SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  22
Télécharger pour lire hors ligne
1
Intro
Det här är en handbok för dig som är vår kund, denna hoppas vi ska
hjälpa dig genom processen för att uppnå bästa resultat på din trycksak.
Vi beskriver bland annat olika arbetsflöden, hur en icc-profil fungerar
och allt du behöver veta om färg. Vi har skapat denna manual för att du
ska få ett så likt slutresultat på din trycksak som du tänkt dig. Följ vår
manual, få en bättre trycksak och lär dig många saker på vägen!

2
Innehåll
Kulörsystem

Arbetsflöde

PMS4
CMYK4
RGB4
NCS5
Additiva Färgsystem
5
Subtraktiva färgsystem
5
Färgrymd6

Material

Att välja papper 
Bestruket papper 
Obestruket papper 
Glättat och matt 
Plaster och folier 

Innan du börjar:
9
Fördelar 
9
Nackdelar9
Vad ska jag välja?
9

ICC-profiler

Vad är ICC-profiler?
Var kommer ICC-profilerna från?
ICC-profiler på din dator

7
7
7
7
7

Kalibrering

Vad är kalibrering?

10
10
11

12

Lathund

Tryckmetoder

Tre-stegs-lathund13

Offset tryck
8
Digitaltryck8
Screentryck8

Grafisk ordlista

A-Ö14

3
Kulörsystem

CMYK

CMYK är en färgmodell för fyrfärgstryck med subtraktiv färgblandning där primärfärgerna är cyan,
magenta och gul(tillsammas ger de svart), där K är
en svart färg som kompletteras till CMY.
CMYK och subtraktiv färgblandning används i
blandning av färg som läggs på papper eller annan
tryckmedia, det vill säga synliggör reflektion.

PMS

Pantone (PMS) är ett färgsystem där varje färg
representeras av ett unikt namn och/eller nummer.
Dessa färger, som finns återgivna i färgkataloger på
olika papperstyper, blandas sedan på tryckeriet eller
av färgleverantören utifrån unika färgrecept med ett
givet antal grundfärger.
PMS-systemet är, liksom systemet med användningen av processfärgerna CMYK, enhetsberoende.

RGB

RGB är en färgmodell vilken används som grundfärger i additiv färgblandning där primärfärgerna är
rött, grönt och blått (tillsammans ger de vitt ljus)
RGB och additiv färgblandning används i blandning
av emitterat ljus, som i bildskärmar, katodstrålerör
och strålkastarljus.

4
LAB

Additiva Färgsystem

Lab är en helt neutral och enhetsoberoende färgrymd
som beskrivs som tredimensionell och största färgrymden . Det är en exakt beskrivning av en färg/
kulör. Lab efterliknar all färg som mänskliga ögat kan
uppfatta.

Additiv färgblandning eller optisk färgblandning
fungerar att addera färg till varandra. Det är blandning av färgelement, oftast rött, grönt och blått, RGB.
Den vanligaste formen av additiv färgblandning utgår från svart det vill säga avsaknad av ljus, till vilken
man sedan adderar, lägger till, de olika grundfärgerna. Ju större mängd av grundfärgerna som blandas
desto ljusare slutfärg får man.
När lika mängd av de tre grundfärgerna blandas
får man grått eller vitt, beroende på den mängd av
grundfärgerna som används.
Använder du svart och vitt som grundfärger har du
fått fram gråskalan. Det vill säga från svart till vitt
där mellanfärgen är 100% grå. Den första (Svart) blir
således 100% svart och den sista färgen i gråskalan är
100% vitt.

NCS

Natural Color System är ett Svenskt kulörsystem som
utgår från visuell bedömning av en färg. NCS beskriver färgen på alla ytmaterial. Med numeriska färgkoder, så kallade NCS-beteckningar. Man beskriver
lättast en färg genom att beskriva hur det ser ut rent
visuellt. NCS beskriver färger oberoende av material.
NCS används inom textil- och målarbranschen.

Subtraktiva färgsystem

Subtraktiv färgblandning innebär att man subtrahera färg från varandra. Det är filtrering av ljus med
hjälp av antingen ett reflektivt medium, till exempel
papper, eller ett genomlyst medium, till exempel
ett strålkastarfilter. Subtraktiv färgblandning utgår
alltså från en ljuskälla. Det vita ljuset, som innehåller
många olika färger, filtreras genom att använda:
- ett ljusfilter med vilket man filtrerar, tar bort, olika
färger
- en färg, till exempel tryckfärg, där ljuset filtreras
genom en begränsad reflektion mot den yta färgen
har applicerats på.
De primärfärger som används är cyan, magenta och
gult. I trycksammanhang används också en så kallad
nyckelfärg (en. keycolor), oftast svart, för att främst
5
förstärka kontrasten i bilderna.
Färg på ett papper uppfattar vi som exempelvis rött
för att en större mängd av de andra färgerna, till
exempel grönt, blått och gult, filtrerats bort. Ju större
mängd av ljuset som filtreras desto mörkare uppfattar
vi papperet. När lika stor mängd av varje färg filtreras
bort från det vita ljuset får man grått eller svart, beroende på hur mycket som filtrerats bort.

utvecklats av Adobe Systems 1998. Den var avsedd
att omfatta de flesta av färgerna kan uppnås på
CMYK färg skrivare, men med hjälp av RGB primärfärger på en enhet som datorskär. Adobe RGB-färgrymden omfattar ungefär 50% av de synliga färgerna anges av Lab färgrymden, förbättring på skalan av
sRGB-färgrymden främst i cyan-greener.
CMYK Fogra 39 är en profil på Adobeprogrammen
som heter Coated Fogra39 (ISO 12647-2:2004)
Den är en av de bästa för bestruket papper och fäöljer ISO-normen för tryck och den klarar i princip
alla av att trycka.

Färgrymd

Färgrymd är en geometrisk representation av färger
i rymden, oftast i tre dimensioner. Man kan beskriva
den som en färglåda med många antal färger (blandningar). Den största färgrymden av alla är det synliga
spektrat.
Den stora färgade cirkelytan i figuren symboliserar det synliga spektra vi kan se med ögat. Den inre
formen visar ungefär de färger som en färgkopia kan
återge.Men vad händer om man går från en större färgrymd till en mindre? En del färg försvinner
därför att den minsta har mindre kapacitet än den
största så färgerna kommer att upplevas som plattare.
Om man ångrar sig förlorar man färgerna som inte
hade rum i den minsta färgrymden.
Den vanligaste färgrymden kallas sRGB och motsvarar den större delen av figurerna. sRGB visar ungefär
70% av de färger som ögat förmår att uppfatta. Den
mindre figuren har en ännu mindre rymd, endast
20% av de synliga färgerna. sRGB är den färgrymd
som de flesta bildskärmar och konsumentkameror
arbetar i.
Adobe RGB-färgrymden är en RGB-färgrymd som
6
Material

eten består av bindemedel (stärkelse eller latex) och
pigment. Exempel på bestrukna papper är papper till
broschyrer och tidskrifter.

Obestruket papper

Papperets egenskaper är helt avgörande för tryckresultatet och därför ska man välja papper så tidigt som
möjligt i den grafiska processen. Valet av papper påverkar bland annat läsbarhet, layout, bildbehandling,
tryckkvalitet och hållbarhet på trycksaken.

Ett papper som inte har bestrukits. De flesta obestrukna papper ytlimmas för att få en god ytstyrka.
Några exempel på obestruket papper är brev- och
kopieringspapper eller papper till pocketböcker.

Glättat och matt

Att välja papper

För att uppnå en högre glans så kan papperets yta
glättas, det ger en god återgivning av bilder och
färger, men läsbarheten av text blir sämre på grund
av störande ljusreflexer. Trycksaker med mycket text
trycks därför ofta på matta och/eller obestrukna
papper.

Valet av papper påverkar trycksakens känsla, utseende och kvalitet. Men man behöver också tänka på
andra saker, så som vad trycksaken ska användas
till, och vilken livslängd den behöver ha, vad den får
kosta och om text eller bild ska prioriteras. Vilken
tryckteknik och efterbehandling ska användas, hur
ska den distribueras, hur påverkar den miljön osv.
Allt detta påverkar valet av papper på olika sätt.

Plaster och folier

Ibland vill man trycka på plaster eller folier istället
för papper. Fördelen med plaster är att de är kemiskt
beständiga, okänsliga för fukt och temperatur, de är
starka, flexibla, lättbearbetade och billiga.

Frågor att ställa sig inför valet av papper:
•	
•	
•	
•	
•	
•	
•	
•	

Vilken känsla ska trycksaken förmedla?
Hur lång livslängd ska den ha?
Vad får den kosta?
Är bild eller text viktigast att prioritera?
Vilken tryckteknik ska användas?
Hur ska trycksaken efterbehandlas?
Hur ska den distribueras?
Hur viktig är dess miljöpåverkan?

Bestruket papper

Papper vars yta jämnats ut med en särskild smet för
att erhålla goda tryckegenskaper. Bestrykningssm7
Tryckmetoder

innebär att man använder en torr toner, det vill säga
ett pulver av den färg man skall trycka.
Inkjet (bläckstråle) innebär således att man har flytande färg, bläck, som sprutas till papperet i droppar
som bygger upp ett raster ungefär på samma sätt som
vid offsettryckning.

Offset tryck

I offsetprocessen utgörs tryckformen av en plan
offsetplåt som vanligtvis består av aluminium som
är belagd med ett ljuskänsligt polymerskikt. Offsetplåtens tryckande och icke tryckande ytor ligger i
samma nivå. Tryckande ytor är vattenbortstötande
men tar emot färg medan övriga ytor av plåten kan
behålla den fukt som löpande tillförs plåten under
tryckning.
Torroffset eller vattenfri offset är en variant av offsetprocessen. Där tillförs inget vatten. Istället är det
ljuskänsliga skiktet täckt av ett icke tryckande skikt
av silikongummi. De ytor där silikongummit avlägsnats är färgmottagliga.

Screentryck

För att göra screentryck arbetar man med färg som
pressas genom en tunn silkes-, eller polyesterväv som
är fastspänd i en ram. Denna teknik klarar endast av
rena färger. Med det menas färger som inte övergår
till annan färg eller ändrar nyans. Dessa färger trycks
enligt PMS. För varje färg som ska tryckas krävs en
separat schablon.

Digitaltryck

Digitaltryck är ett samlingsnamn för flera tryckmetoder
som ständigt utökas med nya
maskiner och metoder varje år.
Den använder digitala filer för
att framställa ett tryck på papper.
De vanligaste digitala tryckteknikerna är xerografi (toner) och
digitaltryck med bläck (inkjet).
Xerografi används ofta i laserskrivare och kopiatorer, men
även i digitala tryckpressar. Det
8
Arbetsflöde

Nackdelar

CMYK – mindre färgrymd och färre färger att välja
bland.
RGB – du jobbar inte i det färgsystemet som trycksaken trycks i, därför kan viss färginformation gå
förlorad vid tryck

Du har en idé om hur din bild/illustration ska se ut
och det är dags att börja jobba. Nu ska du välja mellan dessa två alternativ, antingen jobbar du i färgsystemet CMYK eller i RGB.

Vad ska jag välja?

Att säga den ena eller andra är som att säga vill du
ha Pepsi eller Coca-cola till någon som aldrig druckit läsk förut. Du måste pröva dig fram. Välj det ena
färgsystemet denna gång och det andra nästa och du
märker snabbt själv vilken du själv gillade mest.

Innan du börjar:

•	 Alla tryck sker i CMYK, så någon gång under
banans lopp så måste din bild/illustration konverteras till CMYK. Antingen så är din bild/
illustration redan i CMYK eller så konverterar vi
om den till detta när vi får den.
•	 Har du en digital bild som du ska arbeta med är
den alltid i RGB

Fördelar

I RGB har en större färgrymd vilket betyder att du
har mer färger att välja bland. I CMYK du jobbar i
den färgrymd som bilden sedan kommer att tryckas
i. Därför kan du tydligare se hur trycksaken kommer
att se ut i verkligheten. I RGB jobbar du med en bild
så slipper du konvertera om den, det gör vi åt dig och
gör ett så närliggande färgresultat som är möjligt.

9
ICC-profiler

skrivare. Då skulle troligen utskrifterna se väldigt
olika ut. Det beror på många olika faktorer så som
tex skrivare ,icc-profiler , pappers material m.m.

Var kommer ICC-profilerna från?

Vad är ICC-profiler?

ICC-profiler kommer ofta med när man köper
digitalkamera, scanner eller skrivare. De brukar
dock vara dåliga och generellt hållna. En användbar
ICC-profil får man tillverka själv. Man kan skapa en
ICC-profil genom att man skriver ut en eller flera
standardiserade testbilder och mäter färgerna med
en spektrofotometer och jämför med de faktiska
värdena. Profilen genereras sedan för att kompensera
för felaktigheterna. Profilen fungerar bara med den
sortens papper och bläck som användes vid utskriften av testbilderna. För att profilera en kamera eller
scanner gör man motsvarande med den digitala filen
man scannat eller fotograferat.
För att göra det lite lättare så kan hitta förprogrammerade ICC-profiler i Photoshop. Vi har även egna
ICC-profiler för olika tryckförfaranden och dessa
kan ni ladda ner från våran hemsida.

ICC-profiler är en inställning för att göra det möjligt
att flytta bilder mellan olika enheter utan att färgerna
märkbart påverkas av de olika enheternas egenskaper.
ICC-profiler hjälper olika enheter att förstå hur de
ska återge färger så korrekt som möjligt. Alla olika
enheter såsom skrivare, scannrar, bildskärmar och
tryckpressar fungerar väldigt olika och pratar olika
språk. Det är därför man använder ICC-profiler för
att hjälpa till med kommunikationen. ICC-profilerna
översätter tex hur färgen på skärmen ska bli när den
skrivs ut på ett papper.
Om du tex skulle skriva ut en bild från din skrivare
och sedan be en kompis skriva ut samma bild på sin

10
ICC-profiler på din dator

Sedan går man in i Adobe programmet och väljer
ICC-profilen. Exempelvis så här:
1.	 Öppna Photoshop, välj Edit i menyfliken och gå
in på Color settings. Välj sedan ICC-profilen vid
Settings.
2.	 Klicka på OK-knappen, sen är det färdigt

Man kan välja att aktivera färdiga ICC-profiler på sin
egen dator för att uppnå rätt slutresultat. Det finns
nedladdningsbara ICC-profiler att hämta på vår
hemsida. De ICC-profilerna är specifika för de material och verktyg vi använder oss av för att underlätta
arbetsprocessen mellan kunden och företaget.
När man laddat ner en ICC-profil kan man högerklicka på filen och välja ”aktivera”. Om inte det fungerar får man lägga in ICC-profilen i rätt mapp på
datorn.
Det fungerar olika på Mac och PC men det finns
en anvisning här nedan, för att veta vilka mappar
man ska gå igenom för att komma till rätt mapp där
ICC-profilen ska placeras.

Windows XP :
C:Windows/System32/Spool/Drivers/Color
Mac OS X:
Macintosh HD: Library/Application Support/Adobe/
Color/Profiles
11
Kalibrering

Nedanför är en liten gråskala, där ska du tydligt
kunna se skillnad mellan ruta 225 och 255. Om dem
ser ut att vara likadana så beror det på att kontrasten
är för hög.
http://www.rollup-kungen.com/index/page/Kalibrera%20din%20sk%C3%A4rm

Vad är kalibrering?

Att kalibrera är att ställa in vissa grundvärden för
att få din bildskärm att visa exakt samma blåa nyans
som exempelvis din väns bildskärm, på skrivaren,
förprovtrycket eller sättaren. Det är inte så svårt som
det låter och det tar inte lika långt tid som man kan
tro.
Det du ställer in när du kalibrerar skärmen är färgtemperaturen, kontrasten, ljusstyrkan och gamma.
Man har tagit fram en enkel lösning för datorskärmar
genom att skapa en gemensam inställning som alla
kan använda. Genom att ställa in dessa inställningar,
kan du vara säker på att alla färger visas korrekt.

Nedanför är samma test fast med den svarta färgen.
Där ruta 0 ska vara helt svart och ruta 10 knappt
synlig.
http://www.rollup-kungen.com/index/page/Kalibrera%20din%20sk%C3%A4rm

12
Lathund

2. Ljus:
När vi pratar om tryck och kulörer spelar ljuset en
stor roll. För att undvika metameri (att två olika
nyanser av en färg kan se identiska ut i ett ljus men
skilja sig markant i ett annat ljus) är det viktigt att
alltid använda det naturliga dagsljuset när du tittar
på tryck, för att få bästa möjliga referens.

Tre-stegs-lathund

För att underlätta för dig när du tittar och arbetar
med tryck på din dator har vi tagit fram en tre-stegslathund som kommer att göra arbetet mycket enklare
och smidigare.

3. Bakgrunden:
Kontrastverkan innebär att en kulör kan ändra
intryck beroende på vad för bakgrund den har, eller
vad för kulör den har bredvid sig. Precis på samma
sätt som med ljus. För att undvika kontrastverkan
och att ögat tillsammans med färg spelar oss ett
spratt bör du tänka på att även kulörer påverkar varandras intryck.

1. Färginställningar:
Det är alltid bra att börja med att kalibrera din
bildskärm för att undvika att färgproblem uppstår,
exempelvis att bilden på skärmen inte alls ser likadan
ut som det utskrivna resultatet.
Då RGB är en större färgrymd än CMYK, rekommenderar vi dig att arbeta i RGB-flöde så länge som
möjligt.

13
Grafisk ordlista A-Ö

Avgång
De ark som beräknas gå förlorade
under färginställning och tryckpressen.

A

B

Absorbering
Förmågan att suga upp vätska
A-format
A0 841 mm x 1 189 mm
A1 549 mm x 841 mm
A2 420 mm x 594 mm
A3 297 mm x 420 mm
A4 210 mm x 297 mm
A5 148 mm x 210 mm
A6 105 mm x 148 mm
A7 74 mm x 105 mm
A8 52 mm x 74 mm
A9 37 mm x 52 mm
A10 26 mm x 37 mm
Akromatik
Separationsmetod där man i en
digital vild ersätter lika mycket
kulörfärg med svart.
Aliasing
När pixlar synd i pixeluppbyggda
bilder
Altarskåpsfalsning
Trycksaksfalsning som består av
två pararellfalsningar, resultatet
blir som ett ”skåp” men två dörrar.

Analog
Ord som inom den grafiska branschen löst används för allt arbete
som inte görs digitalt.
Arkivbeständighet
Mått i papprets hållbarhet och
uppskattad livslängd
Ark
Tillskuret papper
Arkavläggare
Delen av tryckpressen där arken
staplas
Arkformat
Standardformat för ark som ska
tryckas
Arkföljd
När falsade ark läggs på varandra
innan bindning
Arkmatare
Del av trckpressen som matar in
arket
Arkoffset
Offsettryckning där ark matas in
en och en i maskinen.
14

B-format
Standardiserat pappersformat i
följande mått:
B0 1000 mm x 1414 mm
B1 707 mm x 1000 mm
B2 500 mm x 707 mm
B3 353 mm x 500 mm
B4 250 mm x 353 mm
B5 176 mm x 250 mm
B6 125 mm x 176 mm
B7 88 mm x 125 mm
B8 62 mm x 88 mm
B9 44 mm x 62 mm
B10 31 mm x 44 mm
Banderoll
Pappersremsa runt trycksak, till
för att hålla samman och eventuellt budskap.
Baspapper
Papper som inte är bestruket.
Beskärning
Att skala bort oönskade partier av
en bild.
Bestruket papper
Papper vars yta behandlats med
bestrykningssmet för att erhålla
mer lättryckt yta.
Bildupplösning
Avser pixeltäthet på en bild
Bindning
Att sätta ihop flera ark till en produkt.
Blanks
Förtryckta ark som det sedan görs
ytterligare ett tryck på.
Blindprägling
Relieftryck skapad genom trycket
ab en kliché
Borstprägling
Metod där pappret får en blank
och slät yta genom att det borstas
via ett valsverk
Broschyr
Falsade ark som sticks in i varandra och binds samman i ryggen.
Bulk
Mått på papperstjockleken ex. låg
bulk – tunt papper

C

C-format
Standarsformat för kuvert.
Anpassat till A-format på så vis att
ett A4 plats i C4

C0 917 mm x 1297 mm
C1 648 mm x 917 mm
C2 458 mm x 648 mm
C3 324 mm x 458 mm
C4 229 mm x 324 mm
C5 162 mm x 229 mm
C6 114 mm x 162 mm
C7 81 mm x 114 mm
C8 57 mm x 81 mm
C9 40 mm x 57 mm
C10 28 mm x 40 mm

Digitalt förprovstryck
Provtryck på den färdiga trycksakens färger.

Civiltryckeri
Tryckerier som arbetar med affärs- och reklamtryck

Dragstyrka
Mått på hur stor dragkraft ett papper kan motstå innan det brister

ColorSync
Kulörhanteringssystem i Apple

Dubbelsidigt papper
Bak och framsida på ett papper
har samma ytegenskaper

CTP ComputerToPlate
Teknik som möjligör att information frs över direkt från en dator
till en tryckplåt

D

Densitet
Kan referera till tomomfånget eller
vikten hos ett visst material.
Densitometer
Ett instrument som mäter det ljus
som reflekteras på en tryckt yta.
Digital
Vardagsterm för allt som sker via
dator.
15

DPI DotsPerInch
Mått på skrivares upplösning.
Anges i punkter per kvadrattum.
Dragspelsfalsning
Typ av pararellfalsning, ex en
folder.

Dummy
Provexemplar av trycksak, utskjutning eller bindning

E

Efterbehandling
Samlingsnamn för bearbetningen av trycksaken efter tryck, dvs
stansning, bigning, perforering,
falsning, häftning, bindning etc.
Eftersättsblad
Blad hos en trådbunden bo som
täcker pärmöverdragets invik på
bakre pärmen
Enkelsidigt papper
Papper som har olika ytegenskaper fram och bak.

F

Fadensiegel
Bokbindningsteknik som är en
blandning mellan lim/textilblandning
Falsning
Att vika ett ark
Falskt uppslag
Uppslag i bok eller tidning som
består av två olika ark
Fiberriktning
Vilken riktning ett pappers fiber
ligger i
Flexotryck
Tryckmetod fär färgen läggs på
klichéer, gummi eller plastformar.
Påminner om stämpeltryck.

fästa bättre.
Fullslagning
Rasterpunkter som flutit ihop
Fyllnadsmedel
Tillsatts som adderas till pappersmälden och ger förbättrad opacitet, färsättning och kan ge pappret
ytterligare spänst.
Fyrfärgsseparation
Att anpassa en digital bild i RGB
till CMYK, det vill säga en fil för
varje CMYKkulör.
Färg
Fysiska betäckningen för kulör
Färgabsorbation
Papprets förmåga att suga åt sig
färg
Färgmängd
Mängden tryckfärg som påläggs i
ett ark

FMraster
Stokastiskt raster

Färgmättnad
En färgs intensitet

Folder
Vikt/falsad flersidig trycksak

Färgprofil
Informationsfil som berättar vilka
färgvärden som kommer användas
vid skärmvisning, plåtframkallning, tryck etc.

Fräsning
Teknik där en bit av ett bokblocks
rygg slipas av. Detta för att limmet
mellan bok och omslag ska kunna

16

Färgrymd
De färger som ingår i en färgmodell
Färgstick
Obalans mellan färgerna i bilden.
Färgstripp
Remsa på tryckarket som består av
fyrkantiga färgrutor.

G

Gammavärde
Kurva över tonkomprimering och
kulörfördelning. Gammavärdet
används även vid färginställning
av bildskärmar.
GCR GreyComponetReplacement
Separationsmetod där de områden
i bilden som innehåller CMY istället ersätts med blacK. Detta för att
reducera färgmngden.
Genomslag/genomtryck
Tryck som lyser igenom pappret.
Genomskicktsorginal
Original, exempelvis diabild som
går att lysa igenom.
GIF GraphicsInterchangeFormat
Filformat för webben med upplösning 72 Dpl
Glättat papper
Bestruket papper med hög glans.
Gråbalans
Neutral grå ton som skapats genom en balanseras blandning av
CMY.
Gråtoner
Toner mellan 100% vitt och 100%
svart

H

Halvtonsbild
Svartvit bild skapad av raster
Homogen kartong
Kartong där massblandningen är
densamma rätt igenom
HWC HeavyWeightCoated paper
Trähaltigt besturket papper med
ytvikt 100g/m2
Hyssjning
När rasterpunkter får en oval
form. Detta antingen på grund av
att plåt-och gummicyliner inte är
helt synkroniserade.
Hålning
Håltagning, för att trycksaken ska
kunna sättas in i en pärm.
Högdager
Ljusaste delen i en bild
Högupplöst
Digital bild med minst 300 Dpi,

med andra ord tillräckligt för att
kunna tryckas med 150 linjers
raster.

I

ICC-profil
Standarsprofil som beskriver kulöregenskaperna för skärmar, scannrar, skrivare, tryckpressar osv.
Iläggare
Del av arkoffcetpress som matar in
ett ar i taget.
Iläggningskant
Kanten på arket som matas in
först.
Inlaga
Sidorna innanför omslaget på en
bok, tidning etc.
Instick
Tryckark som vikts/falsats och
sedan placerats in i varandra.

J

JPEG Joint Photographic Experts
Group
En standarstyp av bildkomprimering. Bilden sparas till mindre
storlek vilket också gör att information går förlorad, bilden kan
alltså i värsta fall bli pixlig.. Bilder
som är ämnade för vidare bild17

behandling bör då inte sparas i
JPEG.

K

Kalandrering
Polering av pappret, som får gå
genom ett stålsverk och därefter
blir extra jämt och glansigt.
Kalibrera
Att ställa in utrustninga efter givna riktmrken, detta sker ofta med
hjälp av mjukvara tillhandahållen
avutrustningens tillverkare.
Kartong
Papper med ytvikt 170g/m2
Kaschering
Att limm ett tunt ytskikt på
kartong eller pappersark för att
förbättra ytan.
Kelvin
Temperaturskala som i grafiska
sammanhang beskriver ljus.
Kliché
Tryckform med upphöjda partier.
Klotband
Bokpärm i textil, vanligen bomull
eller linne.
Kompendium
Limbunden/wire-o-bunden tryck-
sak, vanligen ämnad för att informera vid seminarier eller som
studielitteratur.
Kompression
Att packa ihop en fil för att minska
dess storlek
Konsttryckpapper
Högbestruket papper som ger en
utmärkt bildåtergivning.
Kuvertering
Maskinell hantering för att placera
det tryckta innehållet i tillhörande
kuvert.

L

Lackering
Ytbehandling av papper efter tryck
för att få en blank yta. Heltäckande eller partiellt.
Laminering
Beläggning av ett plastbaserat ytskikt, finns i både blankt och matt
utförande.
Led
Fiberriktningen i papper. Viktigt
med tanke på slutresultatet.
Limbindning
Teknik för att binda in tjockare
trycksaker som tex. böcker. Arken
ruggas och limmas i ryggen.

Lågupplöst bild
En lågupplöst bild kräver mindre lagringsutrymme än en med
högre upplösning. Klarar oftast
inte kraven i offset. Kan räcka till i
digitaltryck.

M

Magenta
Den röda/rosa färgen i Europaskalan.
Moiré
Visst vinkelmönster mellan två
raster. Kan bidra till problem vid
ytterligare användning av original.

N

Nappning
När tryckfärgen sliter loss pappersfibrer från papperet.
NCS – Natural Color System
Ett färgsystem utvecklat i Skandinavien som beskriver/betecknar
färger så som människor ser och
uppfattar dem.
Noppor
Pappersfragment som färgen slitit
loss från papperet, vid så kallad
nappning, och som har fastnat på
gummiduken eller tryckplåten, ger
prickar i duken.
18

O

Obestruket papper
Ett papper som inte har bestrukits. De flesta obestrukna papper
ytlimmas för att få en god ytstyrka. Några exempel på obestrukna
papper är brev- och kopieringspapper eller papper till pocketböcker.
Oblat
Liten, ofta självhäftande etikett
som används för att tex. försluta
kuvert eller fästa svarskort.
OCR-läsning
Optical Character Recognition,
optisk läsning av tryckta eller
skrivna tecken. (Se inbetalningskort).
Offsettryck
Tryck med hjälp av plan plåt,
Tryckplåten överför trycket till en
cylinder med en gummiduk, som i
sin tur pressar det över på papper.
Omflödning
När radfallet i ett dokument ofrivilligt förändras, tex vid byte av
font.
Omfång
Antalet sidor i en trycksak.
Opacitet
Mått på en trycksaks genomskinlighet. Ju högre opacitet, desto
ogenomskinligare är pappret.
OPI – Open Prepress Interface.
Program som gör det möjligt att
inom prepress arbeta med lågupplösta bilder, som sedan byts ut mot
högupplösta.
Optiska mittpunkten
Den punkt på ett papper som av
ögat uppfattas som mittpunkten.
Den egentliga mittpunkten ligger
ca. 10 % lägre. Används ofta vid
placering av titel på en bok eller
pärm.
Original
Ursprunglig version.

P

Pagina/Paginering
Sidnumrering i ordningsföljd.
Papp
Kartong över 350g/m2.
Papperssorter
Olika typer av papperssorter kan
vara inom områdena gramvikt,
storlek, yta etc.
PDF
Portable Dokument Format. Ett

format som är plattformsoberoende. Det idag ledande formatet vid
trycksaksproduktion.
Perforering
Bearbetning som gör det enklare
att riva av en del av en trycksak.
Pixel
Bildelement i en dator. Antal
pixlar per tum anger bildens eller
skärmens upplösning.
Plåtar
Plåtar kan vara avsedda för positiv
eller negativ film. Offsetplåtar är
vanligtvis av aluminium.
PMS
Pantone Matching System. Färgblandningssystem för att ange
dekorfärger, som består av nio
olika färger.
POD
Print on Demand, helt digital
framställningsmetod som möjliggör smidiga ändringar, små
volymer och minskade ledtider.
Traditionell lagring är ej heller
nödvändig.
PostScript
Sidbeskrivningsprogram inom
Adobe som är standard för grafiska utskrifter.
19

Preflight
Att med hjälp av speciella program
gå igenom, kontrollera och justera
dokument och deras beståndsdelar inför utskrift på film eller
tryckplåt.
Prepress
Namn på den del av ett tryckeri
som sköter färgseparationer, filmer, plåtar och original.
Prima och sekunda
Sidorna på ett tryckark. Prima är
den sida som innehåller arkets första sida och sekunda den motsatta.
Prägling
Nedsänkta respektive upphöjda
bokstäver eller tryck på papper,
plastkort etc.

R

Raster
Bilder delas in i raster, punkter i
rut- eller linjeformade mönster.
Rastertäthet
Ju bättre rastertäthet desto bättre
bildåtergivning.
Responshantering
Uppföljning av tex. kampanj eller
behandling av inkomna svar.
Retuschering
Slutkorrektur
Exempelvis bildbehandling för att Absolut sista korrektur innan man
anpassa och förbättra bilden i tryck. ska börja trycka.
RGB
Röd, Grön och Blå. Additivt kulörsystem som används i exempelvis
bildskärm och scannrar.
RIP
Raster Image Processor, dator som
tolkar PostScript-koder och vidarebefordrar text och bilder inför
utskrift.

Smetning
Arken smetar färg på varandra.
Tryckfenomen som uppstår när
man har för mycket tryckfärg på
tryckarket, eller då färgen inte har
hunnit torka.
Stamsatser
Lösa blankettset med en stam i
överkant som håller ihop setet.

Rippning
Stansning
Utmatningen av själva filen, se RIP. Efterbearbetning i form av skärning som används vid ex.vis
tillverkning av offertmapp eller
dylikt.
Screentryck
Tryckmetod som oftast används vid Startkostnad
stora format eller där materialet så Kostnad för att starta en process,
kräver.
exempelvis kostnaden för ett intag

S

Sekunda
Tryckarkets baksida – motsats till
Prima.
Skärning
Man skär papperet till önskad storlek för att passa tryckpressen eller
efterbehandlingsmaskinen och man
skär den färdigbundna trycksaken
för att få rätt format med jämna fina
kanter.

användas tillsammans med symbolen.

T

Tabloidformat
Formatet av en halv tidningssida,
exempelvis kvällstidningsformat.
Tabulatorpapper
Vanligtvis traktormatat papper.
Används till radskrivare. Teknik
på väg att fasas ut.
Thermo print
Tryck med värmeteknik inom
kortproduktion.
Tilltryckning
När man skall trycka upp ytterligare exemplar av samma trycksak.

i en tryckpress eller en efterbehandlingsmaskin.

Triohålning
Den vanliga hålningen som
används för svenska pärmar (ej
internationell standard).

Streamer
Långsmalt liggande format. Passar
till butiksexponering.

Tryckbarhet
Ett mått på papperets tryckduglighet.

Svanenmärkning
System för miljövänliga produkter. Produkterna uppfyller vissa
krav eller riktmärken. Tryckerier
erhåller ett licensnummer för att

Tryckort
Uppgifter om var, och ofta när,
trycksaken framställts.

20

Tryckyta
Det maximala utrymmet för tryck,
oftast lite mindre än faktiska storleken.
Typografi
Utformning av trycksak eller text.
Typometer
Grafisk måttsticka.

U

tryckarket eller partiellt.

VW

Variabelt tryck
Teknik som möjliggör förändringar från tryckark till tryckark.
Kallas även personifierat tryck.
Möjligheten har uppkommit genom den digitala tryckmetoden.

Upplösning
Antal pixlar i en bild, informationstäthet, kvalitet på bild etc.
Mäts i ppi eller dpi.

Varumärke
Symbol eller tecken för ett företag,
dock oftast ej själva företagsnamnet som är logotype.

Utfall
Bilder eller objekt som skall ligga
ända ut i sidans kant måste göras
med utfall, dvs läggas en bit utanför sidans slutformat, ca 5 mm.

Versaler
Stora bokstäver. Motsatsen till
gemener.

Utjämna
Justering av avståndet mellan bokstäver i ett ord, så att det uppfattas
vara jämt.
Utskjutning
Att placera ut sidor i trycksaken
enligt ett speciellt schema till färdiga tryckmontage lika stort som
tryckarken. Hur sidorna skall placeras styrs av efterbehandlingen.
UV-lackering
Lackering av tryckark, ger glansigt
utseende. Kan ske över hela

Visitkort
Ett visitkort är vanligare för företag än för privatpersoner och det
utgör en förlängd kontaktyta mot
nya kunder och kontakter.
Wire-o
Typ av spiralbindning med plastbelagd tråd, används ofta till
manualer och skrivblock som
uppslagna kan ligga helt plant.

Y

Ytvikt
Även kallat gramvikt. Anges i
gram per m2
21

Ö

Övertryck
Den avvikande färgblandning
som uppstår när två objekt trycks
ovanpå varandra.
Philippa Hedjerson, Stephanie Khoury,
Charlotte Ternström, Elin Fransson2,
Moises Pena Ramos, Marina Isaksson
22

Contenu connexe

En vedette

5 Public speaking tips from TED - Visualized summary
5 Public speaking tips from TED - Visualized summary5 Public speaking tips from TED - Visualized summary
5 Public speaking tips from TED - Visualized summarySpeakerHub
 
ChatGPT and the Future of Work - Clark Boyd
ChatGPT and the Future of Work - Clark Boyd ChatGPT and the Future of Work - Clark Boyd
ChatGPT and the Future of Work - Clark Boyd Clark Boyd
 
Getting into the tech field. what next
Getting into the tech field. what next Getting into the tech field. what next
Getting into the tech field. what next Tessa Mero
 
Google's Just Not That Into You: Understanding Core Updates & Search Intent
Google's Just Not That Into You: Understanding Core Updates & Search IntentGoogle's Just Not That Into You: Understanding Core Updates & Search Intent
Google's Just Not That Into You: Understanding Core Updates & Search IntentLily Ray
 
Time Management & Productivity - Best Practices
Time Management & Productivity -  Best PracticesTime Management & Productivity -  Best Practices
Time Management & Productivity - Best PracticesVit Horky
 
The six step guide to practical project management
The six step guide to practical project managementThe six step guide to practical project management
The six step guide to practical project managementMindGenius
 
Beginners Guide to TikTok for Search - Rachel Pearson - We are Tilt __ Bright...
Beginners Guide to TikTok for Search - Rachel Pearson - We are Tilt __ Bright...Beginners Guide to TikTok for Search - Rachel Pearson - We are Tilt __ Bright...
Beginners Guide to TikTok for Search - Rachel Pearson - We are Tilt __ Bright...RachelPearson36
 
Unlocking the Power of ChatGPT and AI in Testing - A Real-World Look, present...
Unlocking the Power of ChatGPT and AI in Testing - A Real-World Look, present...Unlocking the Power of ChatGPT and AI in Testing - A Real-World Look, present...
Unlocking the Power of ChatGPT and AI in Testing - A Real-World Look, present...Applitools
 
12 Ways to Increase Your Influence at Work
12 Ways to Increase Your Influence at Work12 Ways to Increase Your Influence at Work
12 Ways to Increase Your Influence at WorkGetSmarter
 
Ride the Storm: Navigating Through Unstable Periods / Katerina Rudko (Belka G...
Ride the Storm: Navigating Through Unstable Periods / Katerina Rudko (Belka G...Ride the Storm: Navigating Through Unstable Periods / Katerina Rudko (Belka G...
Ride the Storm: Navigating Through Unstable Periods / Katerina Rudko (Belka G...DevGAMM Conference
 
Barbie - Brand Strategy Presentation
Barbie - Brand Strategy PresentationBarbie - Brand Strategy Presentation
Barbie - Brand Strategy PresentationErica Santiago
 
Good Stuff Happens in 1:1 Meetings: Why you need them and how to do them well
Good Stuff Happens in 1:1 Meetings: Why you need them and how to do them wellGood Stuff Happens in 1:1 Meetings: Why you need them and how to do them well
Good Stuff Happens in 1:1 Meetings: Why you need them and how to do them wellSaba Software
 
Introduction to C Programming Language
Introduction to C Programming LanguageIntroduction to C Programming Language
Introduction to C Programming LanguageSimplilearn
 
The Pixar Way: 37 Quotes on Developing and Maintaining a Creative Company (fr...
The Pixar Way: 37 Quotes on Developing and Maintaining a Creative Company (fr...The Pixar Way: 37 Quotes on Developing and Maintaining a Creative Company (fr...
The Pixar Way: 37 Quotes on Developing and Maintaining a Creative Company (fr...Palo Alto Software
 
9 Tips for a Work-free Vacation
9 Tips for a Work-free Vacation9 Tips for a Work-free Vacation
9 Tips for a Work-free VacationWeekdone.com
 
I Rock Therefore I Am. 20 Legendary Quotes from Prince
I Rock Therefore I Am. 20 Legendary Quotes from PrinceI Rock Therefore I Am. 20 Legendary Quotes from Prince
I Rock Therefore I Am. 20 Legendary Quotes from PrinceEmpowered Presentations
 

En vedette (20)

5 Public speaking tips from TED - Visualized summary
5 Public speaking tips from TED - Visualized summary5 Public speaking tips from TED - Visualized summary
5 Public speaking tips from TED - Visualized summary
 
ChatGPT and the Future of Work - Clark Boyd
ChatGPT and the Future of Work - Clark Boyd ChatGPT and the Future of Work - Clark Boyd
ChatGPT and the Future of Work - Clark Boyd
 
Getting into the tech field. what next
Getting into the tech field. what next Getting into the tech field. what next
Getting into the tech field. what next
 
Google's Just Not That Into You: Understanding Core Updates & Search Intent
Google's Just Not That Into You: Understanding Core Updates & Search IntentGoogle's Just Not That Into You: Understanding Core Updates & Search Intent
Google's Just Not That Into You: Understanding Core Updates & Search Intent
 
How to have difficult conversations
How to have difficult conversations How to have difficult conversations
How to have difficult conversations
 
Introduction to Data Science
Introduction to Data ScienceIntroduction to Data Science
Introduction to Data Science
 
Time Management & Productivity - Best Practices
Time Management & Productivity -  Best PracticesTime Management & Productivity -  Best Practices
Time Management & Productivity - Best Practices
 
The six step guide to practical project management
The six step guide to practical project managementThe six step guide to practical project management
The six step guide to practical project management
 
Beginners Guide to TikTok for Search - Rachel Pearson - We are Tilt __ Bright...
Beginners Guide to TikTok for Search - Rachel Pearson - We are Tilt __ Bright...Beginners Guide to TikTok for Search - Rachel Pearson - We are Tilt __ Bright...
Beginners Guide to TikTok for Search - Rachel Pearson - We are Tilt __ Bright...
 
Unlocking the Power of ChatGPT and AI in Testing - A Real-World Look, present...
Unlocking the Power of ChatGPT and AI in Testing - A Real-World Look, present...Unlocking the Power of ChatGPT and AI in Testing - A Real-World Look, present...
Unlocking the Power of ChatGPT and AI in Testing - A Real-World Look, present...
 
12 Ways to Increase Your Influence at Work
12 Ways to Increase Your Influence at Work12 Ways to Increase Your Influence at Work
12 Ways to Increase Your Influence at Work
 
ChatGPT webinar slides
ChatGPT webinar slidesChatGPT webinar slides
ChatGPT webinar slides
 
More than Just Lines on a Map: Best Practices for U.S Bike Routes
More than Just Lines on a Map: Best Practices for U.S Bike RoutesMore than Just Lines on a Map: Best Practices for U.S Bike Routes
More than Just Lines on a Map: Best Practices for U.S Bike Routes
 
Ride the Storm: Navigating Through Unstable Periods / Katerina Rudko (Belka G...
Ride the Storm: Navigating Through Unstable Periods / Katerina Rudko (Belka G...Ride the Storm: Navigating Through Unstable Periods / Katerina Rudko (Belka G...
Ride the Storm: Navigating Through Unstable Periods / Katerina Rudko (Belka G...
 
Barbie - Brand Strategy Presentation
Barbie - Brand Strategy PresentationBarbie - Brand Strategy Presentation
Barbie - Brand Strategy Presentation
 
Good Stuff Happens in 1:1 Meetings: Why you need them and how to do them well
Good Stuff Happens in 1:1 Meetings: Why you need them and how to do them wellGood Stuff Happens in 1:1 Meetings: Why you need them and how to do them well
Good Stuff Happens in 1:1 Meetings: Why you need them and how to do them well
 
Introduction to C Programming Language
Introduction to C Programming LanguageIntroduction to C Programming Language
Introduction to C Programming Language
 
The Pixar Way: 37 Quotes on Developing and Maintaining a Creative Company (fr...
The Pixar Way: 37 Quotes on Developing and Maintaining a Creative Company (fr...The Pixar Way: 37 Quotes on Developing and Maintaining a Creative Company (fr...
The Pixar Way: 37 Quotes on Developing and Maintaining a Creative Company (fr...
 
9 Tips for a Work-free Vacation
9 Tips for a Work-free Vacation9 Tips for a Work-free Vacation
9 Tips for a Work-free Vacation
 
I Rock Therefore I Am. 20 Legendary Quotes from Prince
I Rock Therefore I Am. 20 Legendary Quotes from PrinceI Rock Therefore I Am. 20 Legendary Quotes from Prince
I Rock Therefore I Am. 20 Legendary Quotes from Prince
 

Färgmanual broschyr

  • 1. 1
  • 2. Intro Det här är en handbok för dig som är vår kund, denna hoppas vi ska hjälpa dig genom processen för att uppnå bästa resultat på din trycksak. Vi beskriver bland annat olika arbetsflöden, hur en icc-profil fungerar och allt du behöver veta om färg. Vi har skapat denna manual för att du ska få ett så likt slutresultat på din trycksak som du tänkt dig. Följ vår manual, få en bättre trycksak och lär dig många saker på vägen! 2
  • 3. Innehåll Kulörsystem Arbetsflöde PMS4 CMYK4 RGB4 NCS5 Additiva Färgsystem 5 Subtraktiva färgsystem 5 Färgrymd6 Material Att välja papper Bestruket papper Obestruket papper Glättat och matt Plaster och folier Innan du börjar: 9 Fördelar 9 Nackdelar9 Vad ska jag välja? 9 ICC-profiler Vad är ICC-profiler? Var kommer ICC-profilerna från? ICC-profiler på din dator 7 7 7 7 7 Kalibrering Vad är kalibrering? 10 10 11 12 Lathund Tryckmetoder Tre-stegs-lathund13 Offset tryck 8 Digitaltryck8 Screentryck8 Grafisk ordlista A-Ö14 3
  • 4. Kulörsystem CMYK CMYK är en färgmodell för fyrfärgstryck med subtraktiv färgblandning där primärfärgerna är cyan, magenta och gul(tillsammas ger de svart), där K är en svart färg som kompletteras till CMY. CMYK och subtraktiv färgblandning används i blandning av färg som läggs på papper eller annan tryckmedia, det vill säga synliggör reflektion. PMS Pantone (PMS) är ett färgsystem där varje färg representeras av ett unikt namn och/eller nummer. Dessa färger, som finns återgivna i färgkataloger på olika papperstyper, blandas sedan på tryckeriet eller av färgleverantören utifrån unika färgrecept med ett givet antal grundfärger. PMS-systemet är, liksom systemet med användningen av processfärgerna CMYK, enhetsberoende. RGB RGB är en färgmodell vilken används som grundfärger i additiv färgblandning där primärfärgerna är rött, grönt och blått (tillsammans ger de vitt ljus) RGB och additiv färgblandning används i blandning av emitterat ljus, som i bildskärmar, katodstrålerör och strålkastarljus. 4
  • 5. LAB Additiva Färgsystem Lab är en helt neutral och enhetsoberoende färgrymd som beskrivs som tredimensionell och största färgrymden . Det är en exakt beskrivning av en färg/ kulör. Lab efterliknar all färg som mänskliga ögat kan uppfatta. Additiv färgblandning eller optisk färgblandning fungerar att addera färg till varandra. Det är blandning av färgelement, oftast rött, grönt och blått, RGB. Den vanligaste formen av additiv färgblandning utgår från svart det vill säga avsaknad av ljus, till vilken man sedan adderar, lägger till, de olika grundfärgerna. Ju större mängd av grundfärgerna som blandas desto ljusare slutfärg får man. När lika mängd av de tre grundfärgerna blandas får man grått eller vitt, beroende på den mängd av grundfärgerna som används. Använder du svart och vitt som grundfärger har du fått fram gråskalan. Det vill säga från svart till vitt där mellanfärgen är 100% grå. Den första (Svart) blir således 100% svart och den sista färgen i gråskalan är 100% vitt. NCS Natural Color System är ett Svenskt kulörsystem som utgår från visuell bedömning av en färg. NCS beskriver färgen på alla ytmaterial. Med numeriska färgkoder, så kallade NCS-beteckningar. Man beskriver lättast en färg genom att beskriva hur det ser ut rent visuellt. NCS beskriver färger oberoende av material. NCS används inom textil- och målarbranschen. Subtraktiva färgsystem Subtraktiv färgblandning innebär att man subtrahera färg från varandra. Det är filtrering av ljus med hjälp av antingen ett reflektivt medium, till exempel papper, eller ett genomlyst medium, till exempel ett strålkastarfilter. Subtraktiv färgblandning utgår alltså från en ljuskälla. Det vita ljuset, som innehåller många olika färger, filtreras genom att använda: - ett ljusfilter med vilket man filtrerar, tar bort, olika färger - en färg, till exempel tryckfärg, där ljuset filtreras genom en begränsad reflektion mot den yta färgen har applicerats på. De primärfärger som används är cyan, magenta och gult. I trycksammanhang används också en så kallad nyckelfärg (en. keycolor), oftast svart, för att främst 5
  • 6. förstärka kontrasten i bilderna. Färg på ett papper uppfattar vi som exempelvis rött för att en större mängd av de andra färgerna, till exempel grönt, blått och gult, filtrerats bort. Ju större mängd av ljuset som filtreras desto mörkare uppfattar vi papperet. När lika stor mängd av varje färg filtreras bort från det vita ljuset får man grått eller svart, beroende på hur mycket som filtrerats bort. utvecklats av Adobe Systems 1998. Den var avsedd att omfatta de flesta av färgerna kan uppnås på CMYK färg skrivare, men med hjälp av RGB primärfärger på en enhet som datorskär. Adobe RGB-färgrymden omfattar ungefär 50% av de synliga färgerna anges av Lab färgrymden, förbättring på skalan av sRGB-färgrymden främst i cyan-greener. CMYK Fogra 39 är en profil på Adobeprogrammen som heter Coated Fogra39 (ISO 12647-2:2004) Den är en av de bästa för bestruket papper och fäöljer ISO-normen för tryck och den klarar i princip alla av att trycka. Färgrymd Färgrymd är en geometrisk representation av färger i rymden, oftast i tre dimensioner. Man kan beskriva den som en färglåda med många antal färger (blandningar). Den största färgrymden av alla är det synliga spektrat. Den stora färgade cirkelytan i figuren symboliserar det synliga spektra vi kan se med ögat. Den inre formen visar ungefär de färger som en färgkopia kan återge.Men vad händer om man går från en större färgrymd till en mindre? En del färg försvinner därför att den minsta har mindre kapacitet än den största så färgerna kommer att upplevas som plattare. Om man ångrar sig förlorar man färgerna som inte hade rum i den minsta färgrymden. Den vanligaste färgrymden kallas sRGB och motsvarar den större delen av figurerna. sRGB visar ungefär 70% av de färger som ögat förmår att uppfatta. Den mindre figuren har en ännu mindre rymd, endast 20% av de synliga färgerna. sRGB är den färgrymd som de flesta bildskärmar och konsumentkameror arbetar i. Adobe RGB-färgrymden är en RGB-färgrymd som 6
  • 7. Material eten består av bindemedel (stärkelse eller latex) och pigment. Exempel på bestrukna papper är papper till broschyrer och tidskrifter. Obestruket papper Papperets egenskaper är helt avgörande för tryckresultatet och därför ska man välja papper så tidigt som möjligt i den grafiska processen. Valet av papper påverkar bland annat läsbarhet, layout, bildbehandling, tryckkvalitet och hållbarhet på trycksaken. Ett papper som inte har bestrukits. De flesta obestrukna papper ytlimmas för att få en god ytstyrka. Några exempel på obestruket papper är brev- och kopieringspapper eller papper till pocketböcker. Glättat och matt Att välja papper För att uppnå en högre glans så kan papperets yta glättas, det ger en god återgivning av bilder och färger, men läsbarheten av text blir sämre på grund av störande ljusreflexer. Trycksaker med mycket text trycks därför ofta på matta och/eller obestrukna papper. Valet av papper påverkar trycksakens känsla, utseende och kvalitet. Men man behöver också tänka på andra saker, så som vad trycksaken ska användas till, och vilken livslängd den behöver ha, vad den får kosta och om text eller bild ska prioriteras. Vilken tryckteknik och efterbehandling ska användas, hur ska den distribueras, hur påverkar den miljön osv. Allt detta påverkar valet av papper på olika sätt. Plaster och folier Ibland vill man trycka på plaster eller folier istället för papper. Fördelen med plaster är att de är kemiskt beständiga, okänsliga för fukt och temperatur, de är starka, flexibla, lättbearbetade och billiga. Frågor att ställa sig inför valet av papper: • • • • • • • • Vilken känsla ska trycksaken förmedla? Hur lång livslängd ska den ha? Vad får den kosta? Är bild eller text viktigast att prioritera? Vilken tryckteknik ska användas? Hur ska trycksaken efterbehandlas? Hur ska den distribueras? Hur viktig är dess miljöpåverkan? Bestruket papper Papper vars yta jämnats ut med en särskild smet för att erhålla goda tryckegenskaper. Bestrykningssm7
  • 8. Tryckmetoder innebär att man använder en torr toner, det vill säga ett pulver av den färg man skall trycka. Inkjet (bläckstråle) innebär således att man har flytande färg, bläck, som sprutas till papperet i droppar som bygger upp ett raster ungefär på samma sätt som vid offsettryckning. Offset tryck I offsetprocessen utgörs tryckformen av en plan offsetplåt som vanligtvis består av aluminium som är belagd med ett ljuskänsligt polymerskikt. Offsetplåtens tryckande och icke tryckande ytor ligger i samma nivå. Tryckande ytor är vattenbortstötande men tar emot färg medan övriga ytor av plåten kan behålla den fukt som löpande tillförs plåten under tryckning. Torroffset eller vattenfri offset är en variant av offsetprocessen. Där tillförs inget vatten. Istället är det ljuskänsliga skiktet täckt av ett icke tryckande skikt av silikongummi. De ytor där silikongummit avlägsnats är färgmottagliga. Screentryck För att göra screentryck arbetar man med färg som pressas genom en tunn silkes-, eller polyesterväv som är fastspänd i en ram. Denna teknik klarar endast av rena färger. Med det menas färger som inte övergår till annan färg eller ändrar nyans. Dessa färger trycks enligt PMS. För varje färg som ska tryckas krävs en separat schablon. Digitaltryck Digitaltryck är ett samlingsnamn för flera tryckmetoder som ständigt utökas med nya maskiner och metoder varje år. Den använder digitala filer för att framställa ett tryck på papper. De vanligaste digitala tryckteknikerna är xerografi (toner) och digitaltryck med bläck (inkjet). Xerografi används ofta i laserskrivare och kopiatorer, men även i digitala tryckpressar. Det 8
  • 9. Arbetsflöde Nackdelar CMYK – mindre färgrymd och färre färger att välja bland. RGB – du jobbar inte i det färgsystemet som trycksaken trycks i, därför kan viss färginformation gå förlorad vid tryck Du har en idé om hur din bild/illustration ska se ut och det är dags att börja jobba. Nu ska du välja mellan dessa två alternativ, antingen jobbar du i färgsystemet CMYK eller i RGB. Vad ska jag välja? Att säga den ena eller andra är som att säga vill du ha Pepsi eller Coca-cola till någon som aldrig druckit läsk förut. Du måste pröva dig fram. Välj det ena färgsystemet denna gång och det andra nästa och du märker snabbt själv vilken du själv gillade mest. Innan du börjar: • Alla tryck sker i CMYK, så någon gång under banans lopp så måste din bild/illustration konverteras till CMYK. Antingen så är din bild/ illustration redan i CMYK eller så konverterar vi om den till detta när vi får den. • Har du en digital bild som du ska arbeta med är den alltid i RGB Fördelar I RGB har en större färgrymd vilket betyder att du har mer färger att välja bland. I CMYK du jobbar i den färgrymd som bilden sedan kommer att tryckas i. Därför kan du tydligare se hur trycksaken kommer att se ut i verkligheten. I RGB jobbar du med en bild så slipper du konvertera om den, det gör vi åt dig och gör ett så närliggande färgresultat som är möjligt. 9
  • 10. ICC-profiler skrivare. Då skulle troligen utskrifterna se väldigt olika ut. Det beror på många olika faktorer så som tex skrivare ,icc-profiler , pappers material m.m. Var kommer ICC-profilerna från? Vad är ICC-profiler? ICC-profiler kommer ofta med när man köper digitalkamera, scanner eller skrivare. De brukar dock vara dåliga och generellt hållna. En användbar ICC-profil får man tillverka själv. Man kan skapa en ICC-profil genom att man skriver ut en eller flera standardiserade testbilder och mäter färgerna med en spektrofotometer och jämför med de faktiska värdena. Profilen genereras sedan för att kompensera för felaktigheterna. Profilen fungerar bara med den sortens papper och bläck som användes vid utskriften av testbilderna. För att profilera en kamera eller scanner gör man motsvarande med den digitala filen man scannat eller fotograferat. För att göra det lite lättare så kan hitta förprogrammerade ICC-profiler i Photoshop. Vi har även egna ICC-profiler för olika tryckförfaranden och dessa kan ni ladda ner från våran hemsida. ICC-profiler är en inställning för att göra det möjligt att flytta bilder mellan olika enheter utan att färgerna märkbart påverkas av de olika enheternas egenskaper. ICC-profiler hjälper olika enheter att förstå hur de ska återge färger så korrekt som möjligt. Alla olika enheter såsom skrivare, scannrar, bildskärmar och tryckpressar fungerar väldigt olika och pratar olika språk. Det är därför man använder ICC-profiler för att hjälpa till med kommunikationen. ICC-profilerna översätter tex hur färgen på skärmen ska bli när den skrivs ut på ett papper. Om du tex skulle skriva ut en bild från din skrivare och sedan be en kompis skriva ut samma bild på sin 10
  • 11. ICC-profiler på din dator Sedan går man in i Adobe programmet och väljer ICC-profilen. Exempelvis så här: 1. Öppna Photoshop, välj Edit i menyfliken och gå in på Color settings. Välj sedan ICC-profilen vid Settings. 2. Klicka på OK-knappen, sen är det färdigt Man kan välja att aktivera färdiga ICC-profiler på sin egen dator för att uppnå rätt slutresultat. Det finns nedladdningsbara ICC-profiler att hämta på vår hemsida. De ICC-profilerna är specifika för de material och verktyg vi använder oss av för att underlätta arbetsprocessen mellan kunden och företaget. När man laddat ner en ICC-profil kan man högerklicka på filen och välja ”aktivera”. Om inte det fungerar får man lägga in ICC-profilen i rätt mapp på datorn. Det fungerar olika på Mac och PC men det finns en anvisning här nedan, för att veta vilka mappar man ska gå igenom för att komma till rätt mapp där ICC-profilen ska placeras. Windows XP : C:Windows/System32/Spool/Drivers/Color Mac OS X: Macintosh HD: Library/Application Support/Adobe/ Color/Profiles 11
  • 12. Kalibrering Nedanför är en liten gråskala, där ska du tydligt kunna se skillnad mellan ruta 225 och 255. Om dem ser ut att vara likadana så beror det på att kontrasten är för hög. http://www.rollup-kungen.com/index/page/Kalibrera%20din%20sk%C3%A4rm Vad är kalibrering? Att kalibrera är att ställa in vissa grundvärden för att få din bildskärm att visa exakt samma blåa nyans som exempelvis din väns bildskärm, på skrivaren, förprovtrycket eller sättaren. Det är inte så svårt som det låter och det tar inte lika långt tid som man kan tro. Det du ställer in när du kalibrerar skärmen är färgtemperaturen, kontrasten, ljusstyrkan och gamma. Man har tagit fram en enkel lösning för datorskärmar genom att skapa en gemensam inställning som alla kan använda. Genom att ställa in dessa inställningar, kan du vara säker på att alla färger visas korrekt. Nedanför är samma test fast med den svarta färgen. Där ruta 0 ska vara helt svart och ruta 10 knappt synlig. http://www.rollup-kungen.com/index/page/Kalibrera%20din%20sk%C3%A4rm 12
  • 13. Lathund 2. Ljus: När vi pratar om tryck och kulörer spelar ljuset en stor roll. För att undvika metameri (att två olika nyanser av en färg kan se identiska ut i ett ljus men skilja sig markant i ett annat ljus) är det viktigt att alltid använda det naturliga dagsljuset när du tittar på tryck, för att få bästa möjliga referens. Tre-stegs-lathund För att underlätta för dig när du tittar och arbetar med tryck på din dator har vi tagit fram en tre-stegslathund som kommer att göra arbetet mycket enklare och smidigare. 3. Bakgrunden: Kontrastverkan innebär att en kulör kan ändra intryck beroende på vad för bakgrund den har, eller vad för kulör den har bredvid sig. Precis på samma sätt som med ljus. För att undvika kontrastverkan och att ögat tillsammans med färg spelar oss ett spratt bör du tänka på att även kulörer påverkar varandras intryck. 1. Färginställningar: Det är alltid bra att börja med att kalibrera din bildskärm för att undvika att färgproblem uppstår, exempelvis att bilden på skärmen inte alls ser likadan ut som det utskrivna resultatet. Då RGB är en större färgrymd än CMYK, rekommenderar vi dig att arbeta i RGB-flöde så länge som möjligt. 13
  • 14. Grafisk ordlista A-Ö Avgång De ark som beräknas gå förlorade under färginställning och tryckpressen. A B Absorbering Förmågan att suga upp vätska A-format A0 841 mm x 1 189 mm A1 549 mm x 841 mm A2 420 mm x 594 mm A3 297 mm x 420 mm A4 210 mm x 297 mm A5 148 mm x 210 mm A6 105 mm x 148 mm A7 74 mm x 105 mm A8 52 mm x 74 mm A9 37 mm x 52 mm A10 26 mm x 37 mm Akromatik Separationsmetod där man i en digital vild ersätter lika mycket kulörfärg med svart. Aliasing När pixlar synd i pixeluppbyggda bilder Altarskåpsfalsning Trycksaksfalsning som består av två pararellfalsningar, resultatet blir som ett ”skåp” men två dörrar. Analog Ord som inom den grafiska branschen löst används för allt arbete som inte görs digitalt. Arkivbeständighet Mått i papprets hållbarhet och uppskattad livslängd Ark Tillskuret papper Arkavläggare Delen av tryckpressen där arken staplas Arkformat Standardformat för ark som ska tryckas Arkföljd När falsade ark läggs på varandra innan bindning Arkmatare Del av trckpressen som matar in arket Arkoffset Offsettryckning där ark matas in en och en i maskinen. 14 B-format Standardiserat pappersformat i följande mått: B0 1000 mm x 1414 mm B1 707 mm x 1000 mm B2 500 mm x 707 mm B3 353 mm x 500 mm B4 250 mm x 353 mm B5 176 mm x 250 mm B6 125 mm x 176 mm B7 88 mm x 125 mm B8 62 mm x 88 mm B9 44 mm x 62 mm B10 31 mm x 44 mm Banderoll Pappersremsa runt trycksak, till för att hålla samman och eventuellt budskap. Baspapper Papper som inte är bestruket. Beskärning Att skala bort oönskade partier av en bild. Bestruket papper Papper vars yta behandlats med
  • 15. bestrykningssmet för att erhålla mer lättryckt yta. Bildupplösning Avser pixeltäthet på en bild Bindning Att sätta ihop flera ark till en produkt. Blanks Förtryckta ark som det sedan görs ytterligare ett tryck på. Blindprägling Relieftryck skapad genom trycket ab en kliché Borstprägling Metod där pappret får en blank och slät yta genom att det borstas via ett valsverk Broschyr Falsade ark som sticks in i varandra och binds samman i ryggen. Bulk Mått på papperstjockleken ex. låg bulk – tunt papper C C-format Standarsformat för kuvert. Anpassat till A-format på så vis att ett A4 plats i C4 C0 917 mm x 1297 mm C1 648 mm x 917 mm C2 458 mm x 648 mm C3 324 mm x 458 mm C4 229 mm x 324 mm C5 162 mm x 229 mm C6 114 mm x 162 mm C7 81 mm x 114 mm C8 57 mm x 81 mm C9 40 mm x 57 mm C10 28 mm x 40 mm Digitalt förprovstryck Provtryck på den färdiga trycksakens färger. Civiltryckeri Tryckerier som arbetar med affärs- och reklamtryck Dragstyrka Mått på hur stor dragkraft ett papper kan motstå innan det brister ColorSync Kulörhanteringssystem i Apple Dubbelsidigt papper Bak och framsida på ett papper har samma ytegenskaper CTP ComputerToPlate Teknik som möjligör att information frs över direkt från en dator till en tryckplåt D Densitet Kan referera till tomomfånget eller vikten hos ett visst material. Densitometer Ett instrument som mäter det ljus som reflekteras på en tryckt yta. Digital Vardagsterm för allt som sker via dator. 15 DPI DotsPerInch Mått på skrivares upplösning. Anges i punkter per kvadrattum. Dragspelsfalsning Typ av pararellfalsning, ex en folder. Dummy Provexemplar av trycksak, utskjutning eller bindning E Efterbehandling Samlingsnamn för bearbetningen av trycksaken efter tryck, dvs stansning, bigning, perforering, falsning, häftning, bindning etc. Eftersättsblad Blad hos en trådbunden bo som täcker pärmöverdragets invik på bakre pärmen
  • 16. Enkelsidigt papper Papper som har olika ytegenskaper fram och bak. F Fadensiegel Bokbindningsteknik som är en blandning mellan lim/textilblandning Falsning Att vika ett ark Falskt uppslag Uppslag i bok eller tidning som består av två olika ark Fiberriktning Vilken riktning ett pappers fiber ligger i Flexotryck Tryckmetod fär färgen läggs på klichéer, gummi eller plastformar. Påminner om stämpeltryck. fästa bättre. Fullslagning Rasterpunkter som flutit ihop Fyllnadsmedel Tillsatts som adderas till pappersmälden och ger förbättrad opacitet, färsättning och kan ge pappret ytterligare spänst. Fyrfärgsseparation Att anpassa en digital bild i RGB till CMYK, det vill säga en fil för varje CMYKkulör. Färg Fysiska betäckningen för kulör Färgabsorbation Papprets förmåga att suga åt sig färg Färgmängd Mängden tryckfärg som påläggs i ett ark FMraster Stokastiskt raster Färgmättnad En färgs intensitet Folder Vikt/falsad flersidig trycksak Färgprofil Informationsfil som berättar vilka färgvärden som kommer användas vid skärmvisning, plåtframkallning, tryck etc. Fräsning Teknik där en bit av ett bokblocks rygg slipas av. Detta för att limmet mellan bok och omslag ska kunna 16 Färgrymd De färger som ingår i en färgmodell Färgstick Obalans mellan färgerna i bilden. Färgstripp Remsa på tryckarket som består av fyrkantiga färgrutor. G Gammavärde Kurva över tonkomprimering och kulörfördelning. Gammavärdet används även vid färginställning av bildskärmar. GCR GreyComponetReplacement Separationsmetod där de områden i bilden som innehåller CMY istället ersätts med blacK. Detta för att reducera färgmngden. Genomslag/genomtryck Tryck som lyser igenom pappret. Genomskicktsorginal Original, exempelvis diabild som går att lysa igenom. GIF GraphicsInterchangeFormat Filformat för webben med upplösning 72 Dpl Glättat papper Bestruket papper med hög glans.
  • 17. Gråbalans Neutral grå ton som skapats genom en balanseras blandning av CMY. Gråtoner Toner mellan 100% vitt och 100% svart H Halvtonsbild Svartvit bild skapad av raster Homogen kartong Kartong där massblandningen är densamma rätt igenom HWC HeavyWeightCoated paper Trähaltigt besturket papper med ytvikt 100g/m2 Hyssjning När rasterpunkter får en oval form. Detta antingen på grund av att plåt-och gummicyliner inte är helt synkroniserade. Hålning Håltagning, för att trycksaken ska kunna sättas in i en pärm. Högdager Ljusaste delen i en bild Högupplöst Digital bild med minst 300 Dpi, med andra ord tillräckligt för att kunna tryckas med 150 linjers raster. I ICC-profil Standarsprofil som beskriver kulöregenskaperna för skärmar, scannrar, skrivare, tryckpressar osv. Iläggare Del av arkoffcetpress som matar in ett ar i taget. Iläggningskant Kanten på arket som matas in först. Inlaga Sidorna innanför omslaget på en bok, tidning etc. Instick Tryckark som vikts/falsats och sedan placerats in i varandra. J JPEG Joint Photographic Experts Group En standarstyp av bildkomprimering. Bilden sparas till mindre storlek vilket också gör att information går förlorad, bilden kan alltså i värsta fall bli pixlig.. Bilder som är ämnade för vidare bild17 behandling bör då inte sparas i JPEG. K Kalandrering Polering av pappret, som får gå genom ett stålsverk och därefter blir extra jämt och glansigt. Kalibrera Att ställa in utrustninga efter givna riktmrken, detta sker ofta med hjälp av mjukvara tillhandahållen avutrustningens tillverkare. Kartong Papper med ytvikt 170g/m2 Kaschering Att limm ett tunt ytskikt på kartong eller pappersark för att förbättra ytan. Kelvin Temperaturskala som i grafiska sammanhang beskriver ljus. Kliché Tryckform med upphöjda partier. Klotband Bokpärm i textil, vanligen bomull eller linne. Kompendium Limbunden/wire-o-bunden tryck-
  • 18. sak, vanligen ämnad för att informera vid seminarier eller som studielitteratur. Kompression Att packa ihop en fil för att minska dess storlek Konsttryckpapper Högbestruket papper som ger en utmärkt bildåtergivning. Kuvertering Maskinell hantering för att placera det tryckta innehållet i tillhörande kuvert. L Lackering Ytbehandling av papper efter tryck för att få en blank yta. Heltäckande eller partiellt. Laminering Beläggning av ett plastbaserat ytskikt, finns i både blankt och matt utförande. Led Fiberriktningen i papper. Viktigt med tanke på slutresultatet. Limbindning Teknik för att binda in tjockare trycksaker som tex. böcker. Arken ruggas och limmas i ryggen. Lågupplöst bild En lågupplöst bild kräver mindre lagringsutrymme än en med högre upplösning. Klarar oftast inte kraven i offset. Kan räcka till i digitaltryck. M Magenta Den röda/rosa färgen i Europaskalan. Moiré Visst vinkelmönster mellan två raster. Kan bidra till problem vid ytterligare användning av original. N Nappning När tryckfärgen sliter loss pappersfibrer från papperet. NCS – Natural Color System Ett färgsystem utvecklat i Skandinavien som beskriver/betecknar färger så som människor ser och uppfattar dem. Noppor Pappersfragment som färgen slitit loss från papperet, vid så kallad nappning, och som har fastnat på gummiduken eller tryckplåten, ger prickar i duken. 18 O Obestruket papper Ett papper som inte har bestrukits. De flesta obestrukna papper ytlimmas för att få en god ytstyrka. Några exempel på obestrukna papper är brev- och kopieringspapper eller papper till pocketböcker. Oblat Liten, ofta självhäftande etikett som används för att tex. försluta kuvert eller fästa svarskort. OCR-läsning Optical Character Recognition, optisk läsning av tryckta eller skrivna tecken. (Se inbetalningskort). Offsettryck Tryck med hjälp av plan plåt, Tryckplåten överför trycket till en cylinder med en gummiduk, som i sin tur pressar det över på papper. Omflödning När radfallet i ett dokument ofrivilligt förändras, tex vid byte av font. Omfång Antalet sidor i en trycksak.
  • 19. Opacitet Mått på en trycksaks genomskinlighet. Ju högre opacitet, desto ogenomskinligare är pappret. OPI – Open Prepress Interface. Program som gör det möjligt att inom prepress arbeta med lågupplösta bilder, som sedan byts ut mot högupplösta. Optiska mittpunkten Den punkt på ett papper som av ögat uppfattas som mittpunkten. Den egentliga mittpunkten ligger ca. 10 % lägre. Används ofta vid placering av titel på en bok eller pärm. Original Ursprunglig version. P Pagina/Paginering Sidnumrering i ordningsföljd. Papp Kartong över 350g/m2. Papperssorter Olika typer av papperssorter kan vara inom områdena gramvikt, storlek, yta etc. PDF Portable Dokument Format. Ett format som är plattformsoberoende. Det idag ledande formatet vid trycksaksproduktion. Perforering Bearbetning som gör det enklare att riva av en del av en trycksak. Pixel Bildelement i en dator. Antal pixlar per tum anger bildens eller skärmens upplösning. Plåtar Plåtar kan vara avsedda för positiv eller negativ film. Offsetplåtar är vanligtvis av aluminium. PMS Pantone Matching System. Färgblandningssystem för att ange dekorfärger, som består av nio olika färger. POD Print on Demand, helt digital framställningsmetod som möjliggör smidiga ändringar, små volymer och minskade ledtider. Traditionell lagring är ej heller nödvändig. PostScript Sidbeskrivningsprogram inom Adobe som är standard för grafiska utskrifter. 19 Preflight Att med hjälp av speciella program gå igenom, kontrollera och justera dokument och deras beståndsdelar inför utskrift på film eller tryckplåt. Prepress Namn på den del av ett tryckeri som sköter färgseparationer, filmer, plåtar och original. Prima och sekunda Sidorna på ett tryckark. Prima är den sida som innehåller arkets första sida och sekunda den motsatta. Prägling Nedsänkta respektive upphöjda bokstäver eller tryck på papper, plastkort etc. R Raster Bilder delas in i raster, punkter i rut- eller linjeformade mönster. Rastertäthet Ju bättre rastertäthet desto bättre bildåtergivning. Responshantering Uppföljning av tex. kampanj eller behandling av inkomna svar.
  • 20. Retuschering Slutkorrektur Exempelvis bildbehandling för att Absolut sista korrektur innan man anpassa och förbättra bilden i tryck. ska börja trycka. RGB Röd, Grön och Blå. Additivt kulörsystem som används i exempelvis bildskärm och scannrar. RIP Raster Image Processor, dator som tolkar PostScript-koder och vidarebefordrar text och bilder inför utskrift. Smetning Arken smetar färg på varandra. Tryckfenomen som uppstår när man har för mycket tryckfärg på tryckarket, eller då färgen inte har hunnit torka. Stamsatser Lösa blankettset med en stam i överkant som håller ihop setet. Rippning Stansning Utmatningen av själva filen, se RIP. Efterbearbetning i form av skärning som används vid ex.vis tillverkning av offertmapp eller dylikt. Screentryck Tryckmetod som oftast används vid Startkostnad stora format eller där materialet så Kostnad för att starta en process, kräver. exempelvis kostnaden för ett intag S Sekunda Tryckarkets baksida – motsats till Prima. Skärning Man skär papperet till önskad storlek för att passa tryckpressen eller efterbehandlingsmaskinen och man skär den färdigbundna trycksaken för att få rätt format med jämna fina kanter. användas tillsammans med symbolen. T Tabloidformat Formatet av en halv tidningssida, exempelvis kvällstidningsformat. Tabulatorpapper Vanligtvis traktormatat papper. Används till radskrivare. Teknik på väg att fasas ut. Thermo print Tryck med värmeteknik inom kortproduktion. Tilltryckning När man skall trycka upp ytterligare exemplar av samma trycksak. i en tryckpress eller en efterbehandlingsmaskin. Triohålning Den vanliga hålningen som används för svenska pärmar (ej internationell standard). Streamer Långsmalt liggande format. Passar till butiksexponering. Tryckbarhet Ett mått på papperets tryckduglighet. Svanenmärkning System för miljövänliga produkter. Produkterna uppfyller vissa krav eller riktmärken. Tryckerier erhåller ett licensnummer för att Tryckort Uppgifter om var, och ofta när, trycksaken framställts. 20 Tryckyta Det maximala utrymmet för tryck,
  • 21. oftast lite mindre än faktiska storleken. Typografi Utformning av trycksak eller text. Typometer Grafisk måttsticka. U tryckarket eller partiellt. VW Variabelt tryck Teknik som möjliggör förändringar från tryckark till tryckark. Kallas även personifierat tryck. Möjligheten har uppkommit genom den digitala tryckmetoden. Upplösning Antal pixlar i en bild, informationstäthet, kvalitet på bild etc. Mäts i ppi eller dpi. Varumärke Symbol eller tecken för ett företag, dock oftast ej själva företagsnamnet som är logotype. Utfall Bilder eller objekt som skall ligga ända ut i sidans kant måste göras med utfall, dvs läggas en bit utanför sidans slutformat, ca 5 mm. Versaler Stora bokstäver. Motsatsen till gemener. Utjämna Justering av avståndet mellan bokstäver i ett ord, så att det uppfattas vara jämt. Utskjutning Att placera ut sidor i trycksaken enligt ett speciellt schema till färdiga tryckmontage lika stort som tryckarken. Hur sidorna skall placeras styrs av efterbehandlingen. UV-lackering Lackering av tryckark, ger glansigt utseende. Kan ske över hela Visitkort Ett visitkort är vanligare för företag än för privatpersoner och det utgör en förlängd kontaktyta mot nya kunder och kontakter. Wire-o Typ av spiralbindning med plastbelagd tråd, används ofta till manualer och skrivblock som uppslagna kan ligga helt plant. Y Ytvikt Även kallat gramvikt. Anges i gram per m2 21 Ö Övertryck Den avvikande färgblandning som uppstår när två objekt trycks ovanpå varandra.
  • 22. Philippa Hedjerson, Stephanie Khoury, Charlotte Ternström, Elin Fransson2, Moises Pena Ramos, Marina Isaksson 22