SKL:s keynotepresentation för Offentliga rummet 2015 - "På jakt efter en smartare välfärd". Per Mosseby och Åsa Zetterberg. Svenska.

1. På jakt efter en
smartare välfärd
Per Mosseby & Åsa Zetterberg

3. Ren fakta
• 89 procent av de äldre
med hemtjänst är nöjda
eller mycket nöjda
• Över 90 procent är
nöjda eller mycket
nöjda med sina barns
förskola
• Mycket eller ganska
stort förtroende för
vårdcentral har 63%,
för sjukhus 69%
• Barngruppernas storlek
har inte ökat, tvärtom
ökar andelen barn i
grupper med färre än
15 barn
• Man satsar mer än
någonsin på svensk
skola, och lärartätheten
har ökat med åtta
procent under 2000-
talet

8. Så…
• Mer resurser än någonsin satsas i reala termer på
välfärden inom vård, skola och omsorg
• Man är hyfsat nöjd med den välfärd som levereras
(framförallt med den kommunala ;)
• Nöjdheten minskar löpande inom skola, vård och
äldreomsorg
• De som jobbar inom området uppger att de mår
sämre och sämre för varje år sedan 2010

9. Analogstress

12. Källa: Ungar och medier 2013, Statens medieråd

25. Globalt uppkopplade människor och
verksamheter förväntar sig tillgång till
information och digitala tjänster

26. E-tjänster och appar – hur är läget i
kommunerna?
231 kommuner har besvarat hela eller
delar av enkäten (80 procent).

31. Kommunranking – e-tjänster och
appar
 Sex kommuner toppar
rankingen: Göteborgs stad,
Helsingborg stad, Skellefteå
kommun, Stockholms stad,
Tyresö kommun och Umeå
kommun.
 I de fyra högsta
rankingrupperna ingår 36
kommuner.
 I de två lägsta
rankinggrupperna ingår 42
kommuner.

32. Sverige i världen

33. …och Sverige har de bästa av
förutsättningar…

35. …men tappar när det gäller
offentliga tjänster på nätet

36. Sveriges historiska utveckling för e-förvaltning enligt
EU, FN och World Economic Forum
En tydligt vikande trend sedan toppnoteringarna i mitten på 00-talet

37. Sju livshändelser med Sveriges placering inom EU
Förlora och hitta arbete: 24 (33)
Starta företag: 10 (33)
Driva företag: 14 (33)
Starta ett rättsligt förfarande: 15 (33)
Äga och köra bil: 3 (33)
Studera: 10 (33)
Flytta: 2 (33)
11

38. Tydliga utvecklingsområden - sammanfattning
 att möta användarnas höga förväntningar
 utveckla tjänster för sk one-stop shops och gemensamma digitala
möten
 förbättra möjligheter att finansiera och utveckla gemensamma
satsningar
 utveckla mjuk infrastruktur i form av informationsutbyte och
samverkande tjänster, single sign-on och EID
 öka fokus på den lokala nivån
 förstärka lednings- och styrningsförmågan

40. Strategi och handlingsplan
 Enklare vardag för privatpersoner
och företag.
 Smartare och öppnare förvaltning
stödjer innovation och delaktighet.
 Högre kvalitet och effektivitet i
verksamheten.
* Även regeringen och E-delegationen
har dessa mål

41. SKL inrättade 2013
Avdelning för digitalisering
VD
Håkan Sörman
Avd för
administration
Lena Dahl
VD-staben
Avd för juridik
Germund Persson
Avd för
arbetsgivarpolitik
Agneta Jöhnk
Avd för
vård och omsorg
Hans Karlsson
Avd för ekonomi och
styrning
Bettina Kashefi
Avd för
kommunikation
Monica Björklund Aksnes
Avd för tillväxt och
samhällsbyggnad
Gunilla Glasare
Avd för lärande och
arbetsmarknad
Per-Arne Andersson
Avd för digitalisering
Per Mosseby

42. Avdelningen för digitalisering
Center för eSamhället, SKL
Vård och
omsorg Skola och
lärande
Näringsliv
och arbete
Samhälls-
byggnad,
transporter
och miljö
Kultur, fritid
och besöks-
näring
Demokrati
och
delaktighet
Grundläggande strukturella förutsättningar (arkitektur, säkerhet, lagar)
Gemensamma funktioner och tjänster (mina meddelanden, mina fullmakter, e-arkiv)

43. Nyttan med digitalisering och
förändrade arbetssätt
 Bättre hälsa och ökad
patientsäkerhet
 Bättre lärande och ökad motivation
 Drivkraft för innovation, tillväxt och
sysselsättning
 Minskad energiförbrukning, olyckor
och trängsel
 Utvecklad demokrati, dialog och
tillit
 Bättre service, minskad byråkrati
och risk för fel

44. Medlemsförankring
• Politisk styrelse och beredningar
• CeSams strategiska ledningsgrupp
• Regionalt nätverk för e-samhället
• Regionalt nätverk e-hälsosamordnare
• Arkitekturnätverk för digital samverkan
• Nätverk kring informationssäkerhet
• Nätverk kring e-arkiv
• Styr- och referensgrupper med stort
verksamhetskunnande
• SKL:s ordinarie chefs- och
tjänstemannaträffar
CeSams strategiska ledningsgrupp:
 Anders Mellberg, Malmö
 Martin Andreae, Södertälje
 Anna-Lena Cederström, Region
Blekinge
 Catrin Ditz, Uppsala
 Anders Carstorp, Stockholm
 Helena Mehner, Göteborg
 Göran Persson, Karlshamn
 Kristina Sundin Jonsson, Skellefteå
 Annika Wennerblom, Trollhättan

45. SKL driver på, stödjer&
samordnar
medlemmarna för att
ta vara på
digitaliseringens
möjligheter
Intressebevakning
&
opinionsbildning
Kompetens-
utveckling,
vägledning
&
stöd
Konferenser
&
forum
Standardisering
och riktlinjer
Gemensamma krav
&
upphandling
Gemensamma
lösningar

46. Samverkan kommunal sektor
Gemensamma krav och lösningar
Sektorsgemensamma
behov i utvecklingen av
e-samhället
Framtagande av
gemensamma
kravspecifikationer
Upphandling (ramavtal
och olika leverantörer)
Förvaltning
kravspecifikation och
avtal
Upphandling/utveckling
/adoption av gemensam
lösning
Leverans, drift och
förvaltning av
gemensam lösning
Behov: Gemensam kravspecifikation och ramavtal (t.ex. e-arkiv)
Förslag: Särskild satsning inom SKL på gemensamma kravspecifikationer
Behov: Gemensam lösning (t.ex. ekonomiskt bistånd)
Förslag: Ny funktion ”inom SKL” med inriktning mot digitala lösningar

47. Gemensamma kravspecifikationer
 Det är svårt att göra bra upphandlingar av IT-stöd
 Behovet av gemensamma kravspecifikationer är stort
 Positivt att en neutral part håller i taktpinnarna
 Kommuner måste samverka bättre
(Undersökningen bestod i 17 djupintervjuer med personer som arbetar med en kommuns it-
stöd eller som regional e-samordnare, dessutom workshops och analys).

48. ”Problemet är att upphandlingar kostar; det är stora kostnader och
mycket jobb som krävs för att få till verkligt bra kravspecifikationer,
som i sin tur tar med alla aspekter i beräkningarna, inklusive
informationssäkerhet och integrationer. Det blir därför oftast enklare
och billigare att bara förlänga avtalen med sina befintliga partners.”

49. Pågående och kommande krav-arbete
Pågående:
 System för
skoladministration
 BBIC,
socialtjänsten
 Krav på v-system
kring mina
meddelanden
 Lokalbokning
 Informations-
säkerhetskrav
Förstudie/i
startgroparna:
 Socialtjänsten
 Verksamt.se/företags
service
 Krav på uttag från v-
system till e-arkiv
 Continua, hälsodata,
hem-monitorering

52. McKinsey & Company | 52
I ett längre perspektiv väntas digitala tjänster behövas för en
majoritet av SKLs medlemmars verksamhet för att bäst
tillgodose invånarnas behov och stödja verksamheten
Kommun
Landsting
Kommuner &
Landsting
Myndigheter
Invånarbehov
Verksamhetsbehov
Nationell strategi
Övriga intressenter
Bostäder
Förskola
Grundskola
Gymnasie-
skola
Räddnings-
tjänst
Bibliotek
Renhållning
Social
omsorg
Hälso- &
Sjukvård
Tandvård
Byggfrågor
Miljö- och
hälsoskydd
Lokaltrafik
Vatten och
avlopp

53. LastModified12/22/201412:16PMW.EuropeStandardTimePrinted12/1/20144:27PMW.EuropeStandardTime
McKinsey & Company |
ARBETSMATERIAL
53
Störst behov av gemensam digitalisering finns främst i att skapa
förutsättningar t.ex riktlinjer och gemensamma standarder
KÄLLA: Styrdokument, intervjuer, case exempel
Högre
Medel
Lägre
Skola och
utbildning
Social omsorg
Miljö- och
hälsoskydd
Bostäder
Plan och
byggfrågor
Räddningstjänst
Civilt försvar
Renhållning och
avfallshantering
Vatten och avlopp
Biblioteks-
verksamhet
Kultur och fritid
Kollektivtrafik
Hälso- och
sjukvård
Tandvård
▪ Störst möjlighet att göra nytta inom
– Stora verksamhetsområden såsom
Skola och Hälso- &Sjukvård
– Områden som är starkt
sammankopplade t.ex Social
Omsorg och Hälso- & Sjukvård
– Områden där det finns liten lokal
variation, t.ex. byggfrågor som
styrs av lagar
▪ Behoven bygger både vad
verksamheten behöver, samt vad
invånare förväntar sig

54. Landstings och regioners ingång för information
och tjänster för invånare
• 2700 artiklar
• Nyhetsbrev
• Frågefunktion
• Hitta och
jämför vård
• E-tjänster
• Plattform för
nätbehandling
• Filmer
• M.m.

55. • 70 miljoner besök på webben under 2014
• Januari 2015 – 7,3 miljoner besök på en månad
• 5,5 miljoner telefonsamtal
• Inloggning med e-legitimation: Mina vårdkontakter har flest inloggningar
efter Skatteverket, FK och Arbetsförmedlingen
• Undersökningar visar att resurser frigörs i övriga delar av vården
– Frågetjänsten: hälften uppger att de skulle ha kontakta akuten eller vårdcentral
– Telefonitjänsten: en tredjedel uppger att de hade åkt till akuten om de inte fått hjälp via
telefon

56. McKinsey & Company |
Nationell tjänst för ekonomiskt bistånd
1.Handläggare vid socialnämnd ställer
fråga via sitt verksamhetssystem.
2.SSBTEK är en så kallad sammansatt
bastjänst, tar emot anropet och
vidareförmedlar till respektive ansluten
bastjänst genom teknisk bearbetning.
3.Respektive uppgiftslämnares bastjänst
svarar på ställd fråga och skickar sitt
svar till SSBTEK som sammanställer
inkomna svar i ett samlat svar som
vidareförmedlas till anropande part.
Även denna hantering sker genom
teknisk bearbetning.

57. Syftet med nationell digital tjänst för
ekonomiskt bistånd
Effektivisera handläggarnas arbete med att utreda ansökningar
om ekonomiskt bistånd genom att inrätta en digital tjänst som
samlat presenterar uppgifter från flera uppgiftslämnare
Möjliggöra enklare och säkrare hantering av uppgifter
Minska antalet felaktiga utbetalningar
Minska tiden för klienten att komma i egen försörjning

58. Nu kan jag ägna
mer tid till råd
och stöd
Röster från handläggare för
ekonomiskt bistånd
Nu får jag svar
från samtliga på
några sekunder.
Tidigare kunde
jag hamna på
plats 185 i
telefonkön till en
myndighet
Ibland hände det
att jag inte vågad
boka återbesök
eftersom jag inte
visste om jag
skulle få fram alla
kontrolluppgifter
Funktionen är mycket
tidsbesparande. Tidigare
har vi haft Lefi Online
samt CSN fråga, men nu
kan vi ju fråga på allt det
övriga i tjänsten.
Vi ställer frågorna från vårt
verksamhetssystem och sedan får vi direkt
svaren som sedan integreras i
verksamhetssystemet vilket är en mycket stor
förbättring.
.

59. Nyföretagare
Skatteverket
Bolagsverket
PolisenAnsökan om
begagnande av
allmän platsmark
Bolagsregistrering
Registrering för
F-skatt
Anmälan om
preliminär
självdeklaration
Anmälan om
kassaregister
Kommun
Bygglovkontor
Miljökontor
Enhet för alkohol,
spel och tobak
Räddningstjänst
Ansökan om
bygglov, skyltlov,
marklov,
rivningslov
Livsmedels-
anmälan
Ansökan om
serveringstillstånd
Systematiskt
brandskyddsarbete
Ansökan om
hantering av
brandfarlig vara
VA-bolag
Godkänd
fettavskiljare
Registrering som
arbetsgivare
Ansökan om spel
och tobak
LänsstyrelseMark- och miljödomstol
Stadsbyggnad
Ändra/upprätta
detaljplan
Miljötillstånd
Sakägare
Överklaganden
Anmälan om
miljöfarlig
verksamhet
Arbets-förmedlingen
Aktivitetsstöd
Företags-rådgivare
Finansiärer
(t ex Banker/Almi)
Näringslivskontor
Råd och service
Råd och service
Finansiering
Tillväxtverket
Rådgivning och
information
Stöd (t ex regionalt
stöd)
Boverket
Köpa/exploatera
kommunal mark
Föreskrifter
Dispens
strandskydd
Exploatering
Upprätta
bygghandlingar
Medgivanden
Energimyndigheten
Information
Bidrag energi-
besparande
åtgärder
Tillstånd för
värmepump
Information
Energirådgivare
Rådgivning
Anslutningsavgifter
Elnätleverantör Elleverantör
Infrastruktur
(Fiber/Kabel-TV)
Skanova Arkitekter Byggentreprenör
Byggnads-kalkyl
Upprätta ritningar
och
bygghandlingar
Anslutning
telekom
ElavtalAnslutning elnät
Kvalitetsansvarig
Uppförande
Kontroll och
översyn
Remisser
PRV
Ansökan om skydd
för varumärke,
design och patent
PRIVATA AKTÖRER
KOMMUNER
CENTRALAMYNDIGHETER
CENTRALA MYNDIGHETER

60. Restaurangföretagare
Skatteverket
Bolagsverket
Polisen
Kommun
Anmälan av
fett-
avskiljare
Ansökan om
hantering av
brandfarlig
vara
Systematiskt
brand-
skydds-
arbete
Ansökan om
tobak och
spel
Livsmedels-
anmälan
Ansökan om
serveringstill
stånd
Ansökan om
begagnande
av allmän
platsmark
Bolags-
registrering
Anmälan om
kassa-
register
Anmälan om
preliminär
själv-
deklaration
Registrering
som
arbetsgivare
Räddningstjänst
Enheten för
alkohol,
tobak & spel
Miljökontor
Bygglovkontor
VA-enhet
Registrering
för
F-skatt
Ansökan om
bygglov,
skyltlov

61. Tillståndsguiden
Sveriges första interaktiva,
webbaserade guide för tillstånd som
förenklar för företagare.
Guide som visar vägen
till den information som
företagare behöver.
Guider som hjälper
företagare att komma
igång, eller vidare,
med sin verksamhet.

62. Företagarnas problem: Starta företag
• Ett navigationsproblem
Vilka tillstånd krävs? Vilka aktörer?
• Ett koordinationsproblem
I vilken ordning ska ärendena initieras?
• Ett informationsproblem
Vilka krav ställs och hur söker man?
• Ett uppgiftskravsproblem
Vilka uppgifter behöver myndigheterna?
• Ett redundansproblem
Samma uppgifter till flera myndigheter
• Ett transaktionsproblem
Avsaknad av elektroniska verktyg för att lämna uppgifter
• Ett transparensproblem
Hur fortlöper de olika ärendena?

63. McKinsey & Company |
2013-03-14
Admin gränssnitt

64. Mina meddelanden i Sverige
 Mina meddelanden startade 2011
 Fram till Kivras anslutning i mars 2015 fanns
115 000 anslutna användare
 Efter fyra år finns idag ca 200 000 anslutna (2%)
 Vanligaste försändelsetypen RUT- och ROT-avdrag
samt viss information från Transportstyrelsen
 Brevlådeoperatörer får inte betalt

65. ”Mina meddelanden” i Danmark
 Danmark har offentlig digital post som en del
av borger.dk
 Bredare funktionalitet: tvåvägskommunikation, filer
 Anslutningsgraden omkring 90% av invånarna
 Lag om obligatorium för företag nov 2013, invånare
nov 2014
 Stor omställning för enskild kommun och myndighet)
 Färsk invånarundersökning: 76% tycker det är
positivt, 15% neutrala, 9% negativa
 Lanserar nästa år ”2.0” med stora förbättringar

66. Svensk e-legitimation - problem
 Svensk e-legitimations avgränsningar
- Får endast användas av offentlig sektor och ej privata
utförare
- Lösningen inte lämplig användas för e-legitimation i
tjänsten
 Bankerna har inte anslutit sig
 Bankerna vill bara leverera till sina kunder
 Teknikval med begränsningar

67. Vägen framåt
 Regeringskansliet har påbörjat ett arbete med en målbild
för svensk e-legitimation 2025 som ska kunna lösa de
identifierade problemen
 MSB:s analys av informationssäkerheten i svensk e-
legitimation visade på brister som man arbetar med att
åtgärda
 Bankerna har ännu inte anslutit sig vilket påverkar
tidsplanen. Arbete pågår med att ta fram en
övergångslösning som kan presenteras innan sommaren

68. Uppgiftslämnarbördan
Begränsad återanvändning
Öppna data
Varje år lägger landets kommuner ca 800 000 timmar på att lämna uppgifter
till statistikinsamlingar från nationell nivå,
det motsvarar ca 400 årsarbetare.
En otidsenlig hantering där digitaliseringens
möjligheter inte tas tillvara

69. E-hälsa och välfärdsteknologi

70. Skolans digitalisering
 Bra tillgång till datorer, medelmåttig
användning.
 Drygt 250 kommuner har gjort
satsningar på 1 dator per elev.
 77 % av grundskollärarna har en egen
dator eller surfplatta, 98% av
gymnasielärarna har en egen dator
eller surfplatta.
 4 % av läromedelsinköpen är digitala.
 Ca 50 % av lärarana anser sig behöva
ytterligare kompetensutveckling.
 It-pedagogikens fördelar för lärande
bekräftas.

72. 83 anställda
100+ Mkr
5 milj invånare
(2014)

75. McKinsey & Company | 75
Stat
SKL
Nationell
gruppering
Kommun/Landsting
Regional samverkan
Enskilda huvudmän
(Landsting/Region, Kommun)
▪ Politisk styrning
▪ Strategiskt och policyskapande, t.ex. Nationell IT-strategi,
Lagar och regler kring informationshantering
▪ Leda och stödja strategiskt arbete för medlemmar
▪ Starkt behov av samordning tvärs kommuner, landsting och
regioner t.ex. gemensam arkitektur och gränssnitt
▪ Länk mellan nivåer vid utveckling mellan statlig myndighet och
kommun t.ex. som vid utveckling av ”Ekonomiskt bistånd”
▪ Lokal politisk styrning och strategi
▪ Starkt behov av unik lokal anpassning och/eller kommun-
specifik information som ej delas med andra t.ex. applikation
för att hantera köer till förskola i enskild kommun
▪ Huvudmän med gemensamma behov kan hitta en lösning
som ger ökad effektivitet/bättre kvalitet än om det gjorts var
för sig t.ex.. En portal för inloggning, där resp.
huvudman fyller på lokal information
▪ Starkt behov av samordning och/eller ökad nytta av
samordning tvärs landsting eller kommuner t.ex. Ensa
informationssystem för ökad rörlighet för patienter
Exempel på roll & ansvar

76. McKinsey & Company | 76
SKLs framtida roll inom delade digitala lösningar
SKLs roll
Samordning
▪ Identifiera behov samordna
utveckling
▪ Stödja lokal och regional
samverkan
▪ Identifiera existerande lösningar
Standardisering
▪ Hjälpa till att utveckla
standarder, certifiering
▪ Ta fram kravspecifikationer
▪ ”Sälj in” gemensamma
lösningar
Stödja utveckling
▪ Samarbete/Lobbying mot
statliga organ för att driva den
digitala utvecklingen
▪ Driva projekt där det ej finns en
fungerande marknad / öppna
upp för marknadsaktörer
Exempel på ansvar
▪ Standarder & struktur
– Tjänstegränssnitt
– Riktlinjer för gemensam
informationshantering
– Grundläggande
infrastruktur (t.ex. Nationell
tjänsteplattform)
▪ Gemensam
kravspecifikation som kan
användas som grund när
enskilda huvudmän
upphandlar
▪ Länk till stat, underlätta
samarbete såsom tex under
utvecklande av Ekonomiskt
bistånd
▪ Lösningar ingen annan kan
erbjuda Utveckla lösningar
där det ej finns en fungerande
marknad
Förutsättningar
▪ Effektivt resursutnyttjande
om SKL driver
▪ Kräver kompetens tvärs
lokal och nationell nivå
▪ SKL har både process,
organisation och kompetens
som kan driva processen
Exempel vad SKL ej ska göra: utveckla applikationer som
redan finns på marknaden, ansvara för regionala
samarbeten

77. McKinsey & Company | 77
Det synliga värdet som skapas av nya digitala lösningar och arbetssätt
möjliggörs genom en gemensam grund att stå på
Regler, policy och arkitektur
Gemensamma processer och standarder for digitala
lösningar
Infrastruktur och informationsdelning
Gemensamma databaser och delade tekniska
tillgångar t ex datahallar och serverkapacitet
Gemensamma plattformar, t ex log in och
signatursystem, arkivering,
informationsutbyte, tjänsteplattformar osv
Arbete med att stödja utveckling nya
tjänster och applikationer, t ex sådant
som inte finns på marknaden
Tillhandahålla färdiga
applikationer och tjänster
Starkt behov av
gemensamma lösningar
och samordning
Mindre behov av
gemensamma lösningar
och samordning
Synlig och mätbart värde, t ex
▪ Bättre vårdresultat
▪ Kortare kötider
▪ Effektivare resurshantering
▪ Högre patientnöjdhet
Otydligt direkt värde,
förutsättningar för lösningar
högre upp i pyramiden
Ökandebehovavsamordning
Ökandesynlighetochmätbarhetavnyttan
Visst mätbart värde , t ex sparade
kostnader för gemensam drift

78. Nationellt
Foto: Berit Watkin (CC BY 2.0)

80. Välkommen till
Visby 1-3 juni 2015
Per Mosseby
per.mosseby@skl.se
Twitter: @mosseby
Åsa Zetterberg
asa.zetterberg@skl.se
Twitter: @asazetterberg