4. Semantisk interoperabilitet
Semantisk interoperabilitet handlar om hur man bäst kodar,
överför och använder... inte data utan information och kunskap
• Från medborgare/patienter, medicinsk vetenskap och andra
kunskapskällor
• Mellan språkmässigt och kulturells skilda professioner,
patienter, myndigheter och andra aktörer
• Över system- och organisationsgränser.
14. HL7 v2
• Bra inom en organisation
• Ett hundratal användningsfall
stödjs
• Skalar ej för interorganisatoriskt
utbyte
• (För) stor valfrihet gällande
teminologi
• Saknar RIM
EHR
LIS
RIS
eRx
16. HL7 v3, CDA
• Pappersanalogi –
dokumentbaserat, mänskligt
läsbart, titel och rubriker
• Passar metodiken för många till
många-kontrakt, stor valfrihet.
• Stor overhead, ej fingranulärt
• All verksamhetslogik i specen
• Implicit SOAP
– Version 1 tar tid
– Svårt att versionera
– Krångligt bygga workflow
HIE
EHR
EHR
EHR
EHR
18. FHIR
Fast Healthcare Interoperability Resources
• ”Recept” på API:er att tillhandahålla istället för specar på
dokument att producera.
• Första HL7 standard under öppen licens
• REST
– XML och JSON
– Oauth
– Atom-liknande stöd för prenumeration
• Både infrastruktur och kliniska data
• Förenar det intraorganisatoriska med det interorganisatoriska
• Mobilvänligt, utvecklarvänligt
19. Exempel FHIR
<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<MedicationAdministration xmlns="http://hl7.org/fhir">
<identifier> http://myapplication.com/medicationAdministration/1 </identifier>
<status value="inProgress"/>
<patient> http://myapplication.com/patient/7 </patient>
<practitioner> http://myapplication.com/practitioner/1234 </practitioner>
<encounter> http://myapplication.com/encounter/4734982359 </encounter>
<prescription> http://myapplication.com/prescription/23092509725 </prescription>
<whenGiven>201401010</whenGiven>
<medication> http://myapplication.com/medication/24095092 </medication>
<device> http://myapplication.com/device/2 </device>
<dosage> <!-- 0..* Medicine administration instructions to the patient/carer -->
<timing[x]><!-- 0..1 dateTime|Period When dose(s) were given --></timing[x]>
<asNeeded[x]><!-- 0..1 boolean|CodeableConcept Take "as needed" f(or x) --></asNeeded[x]>
<site><!-- 0..1 CodeableConcept Body site administered to --></site>
<route><!-- 0..1 CodeableConcept Path of substance into body --></route>
<method><!-- 0..1 CodeableConcept How drug was administered --></method>
<quantity><!-- 0..1 Quantity Amount administered in one dose --></quantity>
<rate><!-- 0..1 Ratio Dose quantity per unit of time --></rate>
<maxDosePerPeriod><!-- 0..1 Ratio Total dose that was consumed per unit of time --
></maxDosePerPeriod>
</dosage>
</MedicationAdministration>
19
21. FHIR specas med en 80/20 regel
BP
Systolic: 120
Diastolic: 80
BP
Systolic: 120
Diastolic: 80
Position: Seated
BP:120/80
System A System B
System C
Frivillig
Tvingande extension
Bas-spec
22.
23. RDF och framtiden
Informationsmodell
Patientdata
NI
Koncept
Domänkunskap
NF
Riktlinjer
Beslutstöd/dynamisk
kunskap
RDF
The Yosemite Manifesto
1. RDF is the best available candidate for a universal healthcare exchange language.
2. Electronic healthcare information should be exchanged in a format that either:
(a) is an RDF format directly; or (b) has a standard mapping to RDF.
3. Existing standard healthcare vocabularies, data models and exchange languages
should be leveraged by defining standard mappings to RDF, and any new standards
should have RDF representations.
4. Government agencies should mandate or incentivize the use of RDF as a universal
healthcare exchange language.
5. Exchanged healthcare information should be self-describing, using Linked Data
principles, so that each concept URI is de-referenceable to its free and open
definition.
Redan 1986 bildades en intressegrupp (MEDIX) kring informationsutbyte inom sjukvården som en del av IEEE
Behov av en gemensam begreppsrymd för informationselement
Bygger på objektorientering
Meta-model standard, saknades i HL7 v2, gav en skjuts åt arbete med standardisering av hälsoinformation för t ex CEN och OpenEHR
Övergick till internationellt samarbete mellan HL7, DICOM m fl för harmonisering
Harmoniseringsarbetet ledde till konceptet av en referensinformationsmodell som samlade alla informationselement som underliggande standarder höll för att säkerställa semantisk interoperabilitet.
Grunden OpenEHR:s aketyp-tänk
Starten på HL7:s v3, och framväxten av en jättemodell över all information
Genom genralisering och typning av klasser kunde modellen krympa från 120 till 40 klasser.
Källa http://www.healthintersections.com.au/?p=188
Två delar, meddelandeformat, transport och infrastruktur
Meddelandeformat har även ett europeiskt initiativ, OpenEHR,
För transport är valet i praktiken ebXML eller eget,
HL7 v3 i XML gjordes innan XML-schema fanns
Vad är det då man vill lösa?
Modell/terminologi: informationskvalitén är dålig för användning av information utanför ursprungliga användningsfallet.
Ej delmängder av ett kanoniskt meddelandeformat
Intraoperabilitet, intraorganisatoriskt utbyte
Inte så mycket utbyte som push-flöden från system till system för en mängd användningsfall.
Text för mänsklig läsbarhet
Titel och rubrik
endast kunnat uppnå en minsta gemensamma nämnare mellan de inblandade systemen
I praktiken tog många institutioner ett exempelmeddelande och strösslade med de värden de hade i sina system och hoppades att det skulle validera mot schemat.
Problemet är att man måste sätta någon i mitten som hanterar drift, avtal
Vill journalsystem X tllgängliggöra en ny parameter så måste en ny version av tjänsten tas fram och alla som skall konsumera
Tagit det bästa från tidigare HL7-standarder, datatyper, domänmodeller,
REST: Små resurser, patient, vårdenhet, åtgärd, diagnos etc. Med unika identiteter för varje resurts, i en RESTful designfilosofi. Dessa resurser utgör den minsta enheten för en transaktion.
Document, Flera resurser kan paketeras som ett ”dokument”, men en header som säger något om innehållet. Bakåtkompabilitet mot CDA, den dokumentbaserade standarden som är den dominerande lösningen idag, även för hantering av t ex remisser och myndighetsrapportering där mottagaren förväntar sig att få ett dokument.
Message, länge ingick ATOM-formatet som en metod att prenumerera på uppgifter, men nu har man övergått till ett eget format som både stödjer puch och pull genom en notifieringsfunktion.
Service, vill man så går det så klart att packetera resurser eller kluster av resurser som web services för att göra RPC:er mot dem. REST och SOAP är inte två rivaliserande metoder utan REST är en arkitektoriell stil och SOAP är ett protokoll.
Enkelt då många domäner redan är dokumenterade
Extensions löser standardiseringens dilemma
Kan vara obligatoriska för en konsument att förstå eller frivilliga
Tillgängliggörs som en resurs-profil, även de som en resurs
Sätter man ihop alla dessa delar får man en öppen plattformsarkitektur
Som möjliggör ett ekosystem med tunga affärssystem, journalsystem i botten och ovanpå det kan man utveckla innovativa web och mobil appar.
Journalsystemen väljer att tillgängliggöra hela eller delar av sin data via ett FHIR-API
Ovanpå det kan man bygga appar för kliniska specialiteter, eller tillhandahålla funktionalitet i patientportaler
Med hjälp av det standardiserade API:et vet dessa appar var de hittar rätt information. Vill man veta om data finns tillgängligt tittar man i profile-resursen.