Integrering av nya medier förhållningssätt, strategier och exempel. Kristina Hansson, Umeå Universitet 20131028

1. Integrering av nya medier
förhållningssätt, strategier och exempel.
Kristina Hansson, Umeå Universitet
20131028

2. Föreläsningens syfte



Hur ska/kan jag som lärare/rektor förhålla mig till nya
medieteknologier i skolans undervisning?
Hur möter skolan nya medier?
Vad händer när medier används? Vad är nytt, vad känns
igen?

3. Hur ska/kan jag som lärare/rektor
förhålla mig till nya medieteknologier i
skolans undervisning?

4. Ett samhällsperspektiv

Vad vill staten med skolans IT användning?

5. 
Idéologiska glidningen i datapolitiken från slutet av 1970talet och fram till 2000, har fört ner motstridiga
utgångspunkter i skolans arbete med att införa och
använda datorn.

6. Ett läroplansperspektiv. Vad ska skolan
göra?




Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med
ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.
använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom
språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat
kännedom om samhällets kulturutbud,
kan använda modern teknik som ett verktyg för
kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,
Rektors ansvar: Skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna
får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat
stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex.
bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. (Lgr 11)

7. LGR 11 – Begripliga och lättmätbara
mål?



Ytterligare orsaker till att målsystemet har upplevts som
komplicerat och svårtillgängligt är, enligt utredningen,
mängden mål och den mängd uttryck som används för att
beskriva de kunskaper eleverna ska uppnå. (prop.
2008/09:87)
Frågan är då om kursplanetexterna har kunnat renas från
motstridigheter, paradoxer och krångligheter?
Och om så är fallet, ligger då vägen öppen för alla lärare
att använda nya medier på det sätt som kursplanerna
föreskriver.

8. Många olika benämningar – brist på
tydlighet eller tecken på komplexitet?




ordet ”digital” i kursplanetexterna visar att det
förekommer, antingen ensamt eller tillsammans med
”verktyg”, ”teknik” eller ”modell” (hälften av skolämnena)
”digitala medier” förekommer enbart i svenskämnets
kursplaner.
”läromedel” och ”bok” Vart tog de vägen?
”bild” vanligaste medieformen (alla ämnen)”ljud”, ”film”,
”tidning” eller ”dator” nämns i knappt hälften.
”Datorprogram” endast i bildämnet kursplanetexten för
bildämnet. Varken ”social medier”, ”bloggar” och
läsplattor finns med i texten.

9. Lätt som en plätt, eller … ?




I den nya läroplanens, Lgr11, är målsättningarna kring
medier och informationsteknikens roll i skolan
oförändrade i förhållande till Lpo 94.
Den roll som medierna förväntas spela i undervisningen
finns formulerat i de olika skolämnenas kursplaner.
Samtliga skolämnen innehåller mer eller mindre uttalade
målsättningar kring olika medier. Ordvalen kring
medieteknologins varierar. Varför det om det nu skulle
vara så enkelt?
Betyder medier och olika teknologier olika saker
beroende på vilket ämne som avses?

10. Hur möter skolan nya medier?

11. Medianvändning i svensk skola
Figur 1.
Samtliga elevers svar på fråga 1. Vilka medier har du tillgång till hemma, i
den skola du går på, i klassrummet/klassrummen?

12. Medieanvändningen i olika skolämnen
Figur 2.
Enkätfråga C 7. Högstadieelevers uppfattning av användning av digitala
medier i olika skolämnen, 2008

13. Upp som en sol och ner som en pannkaka




I jämförelse med 2008 har lärares och elevers tillgång till egna
datorer ökat, men kompetensbehovet är fortfarande stort.
Lärare som ingick i uppföljningen efterlyser kunskap om hur
de kan förebygga kränkningar, IT som pedagogiskt verktyg.
Trots de ökade satsningarna på IT i skolan har färre
grundskolor idag en IT-plan eller en uttalad IT-strategi jämfört
med den förra uppföljningen. (Skolverket, 2013)
En tredjedel av rektorerna anser inte att de har tillräcklig ITkompetens för att leda skolans IT-strategiska arbete, att
utveckla användningen av IT och undervisningen eller att
hantera frågor om lag och rätt. (Skolverket, 2013)

14. Teknikdeterminism
Change makes a better society.Technology brings about
change.Therefore, technology makes a better society.
 Varför är användningen av datorerna fortfarande låg trots
att skolorna hade hög tillgång till tekniken?
 Bristen på användning kunde inte relateras till lärarnas
ålder, erfarenhet eller kön
 När reformer inte visade sig nå målen, har förklaringen
ofta varit lärarens bristande förmåga
 Policymakarna som en del av problemet
 (Cuban, 2001)

15. Det eviga talet om motstånd och brister



Begreppet motstånd taget förgivet.
Lärare riskerar sin status, när de försökte bära upp rollen
som den som drev på förändring.
Status-risk teorin receptivitet/motstånd är



1. Specifikt beroende av innovationen
2. Kopplad till status
3. Står i relation till det människor uppfattar som fördelar eller
förluster med att ta till sig det nya.

16. Pedagogisk ideologi

They did so because they sensed that these maschines fit
their pedagogical beliefs about student learning and
would add to the psychic reward of teaching.

De sk Pionjärlärarna använde tekniken oberoende av tid
och sammanhangets eventuella begränsningar

17. Olika ideologiska synsätt på medier i
skolan







1. Skydda barnen från mediernas skadliga inflytande
2. Undervisningen ska vara praktiskt och skapande med
hjälp av medier.
3. Populärkultur som pedagogiskt verktyg för fostran
4. Medier som politiska verktyg (yttrandefrihet,
demokrati)
5. Medier gör skolan bättre, mer effektiv
6. Eget ämne eller integrerat i befintliga ämnen?
7. Media i skolan, en fråga för aktörer utanför skolan
(Hobbs, 1998)

18. Förändring





Changes in policy should not be confused with changes in
practice. (Ball, Stephen 1987 s. 40)
Individ-kontext
Förändring ”det nya” som ska införas, framkallar
underliggande konflikter grundade i olikheter som döljs
av rutinerna i vardagen.
När Lärare, rektor genomför aktiviteter i syfte att
integrera nya medier uppstår olika dilemman
Innovativa lösningar, i en historisk, kulturellt och socialt
given position

19. Förändringsparadoxen
2010-12-01

20. Att bryta traditioner och mönster


Virkkunen et al s. 9 2010
Att behärska ett skifte mellan nya och gamla redskap i
förhållande till ett undervisningsinnehåll framstår som ett
svårt problem inom utbildning (s. 23).

21. Att förstå och hantera förändringsparadoxen



Inbyggda motstridighet mellan policy och förändring i
praktiken
Vad som kommer ut av den påbjudna förändringen är
beroende av hur de olika aktörerna hanterar de
dilemman som uppstår när olika policys formuleras och
realiseras i ett givet socialt, historiskt och kulturellt
sammanhang.
Den fråga man då bör närma sig med respekt och
intresse är hur det kan ta sig ut när skolans
yrkesverksamma och elever på olika sätt lyckas hantera
dessa i sin strävan att ta nya medieteknologier i bruk i
skolans olika ämnespraktiker.

22. Vad händer när medier används? Vad
är nytt, vad känns igen?

23. Nya medier i mötet med skolans kultur
och struktur
måndag
tisdag
onsdag
torsdag
fredag
Ma
Slöjd
So
Idrott
NO
Sv
Slöjd
Ma
Ma
sv
SO
Eng
lunch
Ssv
lunch
lunch
lunch
Eng
Lunch
Klasstimme
Idrott
Ma
Sv
Eng
Musik
Bild
SO

24. Avhandlingens syfte
Studiens syftar till att ge en djupare förståelse av idéer, strategier
och handlingar i en skolkommuns utvecklingssträvanden kring
integrering av nya medier i grundskolan under åren 1986-2011.
1. Hur har kommunen gått tillväga för att integrera nya medier?
2. Vilka dilemman framträder i lärarens, mediepedagogens och
skolutvecklarens berättelse?
3. Hur kan man förstå olika aktörers idéer, strategier och
handlingar?
4. Vilka diskurser framträder och hur har dessa format
kommunens policypraktik?

25. Förförda och övergivna?


Införandet av IT i svensk skola har skett utifrån stora
förhoppningar om att göra skolan, bättre, mer effektiv
Vad vet vi egentligen om dessa omfattande försök med
att förändra ur ett top-down perspektiv?




Förändring innebär en förändrad roll
Att nöja sig med att presentera en god idé och sedan
överlämna åt engagerade medarbetare att fritt utföra den är
inte tillräckligt.
Ingen av de villkor som sätts upp kan tas för givna när tankar
ska omsättas till handling.
(Giacquinta, 2005)

26. Berättelser från aktivitetszonen

Dilemman och innovativa lösningar i arbetet med att
integrera nya medier i undervisningen
Perspek
tiv I-III
Lärarens
Mediepedagogens
perspektiv (I) 1986- perspektiv (II)
1994
1994-1999
Medieutvecklarens
perspektiv (III)
1999-2009
Dilemma
a-j
Hur göra?
Hur
hantera?
a. Media som innehåll
och form i
undervisningen
d. Innehåll och form i
mediepedagogens
arbete
g. Innehåll och form i det
mediepedagogiska
centrats arbete
b. Reaktioner på
undervisningen
e. Reaktioner på
spridning
h. Reaktioner på centrats
arbete
c. Lärarens
förutsättningar för att
bedriva
undervisningen
f. Skolornas krav på
bättre förutsättningar
i. Kommunens
förutsättningar för
integrering av nya medier