SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  25
Télécharger pour lire hors ligne
GMO-grödor – ett verktyg för hållbarhet?
frukostseminarium 8 maj 2015, Gun Rudquist
Sveriges största miljöorganisation
• Bildad 1909
• Ideell, politiskt obunden
• Naturen, människors hälsa
och global solidaritet
• Grundad 1909
• 221 000 medlemmar
• 270 kretsar, 24 länsförbund
• 60 samarbetsorg i globala Syd
• Ca 100 anställda; rikskansli
och tio regionala kanslier
2015-05-12 2
Naturskyddsföreningen
Ideellt arbete som räddar falkar, skyddar
skogar och jagar miljöbovar
Arbetsmetoder:
• Väcka naturkänsla
• Politisk påverkan
• Konsumentmakt
Prioriterade områden: jordbruk, hav, klimat, skog, miljögifter
2015-05-12 3
Jordbrukets miljöproblem
2015-05-12 4
Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet Will Steffen,1,2* Katherine Richardson,3 Johan Rockström,
1 Sarah E. Cornell,1 Ingo Fetzer,1 Elena M. Bennett,4 R. Biggs,1,5 Stephen R. Carpenter ,6 Wim de Vries,7,8 Cynthia A. de Wit,9 Carl Folke,1,
10 Dieter Gerten,11 Jens Heinke,11,12,13 Georgina M. Mace,14 Linn M. Persson,15 Veerabhadran Ramanathan,16,17 B. Reyers,1,18 Sverker Sörlin19
Sciencee Express, Jan 2015
Biologisk mångfald
Växtnäring – kväve
och fosfor
Klimatpåverkan
Kemikalier
Vatten
Mark – användning
och kvalitet
Bekämpningsmedel
2015-05-12 5
6
• Produktion av mat är livsviktig
• Lantbruket nödvändigt för att
uppfylla två av Sveriges viktiga
miljömål:
Ett rikt odlingslandskap
Ett rikt växt- och djurliv
• Betande djur har en central roll
i ett hållbart jordbruket
Matens positiva miljöpåverkan
2015-05-12 7
Business
as usual is
not an
option!
IAASTD
400 forskare från hela världen om jordbruket utveckling
• Det främsta alternativet är ekologisk intensifiering!
• Men kan inte ske inom dagens struktur/system
2015-05-12 8
9
Utgångspunkter för
genteknikpolicy
Inverkan på hållbarhet –
ett verktyg eller ett hinder?
Bedömas från fall till fall
Inte tekniken i sig utan
tillämpningen
- teknikneutrala
Policyns avgränsningar
8 10
Policyn behandlar:
•jord-, skogs- och vattenbruk
•genteknik i växtförädling och
djuravel
•rätten till mångfald
•patent på liv
Policyn tar inte upp
•medicinska frågor
GMO
Genetisk modifiering –
risk och möjlighet för miljö
och hälsa
Socioekonomiska effekter
Etiska spärrar
11
Reglering
2015-05-12 12
Genteknik är ett vetenskapligt språng och den särskilda
lagstiftningen är motiverad.
Särskilt regelverk är motiverat.
Prövning ska ske i varje enskilt fall
Förenklade beslutsprocesser för beprövade egenskaper
- snabbspår
Principer
•Riskbedömning
•Etiska riktlinjer
•Miljöpolitiska principer
– försiktighetsprincipen
– förorenaren ska betala
•Demokratisk delaktighet
•Rätten till mångfald
2015-05-12 13
Riskbedömning
Nya tekniker – nya och ofta underskattade
risker
Gynna – eller åtminstone inte missgynna,
hållbar utveckling;
Risker för negativa effekter bedömas fullt
ut och vägs mot den eventuella
samhällsnyttan inom en bred etisk ram.
Risk är en kombination av farlighet och
vanlighet
Nytto - kostnadsanalys
Kärnpunkter att belysa:
Vilka är samhällseffekterna och vem gynnas?
Finns det alternativa metoder?
Vad händer om tillämpningen inte blir tillgänglig?
Vilka är de direkta och indirekta kostnaderna och hur fördelas
de mellan berörda grupper ?
2015-05-12 15
Etiska riktlinjer
• Naturskyddsföreningen anser att alla relevanta konsekvenser
för människors välbefinnande ska utgöra grunden för den
etiska bedömningen av genmodifierade organismer.
• Även icke-mänskliga organismer har egenvärde och legitima
intressen som måste tas i beaktande. Vissa etiska spärrar är
nödvändiga för att förhindra åtgärder som kränker
fundamentala värden, även då en kostnads- och
nyttoberäkning talar för att gå vidare.
2015-05-12 16
Demokratisk delaktighet
• Maktsvagas intressen riskerar att komma i andra hand vid
snabb teknikutveckling. Ges möjlighet till delaktighet.
• Spårbarhet – öppna register
• Märkning – ge konsumenten
valmöjlighet
2015-05-12 17
18
Miljöpolitiska principer
Försiktighetsprincipen
•okända egenskaper betraktas om problematiska tills motsatsen är
bevisad.
•omvänd bevisbörda
•ökad kunskap
•oberoende riskbedömning
Förorenaren betalar
•ekonomiska styrmedel
•strikt och fullt miljöskadeansvar
•avgiftsfinansierad fond
Rätten till mångfald
2015-05-12 19
Genteknikens råmaterial är
biologisk mångfald.
Inga patent på liv.
Rätten att ta eget utsäde.
Koncentration av ägarskap
problematisk – få företag
styr idag mycket.
Genetiskt modifierade grödor idag
2015-05-12 20
Ett fåtal egenskaper på marknaden
– herbicidtolerans och Bt-majs
80-90 % av sojan som odlas i
Kanada, USA, Brasilien och Kina
är GMO
EU – nästan ingen kommersiell
odling. Dock finns fältförsök
Hittills inga egenskaper som gynnar hållbart jordbruk – tvärtom
befäster dagens problem
Risker – spridning av egenskaper – resistenta ogräs
Naturskyddsföreningen säger nej till herbicidresistenta grödor,
men är positiva till bladmögelresistent potatis
2015-05-12 21
• Vi är sju miljarder människor
• Det görs mat för fler.
• På ett sätt som förstör
för de flesta.
• En miljard av oss äter för lite.
• Två miljarder äter för mycket.
• Matsvinnet globalt är 30 %.
• Foder odlas på ca 50 % av
åkermarken.
22
Maten räcker redan nu till alla!
Livsmedelstrygghet och
genteknik
2015-05-12 23
.Gyllene riset? Bra eller
dåligt?
Bevara den odlade
mångfalden
Ökad oberoende
växtförädling
Genteknikens roll för livsmedelstrygghet överdriven
Vad diskuteras nu?
2015-05-12 24
Framtida GM-grödor - kanske smartare
grödor; stresståliga, salttoleranta? Perenn
spannmål?
Varje medlemsland i EU får säga ja/nej till
odling av GMO. Just nu aktuellt att
definiera ”särskilda villkor” för ja/nej.
Sverige behålla möjligheten att själva säga
ja eller nej till GMO.
www.naturskyddsforeningen.se

Contenu connexe

Similaire à Gun Rudquist om GMO

hållbarhet i 3 dimensioner
hållbarhet i 3 dimensionerhållbarhet i 3 dimensioner
hållbarhet i 3 dimensionerPlarshans
 
Venture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhet
Venture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhetVenture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhet
Venture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhetAndré Johansson
 
AGFO talk: Hur förändras maten?
AGFO talk: Hur förändras maten?AGFO talk: Hur förändras maten?
AGFO talk: Hur förändras maten?AGFO .se
 
AGFO talk: Hur räddar vi det dolda matsvinnet?
AGFO talk: Hur räddar vi det dolda matsvinnet?AGFO talk: Hur räddar vi det dolda matsvinnet?
AGFO talk: Hur räddar vi det dolda matsvinnet?AGFO .se
 
Insektsmat maj 2019
Insektsmat maj 2019Insektsmat maj 2019
Insektsmat maj 2019Buzzter
 
Mer svensk mat räddar miljön
Mer svensk mat räddar miljönMer svensk mat räddar miljön
Mer svensk mat räddar miljönCenterpartiet
 
En väg mot hållbarare saneringar, Malin Norin, NCC, Lars Rosén, Chalmers
En väg mot hållbarare saneringar, Malin Norin, NCC, Lars Rosén, ChalmersEn väg mot hållbarare saneringar, Malin Norin, NCC, Lars Rosén, Chalmers
En väg mot hållbarare saneringar, Malin Norin, NCC, Lars Rosén, ChalmersGeological Survey of Sweden
 
Extern fin klimatkommuner_vers3
Extern fin klimatkommuner_vers3Extern fin klimatkommuner_vers3
Extern fin klimatkommuner_vers3Klimatkommunerna
 
Home sweet home? – gifter under sängen
Home sweet home? – gifter under sängenHome sweet home? – gifter under sängen
Home sweet home? – gifter under sängenNaturskyddsföreningen
 
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi Biotalous.fi
 

Similaire à Gun Rudquist om GMO (20)

Att välja fisk och skaldjur
Att välja fisk och skaldjurAtt välja fisk och skaldjur
Att välja fisk och skaldjur
 
hållbarhet i 3 dimensioner
hållbarhet i 3 dimensionerhållbarhet i 3 dimensioner
hållbarhet i 3 dimensioner
 
Kohl Megatrender
Kohl MegatrenderKohl Megatrender
Kohl Megatrender
 
Information från Läkemedelsverket #3 2010
Information från Läkemedelsverket #3 2010Information från Läkemedelsverket #3 2010
Information från Läkemedelsverket #3 2010
 
Venture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhet
Venture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhetVenture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhet
Venture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhet
 
AGFO talk: Hur förändras maten?
AGFO talk: Hur förändras maten?AGFO talk: Hur förändras maten?
AGFO talk: Hur förändras maten?
 
AGFO talk: Hur räddar vi det dolda matsvinnet?
AGFO talk: Hur räddar vi det dolda matsvinnet?AGFO talk: Hur räddar vi det dolda matsvinnet?
AGFO talk: Hur räddar vi det dolda matsvinnet?
 
Sveriges miljömål
Sveriges miljömålSveriges miljömål
Sveriges miljömål
 
Information från Läkemedelsverket #2 2012
Information från Läkemedelsverket #2 2012Information från Läkemedelsverket #2 2012
Information från Läkemedelsverket #2 2012
 
ANDT i ett historiskt perspektiv
ANDT i ett historiskt perspektivANDT i ett historiskt perspektiv
ANDT i ett historiskt perspektiv
 
Insektsmat maj 2019
Insektsmat maj 2019Insektsmat maj 2019
Insektsmat maj 2019
 
Information från Läkemedelsverket nr 6, 2010
Information från Läkemedelsverket nr 6, 2010Information från Läkemedelsverket nr 6, 2010
Information från Läkemedelsverket nr 6, 2010
 
Mer svensk mat räddar miljön
Mer svensk mat räddar miljönMer svensk mat räddar miljön
Mer svensk mat räddar miljön
 
En väg mot hållbarare saneringar, Malin Norin, NCC, Lars Rosén, Chalmers
En väg mot hållbarare saneringar, Malin Norin, NCC, Lars Rosén, ChalmersEn väg mot hållbarare saneringar, Malin Norin, NCC, Lars Rosén, Chalmers
En väg mot hållbarare saneringar, Malin Norin, NCC, Lars Rosén, Chalmers
 
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
 
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
 
Extern fin klimatkommuner_vers3
Extern fin klimatkommuner_vers3Extern fin klimatkommuner_vers3
Extern fin klimatkommuner_vers3
 
Home sweet home? – gifter under sängen
Home sweet home? – gifter under sängenHome sweet home? – gifter under sängen
Home sweet home? – gifter under sängen
 
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
 
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomiHållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
 

Plus de Kilsved strategi

Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017
Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017
Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017Kilsved strategi
 
Vad är priset för folkbildningens själ?
Vad är priset för folkbildningens själ?Vad är priset för folkbildningens själ?
Vad är priset för folkbildningens själ?Kilsved strategi
 
Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!"
Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!" Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!"
Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!" Kilsved strategi
 
Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?
Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?
Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?Kilsved strategi
 
Energipolitik - Martin Lindblom
Energipolitik - Martin LindblomEnergipolitik - Martin Lindblom
Energipolitik - Martin LindblomKilsved strategi
 
Ingvar Nilsson: Sociala investeringar
Ingvar Nilsson: Sociala investeringarIngvar Nilsson: Sociala investeringar
Ingvar Nilsson: Sociala investeringarKilsved strategi
 
Work programme september 2012
Work programme september 2012Work programme september 2012
Work programme september 2012Kilsved strategi
 
Socialstyrelsen om Koppargården
Socialstyrelsen om KoppargårdenSocialstyrelsen om Koppargården
Socialstyrelsen om KoppargårdenKilsved strategi
 
Allan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från Lund
Allan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från LundAllan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från Lund
Allan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från LundKilsved strategi
 

Plus de Kilsved strategi (13)

Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017
Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017
Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017
 
Vad är priset för folkbildningens själ?
Vad är priset för folkbildningens själ?Vad är priset för folkbildningens själ?
Vad är priset för folkbildningens själ?
 
Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!"
Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!" Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!"
Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!"
 
Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?
Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?
Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?
 
Energipolitik - Martin Lindblom
Energipolitik - Martin LindblomEnergipolitik - Martin Lindblom
Energipolitik - Martin Lindblom
 
Ingvar Nilsson: Sociala investeringar
Ingvar Nilsson: Sociala investeringarIngvar Nilsson: Sociala investeringar
Ingvar Nilsson: Sociala investeringar
 
Work programme september 2012
Work programme september 2012Work programme september 2012
Work programme september 2012
 
Socialstyrelsen om Koppargården
Socialstyrelsen om KoppargårdenSocialstyrelsen om Koppargården
Socialstyrelsen om Koppargården
 
Vinster i välfärden
Vinster i välfärdenVinster i välfärden
Vinster i välfärden
 
Tal 28 september 2012
Tal 28 september 2012Tal 28 september 2012
Tal 28 september 2012
 
S 2000 2
S 2000 2S 2000 2
S 2000 2
 
S 2000 1
S 2000 1S 2000 1
S 2000 1
 
Allan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från Lund
Allan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från LundAllan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från Lund
Allan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från Lund
 

Gun Rudquist om GMO

  • 1. GMO-grödor – ett verktyg för hållbarhet? frukostseminarium 8 maj 2015, Gun Rudquist
  • 2. Sveriges största miljöorganisation • Bildad 1909 • Ideell, politiskt obunden • Naturen, människors hälsa och global solidaritet • Grundad 1909 • 221 000 medlemmar • 270 kretsar, 24 länsförbund • 60 samarbetsorg i globala Syd • Ca 100 anställda; rikskansli och tio regionala kanslier 2015-05-12 2
  • 3. Naturskyddsföreningen Ideellt arbete som räddar falkar, skyddar skogar och jagar miljöbovar Arbetsmetoder: • Väcka naturkänsla • Politisk påverkan • Konsumentmakt Prioriterade områden: jordbruk, hav, klimat, skog, miljögifter 2015-05-12 3
  • 4. Jordbrukets miljöproblem 2015-05-12 4 Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet Will Steffen,1,2* Katherine Richardson,3 Johan Rockström, 1 Sarah E. Cornell,1 Ingo Fetzer,1 Elena M. Bennett,4 R. Biggs,1,5 Stephen R. Carpenter ,6 Wim de Vries,7,8 Cynthia A. de Wit,9 Carl Folke,1, 10 Dieter Gerten,11 Jens Heinke,11,12,13 Georgina M. Mace,14 Linn M. Persson,15 Veerabhadran Ramanathan,16,17 B. Reyers,1,18 Sverker Sörlin19 Sciencee Express, Jan 2015 Biologisk mångfald Växtnäring – kväve och fosfor Klimatpåverkan Kemikalier Vatten Mark – användning och kvalitet
  • 6. 6 • Produktion av mat är livsviktig • Lantbruket nödvändigt för att uppfylla två av Sveriges viktiga miljömål: Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv • Betande djur har en central roll i ett hållbart jordbruket Matens positiva miljöpåverkan
  • 7. 2015-05-12 7 Business as usual is not an option!
  • 8. IAASTD 400 forskare från hela världen om jordbruket utveckling • Det främsta alternativet är ekologisk intensifiering! • Men kan inte ske inom dagens struktur/system 2015-05-12 8
  • 9. 9 Utgångspunkter för genteknikpolicy Inverkan på hållbarhet – ett verktyg eller ett hinder? Bedömas från fall till fall Inte tekniken i sig utan tillämpningen - teknikneutrala
  • 10. Policyns avgränsningar 8 10 Policyn behandlar: •jord-, skogs- och vattenbruk •genteknik i växtförädling och djuravel •rätten till mångfald •patent på liv Policyn tar inte upp •medicinska frågor
  • 11. GMO Genetisk modifiering – risk och möjlighet för miljö och hälsa Socioekonomiska effekter Etiska spärrar 11
  • 12. Reglering 2015-05-12 12 Genteknik är ett vetenskapligt språng och den särskilda lagstiftningen är motiverad. Särskilt regelverk är motiverat. Prövning ska ske i varje enskilt fall Förenklade beslutsprocesser för beprövade egenskaper - snabbspår
  • 13. Principer •Riskbedömning •Etiska riktlinjer •Miljöpolitiska principer – försiktighetsprincipen – förorenaren ska betala •Demokratisk delaktighet •Rätten till mångfald 2015-05-12 13
  • 14. Riskbedömning Nya tekniker – nya och ofta underskattade risker Gynna – eller åtminstone inte missgynna, hållbar utveckling; Risker för negativa effekter bedömas fullt ut och vägs mot den eventuella samhällsnyttan inom en bred etisk ram. Risk är en kombination av farlighet och vanlighet
  • 15. Nytto - kostnadsanalys Kärnpunkter att belysa: Vilka är samhällseffekterna och vem gynnas? Finns det alternativa metoder? Vad händer om tillämpningen inte blir tillgänglig? Vilka är de direkta och indirekta kostnaderna och hur fördelas de mellan berörda grupper ? 2015-05-12 15
  • 16. Etiska riktlinjer • Naturskyddsföreningen anser att alla relevanta konsekvenser för människors välbefinnande ska utgöra grunden för den etiska bedömningen av genmodifierade organismer. • Även icke-mänskliga organismer har egenvärde och legitima intressen som måste tas i beaktande. Vissa etiska spärrar är nödvändiga för att förhindra åtgärder som kränker fundamentala värden, även då en kostnads- och nyttoberäkning talar för att gå vidare. 2015-05-12 16
  • 17. Demokratisk delaktighet • Maktsvagas intressen riskerar att komma i andra hand vid snabb teknikutveckling. Ges möjlighet till delaktighet. • Spårbarhet – öppna register • Märkning – ge konsumenten valmöjlighet 2015-05-12 17
  • 18. 18 Miljöpolitiska principer Försiktighetsprincipen •okända egenskaper betraktas om problematiska tills motsatsen är bevisad. •omvänd bevisbörda •ökad kunskap •oberoende riskbedömning Förorenaren betalar •ekonomiska styrmedel •strikt och fullt miljöskadeansvar •avgiftsfinansierad fond
  • 19. Rätten till mångfald 2015-05-12 19 Genteknikens råmaterial är biologisk mångfald. Inga patent på liv. Rätten att ta eget utsäde. Koncentration av ägarskap problematisk – få företag styr idag mycket.
  • 20. Genetiskt modifierade grödor idag 2015-05-12 20 Ett fåtal egenskaper på marknaden – herbicidtolerans och Bt-majs 80-90 % av sojan som odlas i Kanada, USA, Brasilien och Kina är GMO EU – nästan ingen kommersiell odling. Dock finns fältförsök Hittills inga egenskaper som gynnar hållbart jordbruk – tvärtom befäster dagens problem Risker – spridning av egenskaper – resistenta ogräs Naturskyddsföreningen säger nej till herbicidresistenta grödor, men är positiva till bladmögelresistent potatis
  • 22. • Vi är sju miljarder människor • Det görs mat för fler. • På ett sätt som förstör för de flesta. • En miljard av oss äter för lite. • Två miljarder äter för mycket. • Matsvinnet globalt är 30 %. • Foder odlas på ca 50 % av åkermarken. 22 Maten räcker redan nu till alla!
  • 23. Livsmedelstrygghet och genteknik 2015-05-12 23 .Gyllene riset? Bra eller dåligt? Bevara den odlade mångfalden Ökad oberoende växtförädling Genteknikens roll för livsmedelstrygghet överdriven
  • 24. Vad diskuteras nu? 2015-05-12 24 Framtida GM-grödor - kanske smartare grödor; stresståliga, salttoleranta? Perenn spannmål? Varje medlemsland i EU får säga ja/nej till odling av GMO. Just nu aktuellt att definiera ”särskilda villkor” för ja/nej. Sverige behålla möjligheten att själva säga ja eller nej till GMO.