SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  14
En sammanfattning
Syror – Smakar surt, lämnar ifrån sig vätejoner (H+)
Exempel: citron, filmjölk, ättiksyra, saltsyra
Baser – Smakar beskt och ”tvålaktigt, tar upp vätejoner
Exempel: bikarbonat, ammoniak, kalciumkarbonat, natriumhydroxid
Syror och baser är motsatser till varandra
Malin Åhrby, Häggvallskolan 2
surt neutralt basiskt
orange/gul grön blå
Ämnen som byter färg när de träffar på syror eller baser
BTB
Malin Åhrby, Häggvallskolan 3
Koncentrerade syror – är inte utspädda med vatten
Utspädda syror – är mindre sura än koncentrerade
Starka och svaga syror – beror på egenskaper hos syramolekylen
Malin Åhrby, Häggvallskolan 4
Svaga syror
Starka syror
• finns i mat och i vår kropp
• citronsyra, mjölksyra, ättiksyra, kolsyra, DNA
• används i den kemiska industrin
(handelsgödsel, plaster, färgämnen)
• svavelsyra, saltsyra, salpetersyra
Malin Åhrby, Häggvallskolan 5
Koncentrerade baser – är inte utspädda med vatten
Utspädda baser – är mindre basiska än koncentrerade
Starka och svaga baser – beror på egenskaper hos basmolekylen
Malin Åhrby, Häggvallskolan 6
Svaga baser
Starka baser • används i kemiska industrier, färgborttagning
• natriumhydroxid, kaliumhydroxid
• används i rengöringsmedel
• ammoniak, bikarbonat
Malin Åhrby, Häggvallskolan 7
+
+
-
-
proton
elektron
Antalet protoner bestämmer vilket atomslag det är
Malin Åhrby, Häggvallskolan 8
Positiva joner – lämnar ifrån sig en eller flera elektroner
+ -
väteatom
H
+
vätejon
Positivt laddad
-
H+
Malin Åhrby, Häggvallskolan 9
Syror lämnar ifrån sig vätejoner
Syra
+ H
+
–
Vätejonen är mycket mindre än andra atomer och joner. Den kan därför komma
nära andra molekyler och starta kemiska reaktioner. Vi säger att den är frätande.
negativ
jon
Malin Åhrby, Häggvallskolan 10
Svaga syror
Starka syror Släpper ifrån sig alla vätejoner.
Alla syramolekyler delas upp i vätejoner och negativa joner.
Släpper bara en del av vätejonerna.
Svaga syror håller hårdare i vätejonerna än vad starka gör.
Malin Åhrby, Häggvallskolan 11
Bas
++
–
+
Positiv
jon
hydroxidjon
Baser tar upp vätejoner
Malin Åhrby, Häggvallskolan 12
Svaga baser
Starka baser Tar upp maximalt antal vätejoner.
Alla basmolekyler tar upp vätejoner och ger hydroxidjoner.
Tar bara upp en del vätejoner,
Det bildas inte så många hydroxidjoner av svaga baser.
Malin Åhrby, Häggvallskolan 13
surt neutralt basiskt
pH 0 pH 4 pH 7 pH 10 pH 14
pH-skalan anger hur sur eller basisk en lösning är.
Ett steg på skalan betyder att koncentrationen av vätejoner/hydroxidjoner ändras 10 gånger.
Malin Åhrby, Häggvallskolan 14

Contenu connexe

Tendances

Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerannmari
 
Att separera ämnen
Att separera ämnenAtt separera ämnen
Att separera ämnenMalin Åhrby
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemiannmari
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMarie Södergren
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlgulzay12
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg
 

Tendances (20)

Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
 
Att separera ämnen
Att separera ämnenAtt separera ämnen
Att separera ämnen
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Skelettet.
Skelettet. Skelettet.
Skelettet.
 

Plus de Malin Åhrby (20)

Indikatorer lab
Indikatorer labIndikatorer lab
Indikatorer lab
 
Vattenexperiment
VattenexperimentVattenexperiment
Vattenexperiment
 
Celltyper
CelltyperCelltyper
Celltyper
 
Värme
VärmeVärme
Värme
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Syror och baser ht 14
Syror och baser   ht 14Syror och baser   ht 14
Syror och baser ht 14
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Rena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningarRena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningar
 
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Grundkurs i Kemi   sammanfattningGrundkurs i Kemi   sammanfattning
Grundkurs i Kemi sammanfattning
 
Brand
BrandBrand
Brand
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Samspel
SamspelSamspel
Samspel
 
Atomfysik
AtomfysikAtomfysik
Atomfysik
 
Material
MaterialMaterial
Material
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Livets utveckling
Livets utvecklingLivets utveckling
Livets utveckling
 
Astronomi 2012
Astronomi 2012Astronomi 2012
Astronomi 2012
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 
Planering elever ht 2012
Planering elever ht 2012Planering elever ht 2012
Planering elever ht 2012
 

Syror och baser sammanfattning

  • 2. Syror – Smakar surt, lämnar ifrån sig vätejoner (H+) Exempel: citron, filmjölk, ättiksyra, saltsyra Baser – Smakar beskt och ”tvålaktigt, tar upp vätejoner Exempel: bikarbonat, ammoniak, kalciumkarbonat, natriumhydroxid Syror och baser är motsatser till varandra Malin Åhrby, Häggvallskolan 2
  • 3. surt neutralt basiskt orange/gul grön blå Ämnen som byter färg när de träffar på syror eller baser BTB Malin Åhrby, Häggvallskolan 3
  • 4. Koncentrerade syror – är inte utspädda med vatten Utspädda syror – är mindre sura än koncentrerade Starka och svaga syror – beror på egenskaper hos syramolekylen Malin Åhrby, Häggvallskolan 4
  • 5. Svaga syror Starka syror • finns i mat och i vår kropp • citronsyra, mjölksyra, ättiksyra, kolsyra, DNA • används i den kemiska industrin (handelsgödsel, plaster, färgämnen) • svavelsyra, saltsyra, salpetersyra Malin Åhrby, Häggvallskolan 5
  • 6. Koncentrerade baser – är inte utspädda med vatten Utspädda baser – är mindre basiska än koncentrerade Starka och svaga baser – beror på egenskaper hos basmolekylen Malin Åhrby, Häggvallskolan 6
  • 7. Svaga baser Starka baser • används i kemiska industrier, färgborttagning • natriumhydroxid, kaliumhydroxid • används i rengöringsmedel • ammoniak, bikarbonat Malin Åhrby, Häggvallskolan 7
  • 8. + + - - proton elektron Antalet protoner bestämmer vilket atomslag det är Malin Åhrby, Häggvallskolan 8
  • 9. Positiva joner – lämnar ifrån sig en eller flera elektroner + - väteatom H + vätejon Positivt laddad - H+ Malin Åhrby, Häggvallskolan 9
  • 10. Syror lämnar ifrån sig vätejoner Syra + H + – Vätejonen är mycket mindre än andra atomer och joner. Den kan därför komma nära andra molekyler och starta kemiska reaktioner. Vi säger att den är frätande. negativ jon Malin Åhrby, Häggvallskolan 10
  • 11. Svaga syror Starka syror Släpper ifrån sig alla vätejoner. Alla syramolekyler delas upp i vätejoner och negativa joner. Släpper bara en del av vätejonerna. Svaga syror håller hårdare i vätejonerna än vad starka gör. Malin Åhrby, Häggvallskolan 11
  • 12. Bas ++ – + Positiv jon hydroxidjon Baser tar upp vätejoner Malin Åhrby, Häggvallskolan 12
  • 13. Svaga baser Starka baser Tar upp maximalt antal vätejoner. Alla basmolekyler tar upp vätejoner och ger hydroxidjoner. Tar bara upp en del vätejoner, Det bildas inte så många hydroxidjoner av svaga baser. Malin Åhrby, Häggvallskolan 13
  • 14. surt neutralt basiskt pH 0 pH 4 pH 7 pH 10 pH 14 pH-skalan anger hur sur eller basisk en lösning är. Ett steg på skalan betyder att koncentrationen av vätejoner/hydroxidjoner ändras 10 gånger. Malin Åhrby, Häggvallskolan 14