2. DNA-molekylen
0 Det kemiska ämnet DNA bär på
vårt genetisk arv
0 DNA-molekylen är en långsträckt
molekyl
0 Den är lindad kring proteiner och
veckar sig ytterligare för att bilda
kromosomer
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 2
3. DNA-molekylen
0 Människan har 46 st kromosomer
0 Tillsammans innehåller de upp till
2 m av DNA
0 Informationen som är lagrad är
uppdelad i s.k. gener
0 Människan har c:a 25 ooo olika gener
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 3
4. DNA-molekylen
0 DNA-molekylen är en vriden
dubbelspiral
0 Banden består växelvis av
fosforföreningar och sockermolekyler
0 Tvärbindningarna består av fyra olika
kvävebaser A, T, C, och G
0 Adenin, Tymin, Cytosin och Guanin
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 4
5. DNA-molekylen
0 Varje gen är ett recept på ett
speciellt protein
0 I en cell är bara en del gener aktiva
0 Därför tillverkas olika proteiner i
olika celler
0 Transkription
0 Translation
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 5
6. DNA-molekylen
0 När våra celler delar sig måste DNA kopiera
sig själv
0 Replikation
0 Vid vanlig celldelning, mitos, blir resultatet
två celler med exakt samma DNA som
ursprungscellen – 46 kromosomer
0 Vid reduktionsdelning, meios, blir resultatet
fyra celler med hälften av ursprungscellens
DNA – 23 kromosomer
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 6
8. DNA-molekylen
0 Människans Man
kromosomuppsättning
22 + X 22 + Y
innehåller 22 par ”vanliga”
kromosomer och ett par 22 + X 44 + XX 44 + XY
Kvinna
könskromosomer
0 En man har 44 + XY
22 + X 44 + XX 44 + XY
0 En kvinna har 44 + XX
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 8
9. Ärftlighet
0 Vid befruktningen kommer hälften
av kromosomerna från vardera
föräldern
0 Detta innebär att alla gener
förekommer parvis
0 Vissa gener kommer alltid att slå
igenom, även om de bara kommer
från en förälder, de är dominanta
0 Andra gener märks bara om de fås
från båda föräldrarna, de är vikande
(recessiva)
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 9
10. Ärftlighet
0 Homozygot – två lika gener
0 Heterozygot – två olika gener
0 Dominanta gener slår alltid igenom
medan vikande gener bara slår
igenom hos den som är homozygot
0 Exempel – fräknar (se nästa bild)
0 För att undersöka om avkomman
får en egenskap eller inte gör man
ett korsningsschema
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 10
11. Ärftlighet
0 Korsningsschema 0 Två homozygota föräldrar
0 Varianter av en och
Man - fräknar
samma gen kallas alleler
0 När det gäller egenskapen F F
fräknar finns två alleler f Ff Ff
Kvinna – ej fäknar
0 F=anlag för fräknar fräknar fräknar
(dominant)
f Ff Ff
0 f=ej anlag för fräknar fräknar fräknar
(vikande)
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 11
12. Ärftlighet
0 En heterozygot, en
homozygot förälder 0 Två heterozygota föräldrar
Man - fräknar Man - fräknar
F f F f
f Ff ff F FF Ff
Kvinna – ej fäknar
Kvinna – fäknar
fräknar ej fräknar fräknar
fräknar
f Ff ff f Ff ff
fräknar ej fräknar ej
fräknar fräknar
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 12
13. Ärftlighet
0 Många egenskaper styrs av flera
gener
0 Detta gör att det kommer att finnas
”mellanformer” av en del egenskaper
0 Många egenskaper är också ett
samspel mellan arv och miljö
0 Munken Gregor Mendel lade grunden
till genetiken som vetenskap
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 13
14. Ärftlighet
0 DNA kan skadas av t.ex.
strålning och kemikalier
0 Det kan också bli fel vid
kopiering av DNA
0 Tillsammans kallas dessa
förändring av DNA för
mutationer
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 14
15. Ärftlighet
0 Konsekvenserna av en mutation beror
på i vilken typ av cell de sker
0 Skador på könscellernas DNA förs
vidare
0 Skador på kroppscellernas DNA
påverkar endast den aktuella individen.
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 15
16. Skador i arvsmassan
0 Genmutationer
0 Kromosom-mutationer
ex.
Downs syndrom – tre
kromosomer i par 21
17. Ärftliga sjukdomar
0 Ex. PKU
(Fenylketonuri, en ärftlig, medfödd ämnesomsättningssjukdom )
P p
P PP Pp
p Pp pp
P=frisk gen p=skadad gen
18. Genteknik
0 Begreppet genteknik är ett
samlingsnamn för olika tekniker
för att studera och förändra gener
0 Man kan föra över gener från en
cell till en annan
0 Exempel: den mänskliga genen för
insulin kan föras över till en
bakterie
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 18
19. Genteknik
0 Det pågår försök med att föra in
nya gener direkt i kroppens
celler som behandling av
sjukdomar
0 Detta kallas för genterapi
0 Blödarsjuka är ett exempel på
vad man försöker behandla men
också olika cancersjukdomar
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 19
20. Genteknik
0 För att kunna upptäcka ärftliga sjukdomar tidigt görs
gentester, exempel: PKU-test på nyfödda
0 Man kan spåra de gener som orsakar eller kommer att
orsaka sjukdomar
0 Man kan idag också leta upp de gener hos bakterier
och virus som man vet orsakar sjukdomar
0 Detta görs med DNA-sonder
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 20
21. Genteknik
0 Genteknik har också gjort det möjligt
att kartlägga organismers DNA
0 Vi har nu tillgång till genkartor
0 Projektet HUGO var det arbete som
kartlade människans gener
0 Man kan också studera släktskap med
dessa kartor
0 Ett genetiskt fingeravtryck är en karta
över en individs DNA
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 21
22. Genetik och mat
0 Människan har under tusentals år
förädlat växter
0 Plantor med bra egenskaper har
korsats och gett växter som ger större
skörd och är tåligare
0 Dagens teknik gör detta enklare
genom att enskilda gener kan spåras
0 Samma principer gäller för avel av
djur
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 22
23. Genetik och mat
0 Växtförädling och djuravel är möjligt
eftersom det finns olika egenskaper
inom varje art – en genetisk variation
0 Nya anlag kan inte skapas men de kan
kombineras på olika sätt
0 Idag minskar mångfalden då vi
människor odlar få arter med små
genetiska variationer
0 Detta kan leda till att sjukdomar kan få
stora negativa konsekvenser
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 23
24. Genetik och mat
0 Det har skapats genbanker för
att bevara mångfalden
0 Där samlas frön från många
olika sorters växter
0 Man samlar både vilda
varianter, gamla och nya sorter
av våra nyttoväxter
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 24
25. Genetik och mat
0 Idag finns tekniken för att flytta gener mellan olika
arter
0 På så sätt kan genmodifierade växter skapas
0 Man använder
begreppet GMO
– genmodifierade
organismer
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 25
26. Genetik och mat
0 Den nya tekniken erbjuder stora
möjligheter – växter som är tåliga
och ger mer näring
0 Det kan också innebära ett hot –
spridning i naturen kan leda
till att vilda växter konkurreras ut
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 26
27. Genetik och mat
0 ”Det gyllene riset” är ett exempel på en genmodifierad
växt
0 Sex nya gener har förts in i risets DNA
• Tre bildar betakaroten (A-vitamin)
• En binder järn
• En hjälper kroppen
ta upp A-vitamin
• En bryter ner ämnet som
hämmar upptaget av vitaminet
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 27
28. Genetik och mat
0 Tekniken kan också användas för att ge djur nya gener
0 Då talar man om transgena djur
0 Det kan finnas problem att styra de egenskaper man vill
åt eftersom det är flera gener som spelar in
0 Det finns grisar vars fett är nyttigare för
oss människor
0 Laxsorter som fått extra tillväxtgener både
växer snabbar och kräver mindre mat
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 28
29. Genetik och mat
0 Kan vår ”nya” mat vara farlig?
0 Generna i maten kommer inte att
hamna i vårt DNA
0 Dock kan maten ha oönskade
egenskaper
0 Den modifierade organismen skulle
kunna bli giftig eller
allergiframkallande
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 29
30. Länkar
0 Genteknik.nu
0 Wikipedia – Genetik
0 Genetik och genteknik
0 Genetik
0 Genteknik
2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 30
