharlikamånga minusladdningarsomdenharplusladdningar.  Protonernai kärnan fungerarnästansommagnetersomdrar till sigelektroner.  I periodiskasystemetärgrundämnenaindelade i olikagrupperochperioder.  Ämnensomstår undervarandraär i sammagrupp och har liknande egenskaper.  Ämnensomstår i sammarad är i samma period - de har likamångaelektronskal. Lektion 7 Lektionsmål:Att allaeleverkan"svaren"påde stora frågorna.  Prat kringde stora frågorna utifrånE-P-A o Vadär skillnadenmellanenatomochenmolekyl? o Vadgör atomernaså viktiga? o Vadär skillnadenmellangrundämnenochkemiskaföreningar?  Vi sammanfattarpå tavlan,elevernafårskrivaav.  Träna på begreppenviaquizlet-övningen Lektion 8 Lektionsmål:Befästaatom- och molekylkunskaperna,användademi samtal medsinakamrater. Argumenteraförsinasvar.  Vi jobbarmedde ConceptCartoonssomsexornagjort. Lektion 9  Oförberettprovföratt se vad vi ska fortsättajobbamed. Lektion 10 Lektionsmål:Befästade grundläggande atom- ochmolekylkunskaperna.  Elevernafårrita/måla/klippa/klistra(limstiftskorkenkanvaralagomsom mall) o En atom o En annan atom o En molekyl avettgrundämne o En molekyl avettannatgrundämne o En molekyl avenkemiskförening o En molekyl aven annankemiskförening  De får gärna skrivavilkaatomerochmolekylerde gjort. Lektion 11 Lektionsmål:Att elevenblirmedvetenomvadhenkan omatomer och molekyler
  • 8. Atomer och molekyler  Provenochelevexempelpåolikanivåerlämnastillbaka.Elevernafårsittatillsammansmed kamrater(evnågonenskilt) förattbedömasinaegnaprovutifrånnivåerna.De kanäven passa på att prata kringde uppgiftersomde tyckte varsvåra.
  • 9. Atomer och molekyler Kemiprov om Atomer och molekyler 1. (En fråga hämtad från ett nationellt prov i kemi) En guldtacka, som den på bilden, är ett stort stycke rent guld. Om alla atomer som guldtackan består av tas bort, vilket av följande påståenden stämmer då? Ringa in ETT alternativ: A. Det skulle fortfarande finnas en guldtacka, men den skulle väga mindre. B. Det skulle inte finnas någonting kvar där guldtackan har legat. C. Guldtackan skulle vara precis likadan som från början. D.Det skulle finnas kvar lite guldpulver. 2. (En fråga hämtad från ett nationellt prov i kemi) All materia består av atomer av olika slag. Om man eldar upp en bit trä, blir en del atomer kvar som aska. Vad händer med alla de övriga atomerna som veden bestod av? Bilden hämtadfrån: https://www.flickr.com/photos/bullionvault/3592549764/
  • 10. Atomer och molekyler 3. Vad är skillnaden mellan grundämnen och kemiska föreningar? 4. Här är ett periodiskt system. Vad kan man få reda på när man tittar/läser i det?
  • 11. Atomer och molekyler 5. Här är en modell av en atom. Vad är det vi ser? Tänk på att använda naturvetenskapliga begrepp. 6. Vad är skillnaden mellan atomer och molekyler? Licensed underCC BY-SA 3.0via WikimediaCommons - http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Helium- Bohr.svg#mediaviewer/File:Helium-Bohr.svg
  • 12. Atomer och molekyler 7. 8. Grundämnet Natrium har den kemiska beteckningen Na, och står i den första gruppen i den tredje perioden i det periodiska systemet. Rita en atommodell för hur vi tänker oss att natrium ser ut. Ja, det är den Nej, molekyler är mindre Nej, det finns en kärna i atomen som är mindre.
  • 13. Atomer och molekyler Facit och exempel på elevsvar på de olika betygsnivåerna. Jämför dina svar med exemplen här nedanför, vilken nivå tycker du att dina svar ligger på? Fråga 1: Alternativ B Fråga 2: All materia består av atomer av olika slag. Om man eldar upp en bit trä, blir en del atomer kvar som aska. Vad händer med alla de övriga atomerna som veden bestod av? A: Dom slås ihop och bildar till sluten molekyl. A: Dom flyger upp i luften och fortsätter att binda ihop sig med andra atomer. C: De blev rök och svävadeut i luften. C: De blev rök. Röken försvinner iluften, så atomerna hamnar i luften. E: De blir till rök. E: Atomerna blir något annat. F: Jag vet väl inte? F: Domlöses upp och försvinner.
  • 14. Atomer och molekyler Fråga 3: Vad är skillnaden mellan grundämnen och kemiska föreningar? A: Kemiska föreningar är när man bygger upp molekyler av olika slags atomer. Grundämneär när man bygger upp en molekyl av samma slags atomer. A: Ett grundämneär en atom eller en molekyl, om molekylen innehåller samma slags atomer. En kemisk förening kan bara vara en molekyl eftersom den innehåller minst två atomer somär olika. C: Grundämnen är lika atomer. Kemiska föreningar är minst 2 olika atomer. C: Ett grundämnemåste vara samma atom och en kemisk förening måste vara olika atomer. E: Väte är ett grundämnemedans en kemisk förening är flera grundämnen. E: Grundämnen är en atom, och kemiska föreningar är flera atomer. F: Grundämnen är många ämnen, kemiska föreningar är en sak. Fråga 4: Här är ett periodisktsystem. Vad kan man få reda på när man tittar/läser i det?  Vilka grundämnen somfinns  Hur många grundämnen det finns.  Hur många elektroner/protoner/neutroner en atom har  Kemiska beteckningen för ämnen  Vilken slags ämne det är (metall, gas …)  Vad de olika atomerna väger
  • 15. Atomer och molekyler Fråga 5: Här är en modell av en atom. Vad är det vi ser? Tänk på att använda naturvetenskapliga begrepp. A: Vi ser två stycken elektroner somär negativt laddade, 2 stycken protoner somär positivt laddade och 2 stycken neutroner som är neutrala (ingen laddning). A: Atomen har en kärna. I kärnan har vi neutroner (inte laddade, fyller ut kärnan) och protoner (plusladdade). Protonerna drar till sig minusladdadeelektroner, lika många somdet finns protoner. Om det blir många elektroner får de inte plats, då blir det flera lager. C: Vi ser lite av vad somfinns i en atom. T ex elektroner (-) och protoner (+) och neutroner (0) C: Dom röda är protoner (+), varjeplusladdning har minstdragit åt sig en minusladdning. E: Vi ser gula minussaker somsnurrar runtatomens kärna. E: Vi ser protoner och neutroner i atomens kärna. F: En atom Fråga 6: Vad är skillnaden mellan atomer och molekyler? A: En atom är den minsta delen i ett grundämne. Och i en atom finns det en atomkärna somär uppbyggd av protoner och neutroner. Och runt kärnan svävar elektroner. Och en molekylär när flera atomer binds ihop. A: En atom är den minsta delen av ett grundämne. Omlika eller olika atomer binds ihop så skapas en molekyl. En molekyl kan sedan tillsammans med andra molekyler bilda en sak. En atom är en rund filur sominnehåller neutroner, protoner och elektroner. C: Atom+atom=molekyl C: Atomer bygger upp molekylerna E: En atom är en lös legobit, en molekyl är flera legobitar somsitter ihop. F: Atomer är gjorda av molekyler
  • 16. Atomer och molekyler Inuti atomerna  Det finns det som är ännu mindre än atomer.  Atomer är uppbyggda av en kärna med protoner (plusladdning) och neutroner (utan laddning).  Runt kärnan snurrar minusladdade elektroner.  Elektronerna finns i olika skal (moln) där det får plats ett visst antal elektroner.  Atomen har lika många minusladdningar som den har plusladdningar.  Protonerna i kärnan fungerar nästan som magneter som drar till sig elektroner.  I periodiska systemet är grundämnena indelade i olika grupper och perioder.  Ämnen som står under varandra är i samma grupp och har liknande egenskaper.  Ämnen som står i samma rad är i samma period - de har lika många elektronskal. Inuti atomerna  Det finns det som är ännu mindre än atomer.  Atomer är uppbyggda av en kärna med protoner (plusladdning) och neutroner (utan laddning).  Runt kärnan snurrar minusladdade elektroner.  Elektronerna finns i olika skal (moln) där det får plats ett visst antal elektroner.  Atomen har lika många minusladdningar som den har plusladdningar.  Protonerna i kärnan fungerar nästan som magneter som drar till sig elektroner.  I periodiska systemet är grundämnena indelade i olika grupper och perioder.  Ämnen som står under varandra är i samma grupp och har liknande egenskaper.  Ämnen som står i samma rad är i samma period - de har lika många elektronskal.