SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  30
Télécharger pour lire hors ligne
Sommarläsning: Att förstå världen
Anders Nilsson
2
3
Sommarläsning: Att förstå världen
Anders Nilsson
Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg
4
Anders Nilsson är en av Tankeverksamhetens redaktörer. Tillsammans
med Örjan Nyström har han bl.a. skrivit böckerna ”Jämlikhetsnormen”
(Tankeverksamheten/ABF 2012), ”Den globala utmaningen och jämlik-
hetens grunder” (Arbetarrörelsens Tankesmedja 2010), ”Reformismens
möjligheter” (Premiss 2008) och ”Den sociala reformismens andra år-
hundrade?” (Atlas 2005).
Författarna svarar själva för framlagda uppfattningar och slutsatser i
Tankeverksamhetens skrifter.
Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermansson
www.tankeverksamheten.se
redaktion@tankeverksamheten.se
ISBN 978-91-87077-26-5
Göteborg 2013
5
Att förstå världen
1.
En omvärldsanalys som tecknar en stillbild är meningslös. Avsikten är
att spåra förändring och rörelse. Men i detta ligger en fälla – att man
tror sig förutsäga framtiden. För att undvika detta kan man hämta väg-
ledning från den Cambridgeska socialontologins kritiska realism som
den formulerats av bl.a. Tony Lawson (1997, 2003): verkligheten och
dess förändring är förvisso strukturerad enligt en objektivt verkande
logik, men i flera lager och dimensioner vilka interagerar på ett sätt
som inte kan förutses.1
Varken 1800-talets grandiosa historiedeterministiska eskatologier
(Hegel, Marx), eller 1700-talets objektivistiska föreställningar om för-
ändring som ett endimensionellt spel av orsak och verkan vilket i
princip är förutsägbart om man har tillräckligt med ingångsvärden
(Locke, Hume), är således hållbara. Enligt den Cambridgeska ontologin
gäller det även den renässans för objektivismen i sofistikerad numerisk
form som inom några forskningsfält har följt på den digitala revo-
lutionen, t.ex. den inom nationalekonomin tillämpade DSGE-modellen
eller IPCC:s klimatmodell.
Man kan sätta frågetecken för hur sofistikerad den numeriska for-
men egentligen är; Tony Lawson, själv matematiker, menar att de flesta
nationalekonomer som lånar fjädrar av matematiken har tämligen
grunda kunskaper i ämnet. Trovärdigheten för DSGE-modellen är också
1 En tämligen lättillgänglig introduktion till den Cambridgeska socialontologin finns i
”Cambridge social ontology: an interview with Tony Lawson” i Erasmus Journal for Philo-
sophy and Economy, vol.2 issue 1 (2009). Intervjun finns sökbar i fulltext på nätet.
6
svårt skadeskjuten av 2008 års finanskrasch, som detonerade i radar-
skugga för de numeriska prognoserna.2 Att detta var ett lika fatalt
grundskott mot nykeynesianismens teoretiska fundament som för den
neoklassiska nyliberalismen har inte trängt ut utanför fackekono-
mernas kretsar, samtidigt som det i båda lägren finns de som låtsas
som om ingenting har hänt (Lönnroth 2012; Leijonhufvud 2010, 2011).
Problemet är, enligt Lawson, att modeller av detta slag i grunden be-
skriver ett annat universum än vårt. Framtiden i vår värld är en funda-
mentalt osäker plats där det väntade alltid tenderar att skymma sikten
för det oväntade som inträffar. Att klimatmodellen inte är fullständig är
legio bland forskare som arbetar med den. Efter år 1998 har uppvärm-
ningen planat ut på ett sätt som inte överensstämmer med modellens
kalkyler (se appendix). En grupp ledande klimatforskare från bl.a. Max
Planck-institutet i Tyskland, Hadley Center i Storbritannien och MIT i
Förenta staterna har skrivit ett papper om detta för World Meteoro-
logical Organization (Bony et al. 2011). De menar att inkludering av
förlopp som man nu antar kan vara av betydelse i sammanhanget men
som saknas i modellen, t.ex. förändringar i partikelvinden från solen
och dess inverkan på molnigheten på jorden, troligen inte löser prob-
lemet. Det har nämligen visat sig, skriver de, ”att ju mer komplex mo-
dellen blir, desto större blir också osäkerheten i prognoserna”. De
framhåller att ökad kunskap om klimatet är ”mer beroende av fördju-
pad vetenskaplig förståelse än snabbare datorer”.3
Här finns en insikt att försöket att med matematisk logik göra en
simulation av klimatet på global nivå och därmed kunna förutsäga dess
förändringar på medellång sikt är omöjligt. De går inte lika långt som
Lawson i kritiken av den numeriska objektivismen, men förordar att
forskningens fokus bör förskjutas från den universella modellen till en
strävan efter ökad förståelse för ett spektrum av mekanismer av olika
komplexitet och upplösning och som är inriktade på specifika och
avgränsade frågeställningar. De förordar också en förskjutning av fokus
från det globala till det regionala, vilket inte bara är motiverat av de
vetenskapliga metodskäl klimatforskarna anför, utan också skulle vara
2 DSGE-modellen är en numerisk, digitaliserad marknadsmodell som utvecklats utifrån delar
av tankegodset i J.M. Keynes General Theory of Employment, Interest and Money (1936).
Genom ständig kalibrering av modellen med ny input om utvecklingen på marknaderna an-
såg man sig kunna leverera hållbara prognoser om framtiden. Finanskraschen visade att
man inte kunde det. Det kan ifrågasättas i vilken grad modellen verkligen förvaltar ett arv
efter Keynes. ”DSGE” är en förkortning som på svenska ska uttydas ”dynamisk, stokastisk,
allmän jämviktsmodell” och kan i de vanligaste versionerna beskrivas som en syntes och
kompromiss mellan neoklassiker och keynesianer.
3 Texten är läsvärd också för den som saknar expertkunskaper i ämnet, och ger en fördjupad
och nyanserad bild av klimatfrågan och dess komplexitet som sällan framgår i massmedia
eller den offentliga debatten. Den finns sökbar i fulltext (på engelska) på nätet. Titeln anges i
referensförteckningen. Författarna hör inte till skaran av ”klimatskeptiker” utan är bland de
främsta inom detta forskningsfack, knutna till de mest välrenommerade institutionerna i
sammanhanget.
7
välkommet av skälet att den ökning av årsmedeltemperaturen om cirka
en halv grad Celsius som ägde rum under 1900-talets sista tre decen-
nier till två tredjedelar handlar om norra halvklotet, något som för-
dunklas av berättelsen om ”den globala uppvärmningen”. Det är inte i
första hand globala överenskommelser som krävs, utan att de regioner
och länder där uppvärmningen är störst tar itu med det och slutar peka
finger åt andra.
Enligt den cambridgeska socialontologin finns ingen likt gravita-
tionen osynligt verkande allmän jämviktskraft i kosmos, naturen och
samhället som är drivande för rörelse och förändring, vilket är det
bärande grundantagandet för alla jämviktsmodeller. Snarare är det
oregelbundet uppkommande obalanser som driver utvecklingen. Men
det är ett motsättningarnas disruptiva spel i det objektiva som inte
låter sig fångas i formaliserade logiska system som exempelvis de 244
paragraferna i Hegels Logikens vetenskap.
Vad ska vi med omvärldsanalysen till om den inte kan tala om för oss
hur framtiden kommer att se ut? När fjällen faller från ögonen och man
inser svaret ter det sig självklart. Av den kritiska omständigheten att
framtiden inte är förutbestämd och förutsägbar följer att vi genom våra
handlingar i nuet är delaktiga i hur den kommer att gestaltas. Med
insamling av information om och analys av vad som sker i omgivningen
kan vi nå kunskap om rådande utvecklingstendenser och trender. Det
kan läggas till grund för överlagda handlingar för att främja tendenser
som driver utvecklingen i en riktning vi uppfattar som gynnsam, och
dämpa sådana vi håller för ogynnsamma. Vad vi gör i dag blir därmed
en förbindelse mellan nuet och framtiden.
För att förstå den osorterade ström av väntat och oväntat som är
samhällets ständiga förändring måste vi skapa lite tankens ordning i
myllret. Vi måste sortera och strukturera. Ett sätt att göra det är att
välja olika perspektiv eller utsiktspunkter för vårt betraktande av sam-
hällets rörelse. Olika sammansatta och belysta delar av helheten träder
då fram för vår uppmärksamhet.
Två, får man säga, beprövade sådana perspektiv är att samla infor-
mation om och analysera trender och utvecklingstendenser i pro-
duktionens och reproduktionens sfärer. Antagandet är att förlopp i
dessa sfärer spelar särskilt stor, för att inte säga avgörande roll för hela
samhällets rörelse. Annorlunda kan man säga att vi med denna diko-
tomi tar ett helhetsgrepp då den inrymmer alla fredliga mänskliga akti-
viteter (om vi i reproduktionen inkluderar även rekreationens njut-
ningar och laster inbegripet konsumtion av konstnärligt skapande).
Krigföring, våld och stöld faller dock utanför synfältet.
Att den ekonomiska produktionens strukturomvandling, som den
drivs av teknikutvecklingen, konkurrensen på marknaderna och den
internationella arbetsfördelningens ombildning, är en kraft som förmår
”förflyktiga allt som synes fast och beständigt” är ett konstaterande
8
som går tillbaka på Marx. Jag delar Nils Karlebys omdöme om honom,
att han hade fel, men på ett genialt sätt. Det är svårt att förneka att ut-
vecklingen i den ekonomiska produktionen och arbetslivet är överde-
terminerande för åtskilligt i samhället. Hur den tekniska utvecklingen
och konkurrensen förändrar vårt sätt att producera är därtill ett myck-
et gripbart ämne för studier.
Tanken att demografin spelar en liknande överdeterminerande roll
för samhällsutvecklingen finner vi hos Malthus i slutet på 1700-talet.
Den skiftar innehåll när den under 1800-talet blandas med konserva-
tivt tankegods i föreställningar om vikten av folkstammens odling och
kultivering för nationens välgång. Men det var Gary Becker som på
1960-talet gav vetenskaplig stringens åt detta när han explicit framhöll
att befolkningsutvecklingen inte bara är en funktion av barns kvantitet
utan också av deras kvalitet (Becker 1960).
Slutsatsen kan omedelbart tyckas utmanande för den som hyllar
människors lika värde, men det är just vad det handlar om: att ge män-
niskor goda förutsättningar att realisera detta lika värde även i det
praktiska livet, inte i bara högstämda deklarationer. Det var ett centralt
underliggande tema för makarna Myrdal i boken Kris i befolknings-
frågan (1934) där de argumenterade för att det biologiska arvet spelar
en underordnad roll för utvecklingen av barns förmågor i jämförelse
med sociala och bildningsmässiga förhållanden. Detta har bekräftats
med säker evidens av senare forskning (Hunt 1995). I sammanhanget
övertog Gunnar Myrdal den tidige danske reformpolitikern C.V. Brams-
naes (1921) begrepp ”produktiv socialpolitik”, vilket med tre fjärdedels
sekel föregrep de för dagens demografiska forskning centrala begrep-
pen sociala investeringar och humankapital.
I följande två avsnitt granskas trender och tendenser i produktio-
nens och reproduktionens sfärer. Eftersom det är sommarläsning är
det fråga om repriser. Det första avsnittet är en något omarbetad pro-
memoria som jag skrev i våras för de rödgröna ledamöterna i stads-
delsnämnder och allmännyttans styrelser i Göteborg. Det andra är en
bearbetad version av det förord Örjan Nyström och jag skrev till Tanke-
verksamhetens utgivning av Paul S. Adlers Den dynamiska interaktio-
nen mellan kodifierad och icke-kodifierad kunskap tidigare i år. I båda
fallen handlar det till stor del om tankestoff från vår bok Jämlikhets-
normen i fjol, som här presenteras i kortare och förhoppningsvis något
lättillgängligare form.
9
2.
Produktionens strukturomvandling ökar kraven på utbildning, kognitiv
förmåga, flexibilitet och social kompetens i arbetslivet. Samtidigt har vi
tendenser i reproduktionens sfär som medför att en ökad andel av års-
kullarna får svårare att svara mot dessa krav.
2009 års PISA-studie visar att var femte individ i Sverige som i år fyl-
ler 19 år saknar funktionell läsförmåga, vilket är en fördubbling jämfört
med dem som i år fyller 25 år och gick igenom PISA-studien år 2003.
Den alarmerande utvecklingen är den samma för kognitiv förmåga (att
kunna tillägna sig och bearbeta information för att lösa problem) som
den kan utläsas i matematikdelen i PISA (OECD).
Den snabba försämring vi ser är sannolikt en efterbörd av 90-tals-
krisen. De som i år fyller 25 år föddes år 1988 i ett samhälle som prak-
tiskt taget saknade arbetslöshet, medan mer än vart femte barn som
föddes år 1994 och i år blir 19 år hamnade i en familj där en eller båda
föräldrarna drabbades av arbetslöshet (Gustafsson et al. 2003). Socio-
ekonomiskt ofördelaktiga villkor under de första levnadsåren har en av
forskningen väldokumenterad negativ inverkan på den kognitiva
utvecklingen, vilken har blivit allt mer bestämmande för livschanserna
i vad vi kallar kunskapssamhället (Hunt 1995; Carneiro & Heckman
2003; Esping-Andersen 2009).
Dessa individer drabbades dessutom dubbelt genom att barn till ar-
betslösa på 1990-talet utestängdes från förskolan och dess kompensa-
tion för skillnader i föräldrars förutsättningar att forma familjen till en
stimulerande och utvecklande miljö.
Efter nära 50 år av gynnsam demografisk utveckling med växande
befolkning i yrkesaktiv ålder inträffar ett skifte år 2015, då fortsatt
stora pensionsavgångar av 40-talister kombineras med att 90-tals-
krisens små årskullar kliver över tröskeln till vuxenlivet (SCB). År 1991
föddes 124 000 barn, sedan minskade det under hela decenniet till år
1999, då endast 88 000 barn föddes. Det leder till att befolkningen i
yrkesaktiv ålder nu börjar stagnera i absoluta tal för första gången i
modern tid, samtidigt som andelen äldre ökar.
Den tilltagande regionala obalansen leder till att landets delar drab-
bas på olika sätt. I avfolkningsregioner kan skattebasen reduceras kraf-
tigt, vilket antagligen kommer att utsätta det nationella utjämnings-
systemet för påfrestningar, samtidigt som bristen på arbetskraft inom
främst offentlig service för den äldre befolkningen kan bli svår. Men
även i de expansiva storstadsregionerna har vi i dag en arbetsmarknad
som präglas av tilltagande obalans med ökande brister på av både
10
näringslivet och den offentliga sektorn efterfrågad arbetskraft – sam-
tidigt som växande skaror förvisas till en position som icke anställ-
ningsbara.
I landet i dess helhet övergår varannan utlyst ledig tjänst till att bli
vakant, dvs. otillsatt för längre eller kortare tid på grund av trög rekry-
tering, vilket är en historisk toppnotering (SCB). Vart femte rekryte-
ringsförsök inom näringslivet misslyckas (Svenskt Näringsliv 2012).
Samtidigt finns över 400 000 arbetssökande arbetslösa inskrivna vid
Arbetsförmedlingen. Matchningen mellan vakanser och arbetslösa fun-
gerar allt sämre. Sambandet mellan tillgången till lediga arbeten och
arbetslöshetens storlek har försvagats påtagligt sedan finanskrascher-
na år 2008 (Nilsson & Nyström 2012a).
Allt talar för att obalansen kommer att stegras under de närmast
kommande åren, med följande accelererande inkomstskillnader mellan
de som har förmågor och kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar
och konkurrerar om att rekrytera, och de som inte har det. I den
fackliga rörelsen är uppmärksamheten riktad på att bevaka att inte
kollektivavtalssystemets golv spricker upp. I den situation vi är på väg
in i kan det visa sig vara ett lika stort eller rent av större hot att det inte
finns något tak. Arbetsmarknadsparternas lönenormerande roll kan
komma att undergrävas av okontrollerad löneglidning på individuell
nivå. Analysen leder till slutsatsen att det finns risker för att den socio-
ekonomiska polariseringen kan komma att tillta språngartat i den nära
framtiden om inte politiken kan motverka detta. I boken Jämlikhets-
normen förslår Örjan Nyström och jag att arbetsgivaravgifterna görs
progressiva, i första hand för att stärka arbetsmarknadsparternas löne-
normerande kraft och förmåga att hålla emot för samhällsekonomin
skadliga lönestegringar, men också för att det generellt skulle sänka re-
lativkostnaden för att anställa de som har svårast att göra sig gällande
på arbetsmarknaden.
Vad vi ser är inte enbart en efterbörd av 90-talskrisen. Det finns en
trend i reproduktionens sfär som mera långsiktigt driver på dessa för-
lopp. Efterkrigstidens utbildningsreformer ledde till allt fler socialt
blandade parbildningar, helt enkelt för att individer från olika sam-
hällsklasser träffades i de nya enhetsskolorna. Det spelade en inte
oväsentlig roll för den ökade sociala rörligheten under decennierna
som närmast följde (Holmlund 2006). Men sedan drygt tjugo år har
denna trend i hela västvärlden brutits av en ny tendens med starkt
genomslag: högutbildade bildar par och skaffar barn med högutbildade,
och lågutbildade med lågutbildade (Esping-Andersen 2009; Schwartz &
Mare 2005; Blossfeld & Timm 2003). Samtidigt har de högutbildade
blivit fler och närmar sig halva den vuxna befolkningen i storstads-
regionerna (SCB).
Det blir en hävstång för polariseringen på flera sätt: inkomstskill-
nader på individnivå ackumuleras på familjenivå, nya kulturella och
11
värderingsmässiga barriärer växer upp längs den socioekonomiska
skalan, och inte minst förstärks sociala arv som återigen alltmer dikte-
rar människors livschanser.
Vi ser i själva verket konturerna en ny klasstruktur eller stratifiering
i vardande i kunskapssamhället, med branta klyftor och en tudelning av
befolkningen. Detta visar sig i de allt skarpare kontrasterna mellan å
ena sidan stadsdelar med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, små
inkomster, bristande folkhälsa och svaga skolresultat, och å den andra
välbärgade villa- och innerstadsområden som uppvisar en rakt motsatt
bild. I resurssvaga stadsdelar blir därtill den sociala kontexten en för-
stärkningsmekanism för skadeverkningar av individers och familjers
ogynnsamma socioekonomiska situation (Kölegård Stjärne et al. 2007).
Det sägs ibland att vi numera har hamnat i medelklassens samhälle,
men det är en allmän trend i hela västvärlden att medelklassen krym-
per under trycket av de överallt pågående polariseringsprocesserna
(Pressman 2007).
Det finns betydande etniska inslag i den segregation vi ser i bosätt-
ning, skola, arbetsliv och familjebildning (Nordström Skans & Åslund
2010). Men de markörer som mest träffsäkert predicerar socioekono-
misk status i det kunskapssamhälle vi är på väg in i är föräldrars utbild-
ningsnivå och antal böcker i föräldrahemmet, inte etnisk härkomst.
Dock kvarstår efter rensning för moderns utbildningsnivå, föräldrars
socioekonomiska status och antalet böcker i hemmet en skillnad till
nackdel för immigranters barn i PISA-studierna i praktiskt taget alla
västliga och nordliga EU-länder, inklusive Sverige (Esping-Andersen
2009). De sämre utsikterna på arbetsmarknaden för dessa ungdomar
har således inte bara sin förklaring i diskriminering. Men de svaga
svenska PISA-resultaten år 2009 förbättras enbart marginellt om de
med invandrarbakgrund sorteras ut (Vlachos 2012).
Den tilltagande polariseringen ställer samhället inför stora utma-
ningar:
• Vi ser växande svårigheter för både näringslivet och den offent-
liga sektorn att klara kommande rekryteringsbehov. I Göteborg
har staden tillsammans med Volvo AB, Volvo Cars, Teknikföreta-
gen och Sveriges Byggindustrier börjat titta på förutsättningarna
för kompetensförsörjningen i teknikyrken i Västsverige fram till
år 2020. Det ser oroande ut såväl vad gäller civilingenjörer som
gymnasieskolans och yrkeshögskolans tekniska utbildningar. Vi
ser också stora problem att med omfattande pensionsavgångar
klara personalförsörjningen inom vård och omsorg. Brist på ef-
terfrågad arbetskraft riskerar att bli ett allvarligt hot mot sam-
hällets hållbara utveckling.
12
• Sociala utgifter kan väntas växa när ökande andelar av tillkom-
mande årskullar har brister i förmågor och färdigheter som ef-
terfrågas på arbetsmarknaden. Om andelen individer som vid in-
trädet i vuxenlivet har bestående svårigheter att finna en väg till
egen försörjning fördubblas under kommande femårsperiod till
att omfatta omkring en femtedel av årskullarna, dvs. en utveck-
ling som svarar mot den successiva försvagningen av resultaten i
PISA-studierna av 15-åringars läsförmåga och kognition i åren
2003, 2006 och 2009, kan man tvärtom vänta att vi står inför i
tiden näraliggande och betydande kostnadsökningar för försörj-
ningsstödet och andra sociala insatser.
• Det finns en tydlig samvarians mellan skolmisslyckanden och
psykisk ohälsa. Nyare forskning tyder på att kausaliteten går i
nämnd riktning, dvs. att fler har svårigheter att klara skolans
krav är en orsak till den ökade psykiska ohälsan bland unga, inte
tvärtom. I detta ligger ett av de största hoten mot folkhälsan i
Sverige i dag. Omständigheten att nära hälften av årskullarna
numera går vidare till högre studier och detta alltmer har
kommit att definiera ”det normala” har gjort skolmisslyckanden
mera stigmatiserande och drabbande än tidigare. Även bristande
tilltro hos individen om framtidsutsikterna på en arbetsmarknad
där fullständigt gymnasiebetyg mer eller mindre har blivit in-
trädesbiljett spelar roll i sammanhanget. Det handlar om diffusa
psykiska problem (oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter, ”ont i
magen”) vilka har blivit allt vanligare från cirka elva års ålder,
men också om tyngre psykiatriska diagnoser vilka ofta debuterar
i övergången till eller i tidig vuxenålder (Bremberg & Eriksson
2010; Bremberg 2013). Även frekvensen av diagnosticerade
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, ADD m.m.)
har ökat bland barn och unga, men här är forskningsläget om
orsaker och utbredning motstridigt.
Vad kan göras?
1/ Inom socialtjänsten arbetar man av tradition med två inriktningar:
mot barn och mot vuxna. Mot bakgrund av den befarade ökningen av
unga vuxna med utbildningsbrister i kombination med sociala problem
och psykisk ohälsa bör man överväga att införa en tredje specialisering:
unga vuxna. På grund av målgruppens specifika men samtidigt mång-
facetterade problembilder är det angeläget att mer systematiskt samla
kunskap för metodutveckling i samverkan med forskningen, vilket kan
underlättas av en sådan ny indelning av socialtjänsten.
13
2/ Med hänsyn till den ökade frekvensen av psykisk ohälsa i målgrup-
pen bör en diskussion tas upp både i SKL och regionalt om ett motsva-
rande tredje spår i landstingen och regionerna vid sidan av BUP och
vuxenpsykiatrin, med inriktning på unga vuxna i samverkan med kom-
munen. Det finnas betydande utvecklingsmöjligheter i samverkan mel-
lan socialtjänsten och primärvården bl.a. för att motverka att psykisk
insufficiens i ungdomsåren övergår i psykoser i det tidiga vuxenlivet.
3/ Till en sådant tredje spår kan även ledning och organisation av de
kommunala arbetsmarknadsinsatserna förläggas med en koppling till
vuxenutbildningens vägledning och rekrytering. Det finns goda resultat
från Nederländerna med ett program som kallas Leerwerkplicht – Läro-
plikt - med obligatorisk deltagande för dem mellan 18 och 27 års ålder
som inte har uppnått fullständigt gymnasiebetyg. Programmet är på
heltid och läggs upp individuellt med vägledning, studier (i vad som
motsvarar både kärnämnen och arbetsplatsförlagda yrkesinriktade
program) eller arbete. Planeringen är långsiktig och inriktas på att indi-
viden ska uppnå gymnasiekompetens (”startkwalificatie”) senast vid 27
år ålder. Men programlängden är individuell och när en individ uppnått
målet avslutas deltagandet.
Sedan programmet inleddes år 2007 har andelen ungdomar (20-24
år) som varit arbetslösa i mer än tolv månader halverats. Som fram-
gångsfaktorer har OECD identifierat långsiktigheten och kontinuiteten i
individuellt anpassade tydligt målinriktade insatser, i stället för utan
sammanhang på varandra följande olika tidsbegränsade åtgärder med
diffus och splittrad målbild, att programmet verkligen ger samman-
hängande sysselsättning på heltid utan mellanliggande perioder av pas-
sivitet samt – inte minst - att obligatoriet balanseras av tydligt definie-
rade rättigheter för deltagarna, vilket motverkar klientskap i beroende
underläge med stigmatiserande effekter på liknande vis som tidigare
de svenska arbetsmarknadsutbildningarna fungerade (Nilsson & Ny-
ström 2012b).
I Nederländerna drivs detta program i samverkan mellan stat, kom-
mun, sjukvård, näringsliv och civilsamhälle, med staten som huvud-
saklig finansiär. Vi kan med starka argument hävda att detta i Sverige
är ett statligt ansvarsområde, men vi kan ändå inte stå passiva i
rödgrönt styrda kommuner inför den stegrade sociala utslagning vi
åser. Sedan år 2008 har i exempelvis i Göteborg antalet hushåll i lång-
varigt beroende av försörjningsstöd nära fördubblats, från drygt 5 000
till strax under 10 000.
Vi skulle kunna pröva att i kommunal regi i samverkan med relevan-
ta samarbetsparter införa en till svenska förhållanden anpassad variant
av Leerwerksplicht för ungdomar som lämnat gymnasieskolan utan
fullständiga betyg och hamnat i beroende av försörjningsstöd.
14
4/ Samtidigt öppnar tilltagande rekryteringssvårigheter och brist på
arbetskraft i arbetslivet möjligheter för ett framgångsrikt samarbete
mellan arbetsförmedlingen och kommunen för att målmedvetet rusta
de arbetslösa för den efterfrågan som finns såväl i kommunens egna
verksamheter som i näringslivet. Inom ramen för rådande stela regel-
verk finns möjligheter att kombinera olika åtgärder på ett nyskapande
sätt och därigenom skapa en sammanhållen kedja av insatser som leder
till anställning (se bilden). Avgörande för framgång är sannolikt att
insatserna inte tar sin utgångspunkt i en bedömning av individernas
behov utan i arbetsmarknadens, dvs. kartläggningar av vilka rekryte-
ringsbehov som finns inom de närmaste åren. Först därefter görs vid
behov en individuell anpassning av kedjans olika delar.
Kedjan
M
Å
L
G
R
U
P
P
B
E
H
O
V
(
N
y
s
t
a
r
t
s
J
o
b
b
)
Arbetsträning
- 1-3 mån
- Aktivitetsstöd
- 150 kr/dag
handledarstöd
Förberedande-
Utbildning
- Aktivitetsstöd
- Kurskostnad
Särskilt-
Anställningsstöd
- Lön
- 890 kr/dag
- Handledarstöd
50 kr/dag 3mån
Validering
- Aktivitetsstöd
- Kurskostnad
Utbildning
- Kurskostnad
- Aktivitetsstöd
5/ Mera långsiktigt är föräldrastöd under den tidiga barndomen av
strategisk betydelse. De första sex levnadsåren, i synnerhet det andra
och det tredje, är en formativ fas för individen. Tvillingstudier har givit
säker evidens att upp emot 60 procent av variationen i kognitiv förmå-
ga mellan människor beror på livserfarenheterna och stimulansen
under dessa år (Hunt 1995). Om vi därtill lägger betydelsen av mo-
derns livssituation under graviditeten för barnets kognitiva utveckling
(Buitelaar et al. 2003) inser vi att gener och biologiskt arv spelar en
mindre roll i sammanhanget än vad som allmänt antas. Vi har i Sverige
sedan Alva Myrdals insatser en mycket väl utbyggd mödravård, vars
betydelse för att utjämna människors förutsättningar på en hög nivå
15
knappast kan överskattas. Sämre är det när det gäller insatser för att
främja föräldrars kapacitet att forma familjen till en utvecklande miljö
under den tidiga barndomen. Det finns en betydande variation över
den socioekonomiska skalan. Vad som kallas barnfattigdom är en all-
varlig komplikation i sammanhanget, men det handlar inte bara om
ekonomiska villkor för de mest utsatta hushållen eller de med små
marginaler. Familjekulturella drag med större utbredning är betydelse-
fulla i sammanhanget.
Studier från Danmark visar att föräldrar med högskoleutbildning
sammanlagt ägnar sina barn 50 procent mer tid än gymnasieutbildade
(Esping-Andersen 2013). Det handlar delvis om att könsroller är mer
konservativa i den nedre halvan av den socioekonomiska skalan (Svall-
fors 2004 visar det samma för Sverige) och att fäderna där är mindre
närvarande i skötseln av och umgänget med de små barnen. Men det är
också en fråga om bristande insikter om hur betydelsefull kognitiv
stimulans är under barnets tidiga levnadsår, både för framgång i skola
och för livschanser i stort, samt inte minst okunskap och osäkerhet om
hur denna stimulans kan åvägabringas.
Här kan föräldrastöd med folkbildande insatser spela en viktig roll
för att motverka dåliga sociala arv och utjämna livschanser på en hög
nivå. Men ser vi till föräldrastödets spridning kan vi konstatera att de
föräldrar som sannolikt är i störst behov av stödet tar minst del av det.
I t.ex. Göteborg är variationerna stora mellan resursstarka stadsdelar
med hög täckningsgrad, t.ex. Södra Skärgården (92 procent) och Ör-
gryte (71 procent), och mycket låg i de resurssvagare nordöstra stads-
delarna – Bergsjön 14 procent, Lärjedalen sju procent och Gunnared
med endast två (!) procent (Köhler 2013).
Det är landstinget/regionen som har ansvar för och driver föräldra-
stödet genom BVC. Utifrån kommunens befolkningsansvar för följder
av bristande kognitiv stimulans under de första levnadsåren kan för-
hållandena inte anses tillfredställande ur ett primärkommunalt per-
spektiv. Här behöver gemensamma insatser göras för att öka täck-
ningsgraden i socioekonomiskt resurssvaga områden. Familjecentraler
med öppen förskola och resurser från MVC/BVC, primärvård och so-
cialtjänst har visat sig vara ett bra sätt att samverka kring detta.
Även föräldrastödets innehåll och former bör ses över för att bättre
anpassas till behov och önskemål hos lågutbildade föräldrar. Vid sidan
av den traditionella föräldragruppsverksamhet som drivs vid BVC finns
i dag fyra evidensbaserade och utvärderade modeller (Cope, Komet, The
Incredible Years och Connect) som kan rekommenderas (Stattin et al.
2012). Dessa program kan drivas som förebyggande socialt arbete i
kommunens regi. Här kan man också pröva samarbete med folkbild-
ningens organisationer, vilka har långa erfarenheter av studie- och
bildningsverksamhet för lågutbildade målgrupper. Ett i sammanhanget
gott exempel är det program ABF sedan slutet av 90-talet driver till-
16
sammans med fackföreningsrörelsen – ”Läs för mig, pappa” - för att sti-
mulera män inom LO-kollektivet att läsa för sina små barn.
6/ Forskningen visar att det mest verkningsfulla sättet att motverka
barnfattigdom är att se till att mödrar yrkesarbetar (Esping-Andersen
2013; Rainwater & Smeeding 2003). Arbetsförmedlingens insatser sy-
nes otillräckliga för att bana väg till anställning för kvinnor av utom-
europeisk härkomst med hemmavarande barn. Medan socialtjänsten i
allmänhet har hög ambitionsnivå att arbetslösa ungdomar och män i
beroende av försörjningsstöd anmäler sig vid arbetsförmedlingen, är
det inte alltid fallet när det gäller denna grupp. Forskning har visat att
aktivering av socialbidragstagare ofta präglas av stereotyp könsrolls-
logik (Nybom 2012). Det förefaller som detta förstärks när det gäller
mödrar av utomeuropeisk härkomst.
I själva verket borde anställningsfrämjande åtgärder vara särskilt
prioriterade för arbetslösa kvinnor med hemmavarande barn, då det i
dessa fall inte bara är en insats för individen utan också blir en
investering i nästa generations humankapital. Barn som på så sätt und-
kommer ekonomisk fattigdom under de formativa tidiga levnadsåren
får därtill fördelen att komma i förskolan med dess gynnsamma effekt
för framgång i skolan (Heckman 2008). Idealiskt vore om resurser från
arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen knyts till lokala familje-
centraler med aktivt uppsökande verksamhet i stadsdelen.
Analysen i denna del leder till slutsatsen att reformarbete för ökad
jämlikhet i dagens samhälle mer bör inriktas på vad Amartya Sen
(1999) kallar ”the capability approach”, dvs. tidiga insatser för att ut-
jämna människors förmågor på en hög nivå, än på omfördelningspolitik
för att överbrygga redan uppkomna klyftor. Men för att det ska vara
framgångsrikt fordras sannolikt att reformpolitiken även har fokus på
vad Gøsta Esping-Andersen (2009) kallar ”the opportunity structure”,
dvs. syftar till att undanröja hinder för och aktivt främja människors
rörlighet och utveckling i samhälle och arbetsliv. Några centrala aspek-
ter av detta i produktionens sfär behandlas i nästa avsnitt.
3.
Icke-kodifierad kunskap är kunskap av ett slag som inte kan förmedlas
av bokstäver, siffror eller grafiska framställningar. Om vi talar om
arbetsrelaterade färdigheter handlar det om yrkeskunnande som bara
kan läras genom att arbeta tillsammans med någon som redan kan det.
Ett klassiskt exempel är Bessemerprocessen, den nya teknik att tillverka
17
götstål som i mitten av 1800-talet fick omvälvande betydelse för den
industriella utvecklingen.
Vid ett visst skede av processen måste tillförseln av luft regleras, och
det var nödvändigt att det utfördes med hög precision i rätt ögonblick, i
rätt temperatur och med rätt tempo. Henry Bessemer sålde licenser
med tillstånd att använda hans nya patenterade metod, men hamnade i
rättsprocesser med fabrikörer som inte fick metoden att fungera.
Bessemer anklagades för att vara en humbug och bluffmakare. Men
saken var att det inte gick att skriva instruktioner som förmedlade den
färdighet som krävdes; det var kunskap som inte var kodifierbar, enda
sättet att lära sig var att arbeta tillsammans med någon som redan
kunde det.4
Det förindustriella hantverket bestod i stor utsträckning av icke-
kodifierad kunskap. För att bli gesäll måste man först tjäna som lärling
i flera år och därefter tränga djupare in i yrkeshemligheterna genom att
under lång tid arbeta med en mästare, innan man var fullärd och själv
kunde bli mästare. De tidiga kapitalister som anställde arbetare med
rötter i skråväsendet hade att tampas med fackmän som noga vakade
över sina yrkeshemligheter, sin icke-kodifierade kunskap. Det gav dem
en maktställning i produktionen och en stark förhandlingsposition
gentemot arbetsgivaren.
Den amerikanske ingenjören Frederick Winslow Taylor ingrep med
resolut handlingskraft i början av 1900-talet för att bryta detta kun-
skapsmonopol och låta företagsledningen ta makten över produktio-
nen. Det gjorde han med vad han kallade Scientific management, den
vetenskapliga arbetsledningen, eller som den också kom att kallas –
taylorismen.
Det handlade om att avmystifiera yrkeskunskaperna, göra dem
transparenta och åtkomliga för extern styrning. För att åstadkomma
detta utvecklade Taylor en systematisk metod för att särskilja och kart-
lägga de olika sekvenserna i en arbetsprocess. I stället för att en
arbetare skulle utföra alla sekvenser i en av honom själv kontrollerad
ordning, så delades de upp på flera arbetare som var och en i följd
ständigt skulle repetera bara en sekvens. Tekniker som var lojala med
företagsledningen utformade med vetenskapligt objektiva metoder det
optimala och mest resurssnåla sättet att utföra varje sekvens. Därmed
kodifierades kunskapen om arbetet och skiljdes från dem som utförde
det. Dock fanns även under taylorismens glanstid i mitten av 1900-talet
ofta kvar kritiska moment för produktionen som krävde en yrkes-
kunskap som bara kunde förvärvas genom att under lång tid arbeta
tillsammans med någon som redan kunde detta. Men det betraktades i
4 Med den svenske industrimannen Göran Fredrik Göransson förbättring av Bessemerpro-
cessen år 1858 blev den väsentligen enklare att hantera, vilket var en förutsättning för dess
därefter stora spridning.
18
allmänhet som rester av det förgångna som snart skulle avlösas av ny,
modern och kodifierad teknik.
Med taylorismen blev standardiserad stordrift möjlig med stora pro-
duktivitetsvinster som följd. Hagel, Brown och Davison (2010) kallar
det Push-orienterad produktion. Produktämnena skjuts fram genom en
hårt styrd och kontrollerad lina av sekventiellt organiserade arbetsmo-
ment som ständigt repeteras på samma sätt, tills den färdiga varan
slutligen hamnar i lager för att utbjudas som en standardprodukt på en
anonym marknad.
Hagel, Brown och Davison menar att vi med globaliseringen och den
digitala informationsrevolutionen nu befinner oss i ett omvälvande
skifte (”The Big Shift”) från push- till pull-orienterad produktion. De en-
skilda varorna skjuts inte längre fram genom tillverkningen utan dras
allt mer ut ur internationella produktionsnätverk av i modulsystem
organiserade underleverantörskedjor. Det avgörande dragande mo-
mentet är det individuella kundvalet, och tillverkningen av varje pro-
dukt anpassas i ökad grad efter den enskilde köparens preferenser och
önskemål. I dag sätts inte produktionen av en enda bil i gång på
Hisingen innan den är såld, det gäller såväl lastvagnar som personbilar,
och tillverkningen av varje fordon sker efter köparens val av olika
alternativa utföranden och specialutrustning. Med digital flödesstyr-
ning och flexibel mobilisering i exakt rätt tidpunkt av enbart de
insatser som adderar kundvärde till den enskilda varan - och inget
annat - kan produktionen organiseras ännu mer resurssnålt än under
taylorismen.
När på detta sätt den standardiserade stordriften överges blir tay-
lorismens avskiljande av kunskapen om arbetet från den som utför det
irrationell och kontraproduktiv. Vi träder allt mer in i vad vi kallar
kunskapssamhället, där kraven på särskilda färdigheter, kognitiv för-
måga, flexibilitet och social kompetens stegras. Men vi befinner oss
ännu i skiftet, och den vanligaste produktionsformen är i dag en
blandform, en hybrid av push och pull, exempelvis Lean production eller
New Public Management. Analysen talar dock om för oss i vilken
riktning utvecklingen går. Man kan på goda grunder anta att dessa
sinsemellan mycket olika produktionsformer, som båda har betydande
tillkortakommanden ur ett pull-perspektiv, kommer att överskridas.5
5 Lean production präglas starkt av amerikansk top down-management med en strävan efter
total transparens och ständig benchmarking mot best practice, vilket vi ska se i det följande
inte är förenligt med pull-revolutionens tendens och potential. Vad gäller New Public Mana-
gement pekar Forssell & Ivarsson Westerberg (2011) på att endast cirka hälften (!) av den
tillgängliga arbetstiden i kommuner och landsting ägnas åt direkt produktion av tjänster för
medborgarna, resten går åt till interna processer. Det är mycket långt ifrån pull-orienterad
flödesstyrning och flexibel mobilisering i rätt tidpunkt av insatser som adderar kundvärde
till den enskilda produkten och inget annat.
19
I sammanhanget är det viktigt att inse att trots allt tal om att vi har
lämnat industrisamhället bakom oss, så är varuproduktionen fortfaran-
de ryggraden i samhällsekonomin. Cirka 80 procent av produktions-
värdet i den marknadsförda tjänstesektorn riktas mot varuförädlingen
(Jansson 2008). På samma gång har exporten aldrig spelat större roll
för svensk ekonomi än vad den gör i dag, när den motsvarar i runt tal
hälften av BNP. Pull-revolutionen, som tog fart under 1990-talet, har
inneburit en kraftfull våg av produktionens samtidiga fragmentarise-
ring och sammanknytning i världsomspännande underleverantörs-
kedjor.
På samma gång intensifierar globaliseringen den internationella
konkurrensen. Den snabba tekniska utvecklingen innebär att produk-
ters livslängd blir allt kortare. Det ställer stora krav på produktutveck-
ling och innovationer. Men framgångsrika innovationer kopieras om-
gående av konkurrenter. Det har ökat uppmärksamheten på internatio-
nell bevakning av upphovsrätt, men det ger bara ett begränsat skydd.
En mycket stor del, kanske merparten men tillförlitlig statistik saknas,
av internationella näringslivssatsningar på forskning och utveckling
handlar inte om att uppfinna något nytt, utan om att kopiera redan
gjorda innovationer på sätt som i legala former eller i en gråzon kring-
går patenträttigheter.
Det ökar betydelsen av icke-kodifierade kunskaper i produktutveck-
ling och produktion, därför att de är mycket svårare att kopiera. Vi kan
kanske tala om hantverkets återkomst på en högre teknisk nivå. Före-
tag som lyckas utveckla sig till att bli lärande organisationer för
interaktion mellan avancerad kodifierad och kvalificerad icke-kodifie-
rad kunskap i både produktutveckling och produktion (som allt mer
tenderar att sammanfalla) stegrar sina förutsättningar att vara uthålligt
framgångsrika och konkurrenskraftiga på dagens globaliserade mark-
nader.
Ikujiro Nonaka menar att internationellt konkurrensutsatta företag
som inte lyckas med detta är dömda att gå under på en världsmarknad
vars strukturomvandling blir allt mer disruptiv till följd av den snabba
utvecklingen av teknik och innovationer (Nonaka & Takeushi 1995;
Nonaka, Toyama & Hirata 2008). Wall Street Journal listade år 2008
Nonaka som en av de mest insiktsfulla analytikerna om näringslivets
utveckling i vår tid (2008-10-10).
Återigen handlar det inte bara om direkt varuproduktion för export.
Som påpekats är merparten av den inhemska tjänstesektorn riktad
mot, och beroende av, varuförädlingen. Även tjänsteproduktion som
riktas direkt mot konsumenter kan plötsligt slås ut av importerade
innovationer av varor som ersätter tjänster, eller av nya produkter i
den digitala gråzonen mellan varor och tjänster. Samtidigt öppnar den
nya globala, digitala infrastrukturen för att innovativa småföretag kan
nå en internationell kundkrets och vinna på knock out i avsevärt tyngre
20
viktklasser än deras egen. Vi lever i en nutida värld där små rörelser,
om de är smarta, kan förflytta stora ting, som Hagel, Brown och Davi-
son påpekar (2010).
Nonaka, vars tankar Örjan Nyström och jag diskuterade i boken Jäm-
likhetsnormen (2012), har ytterligare ett starkt argument i att inter-
aktion mellan icke-kodifierad och kodifierad kunskap fungerar som en
effektiv katalysator för innovationer, och att detta kan organiseras på
företagsnivå. Men det innebär att konventionella modeller för arbets-
organisation och interna informationsflöden måste överges.
Här hamnar kapitalismen i problem. Utgångspunkten för Taylors ur-
sprungliga program var att bryta de hantverksskickliga yrkesarbetar-
nas makt över produktionen genom att avmystifiera och erövra deras
yrkeskunnande. Att etablera processer för att främja icke-kodifierad
kunskapsproduktion på djupet i arbetsorganisationen får långtgående
och svåröverblickbara konsekvenser för maktordningen i den ekono-
miska produktionen.
En viktig förklaring till den socialdemokratiska arbetarrörelsens ka-
pacitet att förändra samhället under 1900-talet var att den fann vägar
skjuta fram löntagarnas och medborgarnas positioner på sätt som på
samma gång löste kapitalismens problem. Den solidariska lönepoliti-
ken och den generella välfärdspolitiken accelererade push-revolutio-
nens strukturomvandling och modernisering av den ekonomiska
produktionen och dess konkurrenskraft med en effektivitet som inte
företagen eller borgerligheten förmådde själv under rekordåren på
1950- och 60-talet - samtidigt som jämlikheten främjades kraftfullt. I
dag står vi inför uppgiften att göra om reptricket i den pull-revolution
som nu driver strukturomvandlingen.
Man kan säga att push-revolutionen ökade produktiviteten och den
välståndsbildande förmågan i samhället på ett sätt som gjorde det
möjligt att skjuta fram löntagarnas positioner som medborgare. Det
sociala medborgarskapet med dess lika rättigheter för alla är det
främsta signumet för 1900-talets socialdemokratiska välfärdsregim,
medan ojämlikheten i högre grad bestod i arbetslivets hierarkier. Ana-
lysen leder till slutsatsen att i den nuvarande pull-revolutionen öppnas
nya möjligheter att skjuta fram medborgarnas positioner som löntaga-
re. Att främja kvalificerad icke-kodifierad kunskapsproduktion på dju-
pet i arbetsorganisationerna i interaktion med avancerad kodifierad
kunskap skapar förutsättningar för arbetets förvandling från födkrok
till självförverkligande över hela den sociala skalan – och skulle mot-
verka den starka tendens till polarisering som i dag karaktäriserar
inträdet i kunskapssamhället.6
6 Detta är ett nödvändigt, men inte det enda inslaget i en framgångsrik politik för att mot-
verka de starka polariseringstendenserna i dagens samhällsomvandling. Örjan Nyström och
jag behandlar frågan mer allsidigt i vår bok Jämlikhetsnormen (2012).
21
Vi ser här ett fält för utveckling av nya fackliga strategier för att
skjuta fram löntagarnas positioner genom att främja utvecklingen av
högpresterande arbetsplatser som befordrar medlemmarnas självför-
verkligande i yrkesutövningen. I detta ligger att frigöra individernas
inre motivationsfaktorer, vilket minskar behov av yttre kontroll och
styrning (Herzberg 1966; Herzberg et al. 1993). Det handlar om att
arbetsuppgifterna uppfattas som meningsfulla, att man har egen kont-
roll över situationen, att man känner samhörighet med dem man
arbetar, att man kan utvecklas och använda hela sin kapacitet, att man
känner sig stolt över och kan identifiera sig med arbetets resultat.
Socialdemokratin har med sin alltjämt starka facklig-politiska förank-
ring en unik plattform för reformer på arbetslivets insida med en sam-
hällsförändrande kapacitet som inget annat politiskt parti förfogar
över.
Internationella förebilder finns. Sedan år 2010 sluter fackförening-
arna, arbetsgivarorganisationerna och regeringen i Nya Zeeland upp
bakom ett gemensamt program med en liknande inriktning – The High
Performance Working Initiative. De nya zeeländska fackföreningarnas
centralorganisation NZ Council of Trade Unions (CTU) har tillsammans
med några medlemsförbund givit ut en handbok för medlemmar och
lokala fackliga företrädare: Building High Performance Workplaces. The
Union Approach.7
Definitioner av High-Performance Workplace Organizations (HPWO)
finns i Kirkman, Lowe & Young (1999). En tysk studie har med data
från European Working Conditions Surveys (EWCS) visat att trots högre
prestations- och resultatkrav, så är tillfredställelsen med arbetsförhål-
landen och arbetsmiljö större på ”holistiskt” självstyrande HPWO-ar-
betsplatser, där vertikala informationskanaler spelar större roll än
horisontella, jämfört med konventionella linjeorganisationer (Bauer
2004).
Anpassat till svenska förhållanden skulle en sådan ny facklig inrikt-
ning kunna bli en plattform också för att restaurera partsrelationerna
på arbetsmarknaden, som har fått förfalla alltför länge. Vi ser kontu-
rerna av ett nytt Saltsjöbadsavtal i vår tid, där parterna bygger sam-
förstånd i en gemensam strävan att utveckla produktionen för att svara
mot kraven i det globaliserade kunskapssamhället. Det förutsätter att
Svenskt Näringsliv förmås överge den destruktiva och desorienterade
konfrontationslinje som präglat organisationen under Urban Bäck-
ströms affektdrivna ledning. Men om det ska bli möjligt får nog fack-
föreningarna ta de första konstruktiva stegen - och dämpa den lust till
högre konfrontationsnivå som odlas på sina håll i de egna leden. Sam-
tidigt blir de tilltagande svårigheterna för arbetsgivarna att klara
7 Se nya zeeländska arbetsmarknadsdepartementets hemsida: http://www. dol.govt.nz/.
CTU:s handbok finns att ladda ner i pdf-format på http://newunionism.net
22
kompetensförsörjningen genom extern rekrytering en drivkraft för att
bättre hushålla med och utveckla befintliga mänskliga resurser på
arbetsplatsen.
Dock måste svårighetsgraden i uppgifterna tas på allvar. Att organi-
sera icke-kodifierad kunskapsproduktion på djupet i arbetsorganisatio-
nerna och främja dess interaktion med avancerad kodifierad kunskap i
vår tid är att bryta ny, okänd mark. Det finns förutsättningar för ett
internationellt erfarenhetsutbyte. Till exempel har tio APEC-länder
träffat en överenskommelse om samarbete på detta område, förutom
Nya Zeeland även bl.a. Canada, Australien och Kina. Men de svenska
fackföreningarna och arbetsgivarna måste utveckla egen praxis av
systematiska metoder för detta. Då måste vi förstå vilka mekanismer
som är i verkan. Forskare som nämnde Ikujiro Nonaka har givit viktiga
bidrag till detta; en annan är Paul S. Adler vars Den dynamiska inter-
aktionen mellan kodifierad och icke-kodifierad kunskap gavs ut i svensk
översättning av Tankeverksamheten tidigare i år. En nyligen utgiven
antologi med förord av Adler sammanfattar den skandinaviska forsk-
ning och praktik som bedrivits inom området (Sandberg 2013).
En erfarenhetsbaserad och näraliggande ingång till detta finns även i
den metodutveckling för validering av reella kompetenser som parter-
na inom några branscher, bl.a. teknik och byggnads, har medverkat till i
främst Göteborgsområdet men även på andra håll. En diskussion om
erfarenheterna av dessa verksamheter finns i Johansson, Nilsson & Ny-
ström (2003), Tursell (2005) samt Nilsson & Nyström (2011; 2012c).
Detta handlar om frågor som för inte länge sedan stod högt uppe på
arbetarrörelsens, och särskilt då fackföreningsrörelsens dagordning.
Framför allt är de förknippade med tankarna inom Metall om ”det goda
arbetet” och ”solidarisk arbetspolitik”, som formulerades på kongres-
ser i mitten och slutet av 1980-talet. Även inom andra fackliga organi-
sationer funderade man vid denna tid i liknande banor, exempelvis
Statsanställdas förbund (nuvarande Seko) med sin kongressrapport
Både hjärna och hand eller Industrifackets Det utvecklande arbetet.
Samma titel hade också en rapport till LO-kongressen år 1991. Hela
denna diskussion hade sin bakgrund i den uppgörelse med taylor-
istiska arbetsorganisationer som präglat mycket av 1970-talets fackliga
strider med start i gruvstrejken i Malmfälten år 1969, vilken inte så
mycket handlade om lönen utan mer var ett uppror mot den
degraderade och underordnade ställningen i arbetet som - med Folke
Fridells ord i Död mans hand (1946) - ”maskinbetjänter”.
Metalls ordförande på 1980-talet, Leif ”Blomman” Blomberg, talade
om att arbetarna fick hänga av sig huvudena i omklädningsrummet.
Bakom idéerna i Metall fanns en livlig arbetsvetenskaplig debatt. Där
spelade Harry Bravermans (1974) teorier om arbetets utarmning en
viktig roll som en av debattens utgångspunkter. En annan var frågan
om vilken roll den begynnande datoriseringen och automatiseringen av
23
arbetsprocesser skulle spela för arbetsorganisationen och arbetets
kvalifikationsgrad. Samtidigt kan man tala om en veritabel flod av
arbetsvetenskapliga studier under denna tid, som förde fram den
svenska arbetsorganisations- och yrkespedagogiska forskningen till en
internationell tätposition. Det var en forskning som i betydande ut-
sträckning skedde i dialog med arbetsmarknadens parter, och på så
sätt både inspirerades av och påverkade fackföreningsrörelsens debatt.
Den fick även praktisk tillämpning främst i utvecklingen av reflektiv
produktion vid Volvos Uddevalla- och Kalmarfabriker, där forskare vid
Göteborgs universitet som Lennart Nilsson och Kajsa Ellegård m.fl. spe-
lade en viktig roll (Ellegård et al. 1992).
Den fackliga idédebatten på området bröts i stor utsträckning under
1990-talskrisen, då fackföreningsrörelsen av arbetslöshetskrisen
tvangs över i en defensiv position. De fruktbara frågorna kring interak-
tionen mellan kodifierad och icke-kodifierad kunskap överröstades
också i betydande grad av den diskurs kring ”kompetensutveckling”
som alltmer präglade arbetslivsdebatten från 1990-talets senare del,
och som mest handlade om hur kodifierad kunskap skulle ”föras ut” till
ett arbetskollektiv som underförstått saknade adekvata kunskaper för
sitt arbete; ett något snedvridet perspektiv mot bakgrund av att det
parallellt med efterfrågan på ny kompetens råder en betydande miss-
hushållning med det kunnande som faktiskt finns i arbetslivet.
Forskning har upprepat visat att mellan en tredjedel och hälften av de
arbetande i Sverige är överkvalificerade för de arbetsuppgifter de har
(Åberg 2002; Böhlmark 2003; le Grand, Szulkin & Tåhlin 2004;
Johansson & Katz 2007). Det finns uppenbarligen ännu i vår tid en be-
tydande begåvningsreserv att ta till vara för produktionens och arbets-
livets utveckling.
I viss mån återkom frågorna då Metall ställdes inför det nya rationa-
liseringskoncept som vid denna tid började spridas i arbetslivet under
beteckningen Lean production. En problematik som kom upp i den
diskussionen var hur man i Lean-konceptet ville göra arbetsprocessen
maximalt genomskinlig för arbetsledningen, i syfte att upptäcka flask-
halsar och fickor av ej värdeskapande eller på annat sätt oönskade
inslag i produktionsflödet. Betydde inte detta att man från arbetarnas
sida skulle tvingas öppna produktionens ”svarta låda” – alla de sätt
varpå arbetarna genom icke-kodifierad kunskap även i taylorismen i
varierande grad hade bibehållit eller återerövrat en viss kontroll över
arbetsprocessen, och som fungerade som en balanserande maktresurs
gentemot arbetsgivaren och företagsledningen, både i formella för-
handlingar och i det dagliga livet på arbetsplatsen?
Det var en frågeställning som öppnade för att återuppliva centrala
makt-, inflytande- och utvecklingsfrågor från 1970 och 80-talen. Men
den diskussionen rann snart ut i sanden. I vad man idag inom IF Metall
talar om i termer av ”ett hållbart arbetsliv” står defensiva frågor kring
24
trygghet och arbetsmiljö i centrum, vilket naturligtvis framstår som
rimligt med tanke på hur arbetsvillkoren utvecklats. Men i ett framtids-
perspektiv måste arbetslivspolitiken också ha en offensiv sida, som
handlar om hur man kan knyta an till den pågående strukturomvand-
lingen på ett sätt som både utvecklar produktionen och flyttar fram
löntagarkollektivets positioner. ”The Big Shift” från push- till pull-
orienterad produktion är en i sammanhanget avgörande hävstång, och
frågan om den ömsesidiga befruktningen mellan kodifierad och icke-
kodifierad kunskap rymmer centrala, grundläggande insikter. Att det
dessutom finns ett fackligt idéarv i dialog med en svensk arbetsveten-
skaplig forskningstradition att knyta an till gör det hela än mer
utmanande.
25
Referenser
Bauer, T.K. (2004), High Performance Workplace Practices and Job Satisfaction: Evi-
dence from Europe, Bonn: IZA
Becker, G. (1960) Demographic and Economic Change in Developed Countries, Prince-
ton, N.J.: Princeton University Press
Blossfeld, H-P. & Timm, A. (2003), Who marries whom? Educational Systems as Mar-
riage Markets in Modern Societies, Dordrecht: Kluwer Academic Publisher
Bony, S., Stevens, B., Held, I., Mitchell, J., Dufresne, J.L., Emanuels, K., Friedlingstein,
P., Griffies, S. & Senior, C. (2011), Carbon Dioxide and Climate: Perspectives on
a Scientific Assessment, Denver: WMO
Bramsnaes, C.V. (1921), Sociale problemer i nutiden, Köpenhamn: Gyldendal
Braverman, H. (1974), Labor and Monopoly Capital: The Degradation of Work in the
Twentieth Century, New York: Monthly Review Press
Bremberg, S. (2004) red., Nya verktyg för föräldrar – förslag till nya former av för-
äldrastöd, Sandviken: FHI
Bremberg, S. (2013), Utanförskap och psykisk ohälsa bland unga i de nordiska länder-
na, i kommande antologi som publiceras av Nordiska Välfärdsrådet
Bremberg, S. & Eriksson, L. (2010), (red.) Investera i barns hälsa, Stockholm: Gothia
Förlag
Building High Performance Workplaces. The Union Approach:
http://newunionism.net
Buitelaar, J.K. et al. (2003), “Prenatal stress and cognitive development and tempe-
rament in infants”, Neurobiology of Aging, maj-jun [24] suppl. 1
Böhlmark, A. (2003), Over- and Undereducation in the Swedish Labour Market – Inci-
dence, Wage effects and Characteristics 1968-2000, Stockholm: SOFI
Carneiro, P. & Heckman, J. (2003), ”Human Capital Policy” i Heckman, J. & Kreuger,
A., Inequality in America, Cambridge MA: MIT Press
Ellegård, K., Engström, T., Johansson, B., Nilsson, L. & Medbo, L. (1992), Reflektiv
produktion. Industriell verksamhet i förändring, Göteborg: Volvo Media
Esping-Andersen, G. (2013), Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie, Göteborg: Tanke-
verksamheten
Esping-Andersen, G. (2009), The Incomplete Revolution, Cambridge: Polity Press
Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2011), ”Den osynliga och kostsamma admini-
strationen” i Nilsson, G. (red.), Ekonomistyrningshandboken, Stockholm:
Bonnier Business Publishing
Fridell, F. (1946), Död mans hand, Stockholm: Federativs förlag
Gustafsson, B. et al. (2003), ”Barnens inkomststandard under 90-talets djupa
recession och den följande återhämtningen”, Socialvetenskaplig tidskrift, 1
Hagel, J., Brown, J.S. & Davison, L. (2010), The Power of Pull, New York: Basic Books
26
Heckman, J. (2008), “Schools, Skills and Synapsies”, NBER Working Paper nr 14064
Herzberg, F. (1966), Work and the Nature of Man, New York: Cromwell
Herzberg, F., Mausner, B. & Snyderman, B.B. (1993), The Motivation to Work, New
Brunswick: Transaction
Holmlund, H. (2006), “Intergenerational mobility and assortative mating effects of
an educational reform”, SOFI working paper, 4, Stockholm University
Hunt, E. (1995), ”The role of intelligence in modern society”, American Science 83/4
Jansson, J.O. (2008), Tjänstesektorn och skattepolitiken, Stockholm: Globaliserings-
rådet
Johansson, A., Nilsson, A. & Nyström, Ö. (2003), Validering - att öppna dörrar eller
resa nya staket?. Göteborg: LO
Johansson, M. och K. Katz (2007), “Wage differences between women and men in
Sweden - the impact of skill mismatch”, Working paper 2007:13, Uppsala:
IFAU
Kirkman, B.L., Lowe, K.B. & Young, D.P. (1999), High-Performance Work Organi-
zations. Definitions, Practices, and an Annotated Bibliography, Greensboro: CLL
Köhler, L. (2013), Barnhälsoindex för Göteborg, Göteborgs Stad/Nordic School of
Public Health
Kölegård Stjärne, M. et al. (2007), ”Boendesegregationens utveckling och konse-
kvenser”, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3
Lawson, T. (1997), Economics and Reality, London och New York: Routledge
Lawson, T. (2003), Reorienting Economics, London och New York: Taylor and
Francis
le Grand, C., Szulkin, R. och Tåhlin, M (2004), “Överutbildning eller kompetensbrist?
Matchning på den svenska arbetsmarknaden 1974 – 2000” i Bygren, M., Gähl-
er, M. & Nermo, M. (red.) Familj och arbete – Vardagsliv i förändring. Stock-
holm: SNS Förlag
Leijonhufvud, A. (2011), “Nature of an economy”, Policy Insight nr. 53, London: CERP
Leijonhufvud, A. (2010), “Makroekonomin och krisen: en personlig tolkning”, Ekono-
misk Debatt, 4
Lönnroth, J. (2012), Fragment av en hegeliansk historieskrivning över nationalekono-
min från svensk horisont, Göteborg: Tankeverksamheten
Myrdal, A. & Myrdal, G. (1934), Kris i befolkningsfrågan, Stockholm: Bonniers
Nilsson, A. & Nyström, Ö. (2012a), Dags att skrota ”Full sysselsättning”?, Göteborg:
Tankeverksamheten
Nilsson, A. & Nyström, Ö. (2012b), Ungdomsarbetslöshet i Sverige och Leerwerkplicht
i Nederländerna, Göteborg: Tankeverksamheten
Nilsson, A. & Nyström, Ö. (2012c), Jämlikhetsnormen, Göteborg: Tankeverksamhe-
ten/ABF
Nilsson, A. & Nyström, Ö. (2011), Den globala utmaningen och jämlikhetens grunder,
Stockholm: Arbetarrörelsens tankesmedja
Nonaka, I. & Takeushi, H. (1995), The Knowledge-Creating Company, New York:
Oxford University Press
Nonaka, I., Toyama, R. & Hirata, T. (2008), Managing Flow. A Process Theory of the
Knowledge Based Firm, New York: Palgrave MacMillan
Nordström Skans, O. & Åslund, O. (2010), Etnisk segregation i storstäderna – bostads-
områden, arbetsplatser, skolor och familjebildning 1985-2006, Uppsala: IFAU
27
Nybom, J. (2012), ”Aktivering av socialbidragstagare – om stöd och kontroll i social-
tjänsten”, Rapport i socialt arbete 141, Malmö högskola
Pressman, S. (2007), ”The decline of the middle class: an international perspective”,
Journal of Economic Issues, vol. XLI nr. 1
Rainwater, L. & Smeeding, T. (2003), Poor Kids in a Rich Country, New York: Russell
Sage
Sandberg, Å. (2013), [red.] Nordic Lights. Work, Management and Welfare in Scandi-
navia, Stockholm: SNS
Schwartz, C. & Mare, R. (2005), “Trends in educational assortative marriage from
1940-2003” Demography 42
Sen, A. (1999), Development as Freedom, New York: Knopf
Stattin, H. et.al (2012), Nationell jämförelse av föräldrastödsprogram, Örebro univer-
sitet
Svallfors, S. (2004), Klassamhällets kollektiva medvetande, Umeå: Borea Förlag
Svenskt Näringsliv (2012), Rekryteringsbarometern, Stockholm
Tursell, A. (2005), Validering i centrum i Göteborg och Malmö, Malmö: RUC
Vlachos, J. (2012), Invandring och skolresultat, http://ekonomistas.se/ (06-13)
Åberg, R. (2002), ”Överutbildning – ett arbetsmarknadspolitiskt problem?”, i Abra-
hamsson, K., Abrahamsson, L., Björkman, T., Ellström, P.E. & Johansson, J.
(red.) Utbildning, kompetens och arbete. Lund: Studentlitteratur
28
Appendix
Årsmedeltemperatur 1850-2012
Källa: East Anglia Institute, Hadley Center
29
30
Anders Nilsson är en av Tankeverksamhetens redaktörer. Tillsammans med
Örjan Nyström har han bland annat skrivit böckerna Jämlikhetsnormen (2012), Reformismens
möjligheter (2008) och Den sociala demokratins andra århundrade? (2005)
Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermansson
www.tankeverksamheten.se
redaktion@tankeverksamheten.se
ISBN 978-91-87077-26-5

Contenu connexe

Tendances

En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänster
En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänsterEn död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänster
En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänsterStaffan Lindström
 
Den svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historiaDen svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historiaStaffan Lindström
 
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...Staffan Lindström
 
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionenDet polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionenStaffan Lindström
 
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhet
Kris i befolkningsfrågan   om urbanisering och jämlikhetKris i befolkningsfrågan   om urbanisering och jämlikhet
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhetStaffan Lindström
 
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?Staffan Lindström
 
CMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalism
CMS Sommarseminarium: The Making of Global CapitalismCMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalism
CMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalismdft1789
 
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset berman
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset  bermanSocialdemokratin och skapelsen av allmänintresset  berman
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset bermanStaffan Lindström
 
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Staffan Lindström
 

Tendances (16)

En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänster
En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänsterEn död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänster
En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänster
 
Den svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historiaDen svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historia
 
Istället för valanalys
Istället för valanalysIstället för valanalys
Istället för valanalys
 
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
 
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionenDet polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen
Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen
 
För en Jämlikhetsutredning
För en JämlikhetsutredningFör en Jämlikhetsutredning
För en Jämlikhetsutredning
 
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhet
Kris i befolkningsfrågan   om urbanisering och jämlikhetKris i befolkningsfrågan   om urbanisering och jämlikhet
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhet
 
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?
Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?
 
Sommarlektyr 2015
Sommarlektyr 2015Sommarlektyr 2015
Sommarlektyr 2015
 
Två essäer
Två essäerTvå essäer
Två essäer
 
Nyanländas väg till jobb
Nyanländas väg till jobb Nyanländas väg till jobb
Nyanländas väg till jobb
 
Nyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofssonNyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofsson
 
CMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalism
CMS Sommarseminarium: The Making of Global CapitalismCMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalism
CMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalism
 
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset berman
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset  bermanSocialdemokratin och skapelsen av allmänintresset  berman
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset berman
 
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?
 
Vart är kina på väg
Vart är kina på vägVart är kina på väg
Vart är kina på väg
 

En vedette

Europeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska krisEuropeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska krisStaffan Lindström
 
Förtjänst och globalisering - fallet Zlatan
Förtjänst och globalisering - fallet ZlatanFörtjänst och globalisering - fallet Zlatan
Förtjänst och globalisering - fallet ZlatanStaffan Lindström
 
Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Staffan Lindström
 
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaStaffan Lindström
 
Förskolan, barnen och framtiden sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden   sven brembergFörskolan, barnen och framtiden   sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden sven brembergStaffan Lindström
 

En vedette (11)

Europeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska krisEuropeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska kris
 
Vart är kina på väg
Vart är kina på vägVart är kina på väg
Vart är kina på väg
 
Läget i världen
Läget i världenLäget i världen
Läget i världen
 
Tre texter om skolan
Tre texter om skolanTre texter om skolan
Tre texter om skolan
 
Bytesbalansen slutlig
Bytesbalansen slutligBytesbalansen slutlig
Bytesbalansen slutlig
 
Ett långt brev
Ett långt brevEtt långt brev
Ett långt brev
 
Förtjänst och globalisering - fallet Zlatan
Förtjänst och globalisering - fallet ZlatanFörtjänst och globalisering - fallet Zlatan
Förtjänst och globalisering - fallet Zlatan
 
Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin?
 
Mer frihandel=fler jobb?
Mer frihandel=fler jobb?Mer frihandel=fler jobb?
Mer frihandel=fler jobb?
 
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
 
Förskolan, barnen och framtiden sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden   sven brembergFörskolan, barnen och framtiden   sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden sven bremberg
 

Similaire à Att förstå världen

Förutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin Littke
Förutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin LittkeFörutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin Littke
Förutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin LittkeStaffan Lindström
 
Private banking
Private bankingPrivate banking
Private bankingnoden ab
 
Private banking
Private bankingPrivate banking
Private bankingnoden ab
 
Att vara vänster i imperialismens tidevarv
Att vara vänster i imperialismens tidevarvAtt vara vänster i imperialismens tidevarv
Att vara vänster i imperialismens tidevarvAli Esbati
 
Den digitalt klädda kroppen: självpresentation och vardagsinteraktion
Den digitalt klädda kroppen: självpresentation och vardagsinteraktionDen digitalt klädda kroppen: självpresentation och vardagsinteraktion
Den digitalt klädda kroppen: självpresentation och vardagsinteraktionMartin Berg
 
Anders Eriksson vulkaner-sover_aldrig
Anders Eriksson vulkaner-sover_aldrigAnders Eriksson vulkaner-sover_aldrig
Anders Eriksson vulkaner-sover_aldrigAnders Eriksson
 
Flexitseminarium, Stockholms universitet, November 2010
Flexitseminarium, Stockholms universitet, November 2010Flexitseminarium, Stockholms universitet, November 2010
Flexitseminarium, Stockholms universitet, November 2010Martin Berg
 
Offentlighet i en digital värld - Lysekil
Offentlighet i en digital värld - LysekilOffentlighet i en digital värld - Lysekil
Offentlighet i en digital värld - LysekilMathias Klang
 

Similaire à Att förstå världen (16)

Förutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin Littke
Förutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin LittkeFörutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin Littke
Förutsättningar för framtidens livslånga lärande i Sverige - av Kerstin Littke
 
Bok h p s
Bok h p sBok h p s
Bok h p s
 
Aje carlbom msb om mb
Aje carlbom msb om mbAje carlbom msb om mb
Aje carlbom msb om mb
 
Private banking
Private bankingPrivate banking
Private banking
 
Private banking
Private bankingPrivate banking
Private banking
 
Att vara vänster i imperialismens tidevarv
Att vara vänster i imperialismens tidevarvAtt vara vänster i imperialismens tidevarv
Att vara vänster i imperialismens tidevarv
 
I folkets tjänst
I folkets tjänstI folkets tjänst
I folkets tjänst
 
Den digitalt klädda kroppen: självpresentation och vardagsinteraktion
Den digitalt klädda kroppen: självpresentation och vardagsinteraktionDen digitalt klädda kroppen: självpresentation och vardagsinteraktion
Den digitalt klädda kroppen: självpresentation och vardagsinteraktion
 
Uppsala universitet
Uppsala universitetUppsala universitet
Uppsala universitet
 
Polytekniska
PolytekniskaPolytekniska
Polytekniska
 
Anders Eriksson vulkaner-sover_aldrig
Anders Eriksson vulkaner-sover_aldrigAnders Eriksson vulkaner-sover_aldrig
Anders Eriksson vulkaner-sover_aldrig
 
Grön ekonomi 4
Grön ekonomi 4Grön ekonomi 4
Grön ekonomi 4
 
Flexitseminarium, Stockholms universitet, November 2010
Flexitseminarium, Stockholms universitet, November 2010Flexitseminarium, Stockholms universitet, November 2010
Flexitseminarium, Stockholms universitet, November 2010
 
Storstad
StorstadStorstad
Storstad
 
Storstad
StorstadStorstad
Storstad
 
Offentlighet i en digital värld - Lysekil
Offentlighet i en digital värld - LysekilOffentlighet i en digital värld - Lysekil
Offentlighet i en digital värld - Lysekil
 

Att förstå världen

  • 1. Sommarläsning: Att förstå världen Anders Nilsson
  • 2. 2
  • 3. 3 Sommarläsning: Att förstå världen Anders Nilsson Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg
  • 4. 4 Anders Nilsson är en av Tankeverksamhetens redaktörer. Tillsammans med Örjan Nyström har han bl.a. skrivit böckerna ”Jämlikhetsnormen” (Tankeverksamheten/ABF 2012), ”Den globala utmaningen och jämlik- hetens grunder” (Arbetarrörelsens Tankesmedja 2010), ”Reformismens möjligheter” (Premiss 2008) och ”Den sociala reformismens andra år- hundrade?” (Atlas 2005). Författarna svarar själva för framlagda uppfattningar och slutsatser i Tankeverksamhetens skrifter. Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermansson www.tankeverksamheten.se redaktion@tankeverksamheten.se ISBN 978-91-87077-26-5 Göteborg 2013
  • 5. 5 Att förstå världen 1. En omvärldsanalys som tecknar en stillbild är meningslös. Avsikten är att spåra förändring och rörelse. Men i detta ligger en fälla – att man tror sig förutsäga framtiden. För att undvika detta kan man hämta väg- ledning från den Cambridgeska socialontologins kritiska realism som den formulerats av bl.a. Tony Lawson (1997, 2003): verkligheten och dess förändring är förvisso strukturerad enligt en objektivt verkande logik, men i flera lager och dimensioner vilka interagerar på ett sätt som inte kan förutses.1 Varken 1800-talets grandiosa historiedeterministiska eskatologier (Hegel, Marx), eller 1700-talets objektivistiska föreställningar om för- ändring som ett endimensionellt spel av orsak och verkan vilket i princip är förutsägbart om man har tillräckligt med ingångsvärden (Locke, Hume), är således hållbara. Enligt den Cambridgeska ontologin gäller det även den renässans för objektivismen i sofistikerad numerisk form som inom några forskningsfält har följt på den digitala revo- lutionen, t.ex. den inom nationalekonomin tillämpade DSGE-modellen eller IPCC:s klimatmodell. Man kan sätta frågetecken för hur sofistikerad den numeriska for- men egentligen är; Tony Lawson, själv matematiker, menar att de flesta nationalekonomer som lånar fjädrar av matematiken har tämligen grunda kunskaper i ämnet. Trovärdigheten för DSGE-modellen är också 1 En tämligen lättillgänglig introduktion till den Cambridgeska socialontologin finns i ”Cambridge social ontology: an interview with Tony Lawson” i Erasmus Journal for Philo- sophy and Economy, vol.2 issue 1 (2009). Intervjun finns sökbar i fulltext på nätet.
  • 6. 6 svårt skadeskjuten av 2008 års finanskrasch, som detonerade i radar- skugga för de numeriska prognoserna.2 Att detta var ett lika fatalt grundskott mot nykeynesianismens teoretiska fundament som för den neoklassiska nyliberalismen har inte trängt ut utanför fackekono- mernas kretsar, samtidigt som det i båda lägren finns de som låtsas som om ingenting har hänt (Lönnroth 2012; Leijonhufvud 2010, 2011). Problemet är, enligt Lawson, att modeller av detta slag i grunden be- skriver ett annat universum än vårt. Framtiden i vår värld är en funda- mentalt osäker plats där det väntade alltid tenderar att skymma sikten för det oväntade som inträffar. Att klimatmodellen inte är fullständig är legio bland forskare som arbetar med den. Efter år 1998 har uppvärm- ningen planat ut på ett sätt som inte överensstämmer med modellens kalkyler (se appendix). En grupp ledande klimatforskare från bl.a. Max Planck-institutet i Tyskland, Hadley Center i Storbritannien och MIT i Förenta staterna har skrivit ett papper om detta för World Meteoro- logical Organization (Bony et al. 2011). De menar att inkludering av förlopp som man nu antar kan vara av betydelse i sammanhanget men som saknas i modellen, t.ex. förändringar i partikelvinden från solen och dess inverkan på molnigheten på jorden, troligen inte löser prob- lemet. Det har nämligen visat sig, skriver de, ”att ju mer komplex mo- dellen blir, desto större blir också osäkerheten i prognoserna”. De framhåller att ökad kunskap om klimatet är ”mer beroende av fördju- pad vetenskaplig förståelse än snabbare datorer”.3 Här finns en insikt att försöket att med matematisk logik göra en simulation av klimatet på global nivå och därmed kunna förutsäga dess förändringar på medellång sikt är omöjligt. De går inte lika långt som Lawson i kritiken av den numeriska objektivismen, men förordar att forskningens fokus bör förskjutas från den universella modellen till en strävan efter ökad förståelse för ett spektrum av mekanismer av olika komplexitet och upplösning och som är inriktade på specifika och avgränsade frågeställningar. De förordar också en förskjutning av fokus från det globala till det regionala, vilket inte bara är motiverat av de vetenskapliga metodskäl klimatforskarna anför, utan också skulle vara 2 DSGE-modellen är en numerisk, digitaliserad marknadsmodell som utvecklats utifrån delar av tankegodset i J.M. Keynes General Theory of Employment, Interest and Money (1936). Genom ständig kalibrering av modellen med ny input om utvecklingen på marknaderna an- såg man sig kunna leverera hållbara prognoser om framtiden. Finanskraschen visade att man inte kunde det. Det kan ifrågasättas i vilken grad modellen verkligen förvaltar ett arv efter Keynes. ”DSGE” är en förkortning som på svenska ska uttydas ”dynamisk, stokastisk, allmän jämviktsmodell” och kan i de vanligaste versionerna beskrivas som en syntes och kompromiss mellan neoklassiker och keynesianer. 3 Texten är läsvärd också för den som saknar expertkunskaper i ämnet, och ger en fördjupad och nyanserad bild av klimatfrågan och dess komplexitet som sällan framgår i massmedia eller den offentliga debatten. Den finns sökbar i fulltext (på engelska) på nätet. Titeln anges i referensförteckningen. Författarna hör inte till skaran av ”klimatskeptiker” utan är bland de främsta inom detta forskningsfack, knutna till de mest välrenommerade institutionerna i sammanhanget.
  • 7. 7 välkommet av skälet att den ökning av årsmedeltemperaturen om cirka en halv grad Celsius som ägde rum under 1900-talets sista tre decen- nier till två tredjedelar handlar om norra halvklotet, något som för- dunklas av berättelsen om ”den globala uppvärmningen”. Det är inte i första hand globala överenskommelser som krävs, utan att de regioner och länder där uppvärmningen är störst tar itu med det och slutar peka finger åt andra. Enligt den cambridgeska socialontologin finns ingen likt gravita- tionen osynligt verkande allmän jämviktskraft i kosmos, naturen och samhället som är drivande för rörelse och förändring, vilket är det bärande grundantagandet för alla jämviktsmodeller. Snarare är det oregelbundet uppkommande obalanser som driver utvecklingen. Men det är ett motsättningarnas disruptiva spel i det objektiva som inte låter sig fångas i formaliserade logiska system som exempelvis de 244 paragraferna i Hegels Logikens vetenskap. Vad ska vi med omvärldsanalysen till om den inte kan tala om för oss hur framtiden kommer att se ut? När fjällen faller från ögonen och man inser svaret ter det sig självklart. Av den kritiska omständigheten att framtiden inte är förutbestämd och förutsägbar följer att vi genom våra handlingar i nuet är delaktiga i hur den kommer att gestaltas. Med insamling av information om och analys av vad som sker i omgivningen kan vi nå kunskap om rådande utvecklingstendenser och trender. Det kan läggas till grund för överlagda handlingar för att främja tendenser som driver utvecklingen i en riktning vi uppfattar som gynnsam, och dämpa sådana vi håller för ogynnsamma. Vad vi gör i dag blir därmed en förbindelse mellan nuet och framtiden. För att förstå den osorterade ström av väntat och oväntat som är samhällets ständiga förändring måste vi skapa lite tankens ordning i myllret. Vi måste sortera och strukturera. Ett sätt att göra det är att välja olika perspektiv eller utsiktspunkter för vårt betraktande av sam- hällets rörelse. Olika sammansatta och belysta delar av helheten träder då fram för vår uppmärksamhet. Två, får man säga, beprövade sådana perspektiv är att samla infor- mation om och analysera trender och utvecklingstendenser i pro- duktionens och reproduktionens sfärer. Antagandet är att förlopp i dessa sfärer spelar särskilt stor, för att inte säga avgörande roll för hela samhällets rörelse. Annorlunda kan man säga att vi med denna diko- tomi tar ett helhetsgrepp då den inrymmer alla fredliga mänskliga akti- viteter (om vi i reproduktionen inkluderar även rekreationens njut- ningar och laster inbegripet konsumtion av konstnärligt skapande). Krigföring, våld och stöld faller dock utanför synfältet. Att den ekonomiska produktionens strukturomvandling, som den drivs av teknikutvecklingen, konkurrensen på marknaderna och den internationella arbetsfördelningens ombildning, är en kraft som förmår ”förflyktiga allt som synes fast och beständigt” är ett konstaterande
  • 8. 8 som går tillbaka på Marx. Jag delar Nils Karlebys omdöme om honom, att han hade fel, men på ett genialt sätt. Det är svårt att förneka att ut- vecklingen i den ekonomiska produktionen och arbetslivet är överde- terminerande för åtskilligt i samhället. Hur den tekniska utvecklingen och konkurrensen förändrar vårt sätt att producera är därtill ett myck- et gripbart ämne för studier. Tanken att demografin spelar en liknande överdeterminerande roll för samhällsutvecklingen finner vi hos Malthus i slutet på 1700-talet. Den skiftar innehåll när den under 1800-talet blandas med konserva- tivt tankegods i föreställningar om vikten av folkstammens odling och kultivering för nationens välgång. Men det var Gary Becker som på 1960-talet gav vetenskaplig stringens åt detta när han explicit framhöll att befolkningsutvecklingen inte bara är en funktion av barns kvantitet utan också av deras kvalitet (Becker 1960). Slutsatsen kan omedelbart tyckas utmanande för den som hyllar människors lika värde, men det är just vad det handlar om: att ge män- niskor goda förutsättningar att realisera detta lika värde även i det praktiska livet, inte i bara högstämda deklarationer. Det var ett centralt underliggande tema för makarna Myrdal i boken Kris i befolknings- frågan (1934) där de argumenterade för att det biologiska arvet spelar en underordnad roll för utvecklingen av barns förmågor i jämförelse med sociala och bildningsmässiga förhållanden. Detta har bekräftats med säker evidens av senare forskning (Hunt 1995). I sammanhanget övertog Gunnar Myrdal den tidige danske reformpolitikern C.V. Brams- naes (1921) begrepp ”produktiv socialpolitik”, vilket med tre fjärdedels sekel föregrep de för dagens demografiska forskning centrala begrep- pen sociala investeringar och humankapital. I följande två avsnitt granskas trender och tendenser i produktio- nens och reproduktionens sfärer. Eftersom det är sommarläsning är det fråga om repriser. Det första avsnittet är en något omarbetad pro- memoria som jag skrev i våras för de rödgröna ledamöterna i stads- delsnämnder och allmännyttans styrelser i Göteborg. Det andra är en bearbetad version av det förord Örjan Nyström och jag skrev till Tanke- verksamhetens utgivning av Paul S. Adlers Den dynamiska interaktio- nen mellan kodifierad och icke-kodifierad kunskap tidigare i år. I båda fallen handlar det till stor del om tankestoff från vår bok Jämlikhets- normen i fjol, som här presenteras i kortare och förhoppningsvis något lättillgängligare form.
  • 9. 9 2. Produktionens strukturomvandling ökar kraven på utbildning, kognitiv förmåga, flexibilitet och social kompetens i arbetslivet. Samtidigt har vi tendenser i reproduktionens sfär som medför att en ökad andel av års- kullarna får svårare att svara mot dessa krav. 2009 års PISA-studie visar att var femte individ i Sverige som i år fyl- ler 19 år saknar funktionell läsförmåga, vilket är en fördubbling jämfört med dem som i år fyller 25 år och gick igenom PISA-studien år 2003. Den alarmerande utvecklingen är den samma för kognitiv förmåga (att kunna tillägna sig och bearbeta information för att lösa problem) som den kan utläsas i matematikdelen i PISA (OECD). Den snabba försämring vi ser är sannolikt en efterbörd av 90-tals- krisen. De som i år fyller 25 år föddes år 1988 i ett samhälle som prak- tiskt taget saknade arbetslöshet, medan mer än vart femte barn som föddes år 1994 och i år blir 19 år hamnade i en familj där en eller båda föräldrarna drabbades av arbetslöshet (Gustafsson et al. 2003). Socio- ekonomiskt ofördelaktiga villkor under de första levnadsåren har en av forskningen väldokumenterad negativ inverkan på den kognitiva utvecklingen, vilken har blivit allt mer bestämmande för livschanserna i vad vi kallar kunskapssamhället (Hunt 1995; Carneiro & Heckman 2003; Esping-Andersen 2009). Dessa individer drabbades dessutom dubbelt genom att barn till ar- betslösa på 1990-talet utestängdes från förskolan och dess kompensa- tion för skillnader i föräldrars förutsättningar att forma familjen till en stimulerande och utvecklande miljö. Efter nära 50 år av gynnsam demografisk utveckling med växande befolkning i yrkesaktiv ålder inträffar ett skifte år 2015, då fortsatt stora pensionsavgångar av 40-talister kombineras med att 90-tals- krisens små årskullar kliver över tröskeln till vuxenlivet (SCB). År 1991 föddes 124 000 barn, sedan minskade det under hela decenniet till år 1999, då endast 88 000 barn föddes. Det leder till att befolkningen i yrkesaktiv ålder nu börjar stagnera i absoluta tal för första gången i modern tid, samtidigt som andelen äldre ökar. Den tilltagande regionala obalansen leder till att landets delar drab- bas på olika sätt. I avfolkningsregioner kan skattebasen reduceras kraf- tigt, vilket antagligen kommer att utsätta det nationella utjämnings- systemet för påfrestningar, samtidigt som bristen på arbetskraft inom främst offentlig service för den äldre befolkningen kan bli svår. Men även i de expansiva storstadsregionerna har vi i dag en arbetsmarknad som präglas av tilltagande obalans med ökande brister på av både
  • 10. 10 näringslivet och den offentliga sektorn efterfrågad arbetskraft – sam- tidigt som växande skaror förvisas till en position som icke anställ- ningsbara. I landet i dess helhet övergår varannan utlyst ledig tjänst till att bli vakant, dvs. otillsatt för längre eller kortare tid på grund av trög rekry- tering, vilket är en historisk toppnotering (SCB). Vart femte rekryte- ringsförsök inom näringslivet misslyckas (Svenskt Näringsliv 2012). Samtidigt finns över 400 000 arbetssökande arbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Matchningen mellan vakanser och arbetslösa fun- gerar allt sämre. Sambandet mellan tillgången till lediga arbeten och arbetslöshetens storlek har försvagats påtagligt sedan finanskrascher- na år 2008 (Nilsson & Nyström 2012a). Allt talar för att obalansen kommer att stegras under de närmast kommande åren, med följande accelererande inkomstskillnader mellan de som har förmågor och kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar och konkurrerar om att rekrytera, och de som inte har det. I den fackliga rörelsen är uppmärksamheten riktad på att bevaka att inte kollektivavtalssystemets golv spricker upp. I den situation vi är på väg in i kan det visa sig vara ett lika stort eller rent av större hot att det inte finns något tak. Arbetsmarknadsparternas lönenormerande roll kan komma att undergrävas av okontrollerad löneglidning på individuell nivå. Analysen leder till slutsatsen att det finns risker för att den socio- ekonomiska polariseringen kan komma att tillta språngartat i den nära framtiden om inte politiken kan motverka detta. I boken Jämlikhets- normen förslår Örjan Nyström och jag att arbetsgivaravgifterna görs progressiva, i första hand för att stärka arbetsmarknadsparternas löne- normerande kraft och förmåga att hålla emot för samhällsekonomin skadliga lönestegringar, men också för att det generellt skulle sänka re- lativkostnaden för att anställa de som har svårast att göra sig gällande på arbetsmarknaden. Vad vi ser är inte enbart en efterbörd av 90-talskrisen. Det finns en trend i reproduktionens sfär som mera långsiktigt driver på dessa för- lopp. Efterkrigstidens utbildningsreformer ledde till allt fler socialt blandade parbildningar, helt enkelt för att individer från olika sam- hällsklasser träffades i de nya enhetsskolorna. Det spelade en inte oväsentlig roll för den ökade sociala rörligheten under decennierna som närmast följde (Holmlund 2006). Men sedan drygt tjugo år har denna trend i hela västvärlden brutits av en ny tendens med starkt genomslag: högutbildade bildar par och skaffar barn med högutbildade, och lågutbildade med lågutbildade (Esping-Andersen 2009; Schwartz & Mare 2005; Blossfeld & Timm 2003). Samtidigt har de högutbildade blivit fler och närmar sig halva den vuxna befolkningen i storstads- regionerna (SCB). Det blir en hävstång för polariseringen på flera sätt: inkomstskill- nader på individnivå ackumuleras på familjenivå, nya kulturella och
  • 11. 11 värderingsmässiga barriärer växer upp längs den socioekonomiska skalan, och inte minst förstärks sociala arv som återigen alltmer dikte- rar människors livschanser. Vi ser i själva verket konturerna en ny klasstruktur eller stratifiering i vardande i kunskapssamhället, med branta klyftor och en tudelning av befolkningen. Detta visar sig i de allt skarpare kontrasterna mellan å ena sidan stadsdelar med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, små inkomster, bristande folkhälsa och svaga skolresultat, och å den andra välbärgade villa- och innerstadsområden som uppvisar en rakt motsatt bild. I resurssvaga stadsdelar blir därtill den sociala kontexten en för- stärkningsmekanism för skadeverkningar av individers och familjers ogynnsamma socioekonomiska situation (Kölegård Stjärne et al. 2007). Det sägs ibland att vi numera har hamnat i medelklassens samhälle, men det är en allmän trend i hela västvärlden att medelklassen krym- per under trycket av de överallt pågående polariseringsprocesserna (Pressman 2007). Det finns betydande etniska inslag i den segregation vi ser i bosätt- ning, skola, arbetsliv och familjebildning (Nordström Skans & Åslund 2010). Men de markörer som mest träffsäkert predicerar socioekono- misk status i det kunskapssamhälle vi är på väg in i är föräldrars utbild- ningsnivå och antal böcker i föräldrahemmet, inte etnisk härkomst. Dock kvarstår efter rensning för moderns utbildningsnivå, föräldrars socioekonomiska status och antalet böcker i hemmet en skillnad till nackdel för immigranters barn i PISA-studierna i praktiskt taget alla västliga och nordliga EU-länder, inklusive Sverige (Esping-Andersen 2009). De sämre utsikterna på arbetsmarknaden för dessa ungdomar har således inte bara sin förklaring i diskriminering. Men de svaga svenska PISA-resultaten år 2009 förbättras enbart marginellt om de med invandrarbakgrund sorteras ut (Vlachos 2012). Den tilltagande polariseringen ställer samhället inför stora utma- ningar: • Vi ser växande svårigheter för både näringslivet och den offent- liga sektorn att klara kommande rekryteringsbehov. I Göteborg har staden tillsammans med Volvo AB, Volvo Cars, Teknikföreta- gen och Sveriges Byggindustrier börjat titta på förutsättningarna för kompetensförsörjningen i teknikyrken i Västsverige fram till år 2020. Det ser oroande ut såväl vad gäller civilingenjörer som gymnasieskolans och yrkeshögskolans tekniska utbildningar. Vi ser också stora problem att med omfattande pensionsavgångar klara personalförsörjningen inom vård och omsorg. Brist på ef- terfrågad arbetskraft riskerar att bli ett allvarligt hot mot sam- hällets hållbara utveckling.
  • 12. 12 • Sociala utgifter kan väntas växa när ökande andelar av tillkom- mande årskullar har brister i förmågor och färdigheter som ef- terfrågas på arbetsmarknaden. Om andelen individer som vid in- trädet i vuxenlivet har bestående svårigheter att finna en väg till egen försörjning fördubblas under kommande femårsperiod till att omfatta omkring en femtedel av årskullarna, dvs. en utveck- ling som svarar mot den successiva försvagningen av resultaten i PISA-studierna av 15-åringars läsförmåga och kognition i åren 2003, 2006 och 2009, kan man tvärtom vänta att vi står inför i tiden näraliggande och betydande kostnadsökningar för försörj- ningsstödet och andra sociala insatser. • Det finns en tydlig samvarians mellan skolmisslyckanden och psykisk ohälsa. Nyare forskning tyder på att kausaliteten går i nämnd riktning, dvs. att fler har svårigheter att klara skolans krav är en orsak till den ökade psykiska ohälsan bland unga, inte tvärtom. I detta ligger ett av de största hoten mot folkhälsan i Sverige i dag. Omständigheten att nära hälften av årskullarna numera går vidare till högre studier och detta alltmer har kommit att definiera ”det normala” har gjort skolmisslyckanden mera stigmatiserande och drabbande än tidigare. Även bristande tilltro hos individen om framtidsutsikterna på en arbetsmarknad där fullständigt gymnasiebetyg mer eller mindre har blivit in- trädesbiljett spelar roll i sammanhanget. Det handlar om diffusa psykiska problem (oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter, ”ont i magen”) vilka har blivit allt vanligare från cirka elva års ålder, men också om tyngre psykiatriska diagnoser vilka ofta debuterar i övergången till eller i tidig vuxenålder (Bremberg & Eriksson 2010; Bremberg 2013). Även frekvensen av diagnosticerade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, ADD m.m.) har ökat bland barn och unga, men här är forskningsläget om orsaker och utbredning motstridigt. Vad kan göras? 1/ Inom socialtjänsten arbetar man av tradition med två inriktningar: mot barn och mot vuxna. Mot bakgrund av den befarade ökningen av unga vuxna med utbildningsbrister i kombination med sociala problem och psykisk ohälsa bör man överväga att införa en tredje specialisering: unga vuxna. På grund av målgruppens specifika men samtidigt mång- facetterade problembilder är det angeläget att mer systematiskt samla kunskap för metodutveckling i samverkan med forskningen, vilket kan underlättas av en sådan ny indelning av socialtjänsten.
  • 13. 13 2/ Med hänsyn till den ökade frekvensen av psykisk ohälsa i målgrup- pen bör en diskussion tas upp både i SKL och regionalt om ett motsva- rande tredje spår i landstingen och regionerna vid sidan av BUP och vuxenpsykiatrin, med inriktning på unga vuxna i samverkan med kom- munen. Det finnas betydande utvecklingsmöjligheter i samverkan mel- lan socialtjänsten och primärvården bl.a. för att motverka att psykisk insufficiens i ungdomsåren övergår i psykoser i det tidiga vuxenlivet. 3/ Till en sådant tredje spår kan även ledning och organisation av de kommunala arbetsmarknadsinsatserna förläggas med en koppling till vuxenutbildningens vägledning och rekrytering. Det finns goda resultat från Nederländerna med ett program som kallas Leerwerkplicht – Läro- plikt - med obligatorisk deltagande för dem mellan 18 och 27 års ålder som inte har uppnått fullständigt gymnasiebetyg. Programmet är på heltid och läggs upp individuellt med vägledning, studier (i vad som motsvarar både kärnämnen och arbetsplatsförlagda yrkesinriktade program) eller arbete. Planeringen är långsiktig och inriktas på att indi- viden ska uppnå gymnasiekompetens (”startkwalificatie”) senast vid 27 år ålder. Men programlängden är individuell och när en individ uppnått målet avslutas deltagandet. Sedan programmet inleddes år 2007 har andelen ungdomar (20-24 år) som varit arbetslösa i mer än tolv månader halverats. Som fram- gångsfaktorer har OECD identifierat långsiktigheten och kontinuiteten i individuellt anpassade tydligt målinriktade insatser, i stället för utan sammanhang på varandra följande olika tidsbegränsade åtgärder med diffus och splittrad målbild, att programmet verkligen ger samman- hängande sysselsättning på heltid utan mellanliggande perioder av pas- sivitet samt – inte minst - att obligatoriet balanseras av tydligt definie- rade rättigheter för deltagarna, vilket motverkar klientskap i beroende underläge med stigmatiserande effekter på liknande vis som tidigare de svenska arbetsmarknadsutbildningarna fungerade (Nilsson & Ny- ström 2012b). I Nederländerna drivs detta program i samverkan mellan stat, kom- mun, sjukvård, näringsliv och civilsamhälle, med staten som huvud- saklig finansiär. Vi kan med starka argument hävda att detta i Sverige är ett statligt ansvarsområde, men vi kan ändå inte stå passiva i rödgrönt styrda kommuner inför den stegrade sociala utslagning vi åser. Sedan år 2008 har i exempelvis i Göteborg antalet hushåll i lång- varigt beroende av försörjningsstöd nära fördubblats, från drygt 5 000 till strax under 10 000. Vi skulle kunna pröva att i kommunal regi i samverkan med relevan- ta samarbetsparter införa en till svenska förhållanden anpassad variant av Leerwerksplicht för ungdomar som lämnat gymnasieskolan utan fullständiga betyg och hamnat i beroende av försörjningsstöd.
  • 14. 14 4/ Samtidigt öppnar tilltagande rekryteringssvårigheter och brist på arbetskraft i arbetslivet möjligheter för ett framgångsrikt samarbete mellan arbetsförmedlingen och kommunen för att målmedvetet rusta de arbetslösa för den efterfrågan som finns såväl i kommunens egna verksamheter som i näringslivet. Inom ramen för rådande stela regel- verk finns möjligheter att kombinera olika åtgärder på ett nyskapande sätt och därigenom skapa en sammanhållen kedja av insatser som leder till anställning (se bilden). Avgörande för framgång är sannolikt att insatserna inte tar sin utgångspunkt i en bedömning av individernas behov utan i arbetsmarknadens, dvs. kartläggningar av vilka rekryte- ringsbehov som finns inom de närmaste åren. Först därefter görs vid behov en individuell anpassning av kedjans olika delar. Kedjan M Å L G R U P P B E H O V ( N y s t a r t s J o b b ) Arbetsträning - 1-3 mån - Aktivitetsstöd - 150 kr/dag handledarstöd Förberedande- Utbildning - Aktivitetsstöd - Kurskostnad Särskilt- Anställningsstöd - Lön - 890 kr/dag - Handledarstöd 50 kr/dag 3mån Validering - Aktivitetsstöd - Kurskostnad Utbildning - Kurskostnad - Aktivitetsstöd 5/ Mera långsiktigt är föräldrastöd under den tidiga barndomen av strategisk betydelse. De första sex levnadsåren, i synnerhet det andra och det tredje, är en formativ fas för individen. Tvillingstudier har givit säker evidens att upp emot 60 procent av variationen i kognitiv förmå- ga mellan människor beror på livserfarenheterna och stimulansen under dessa år (Hunt 1995). Om vi därtill lägger betydelsen av mo- derns livssituation under graviditeten för barnets kognitiva utveckling (Buitelaar et al. 2003) inser vi att gener och biologiskt arv spelar en mindre roll i sammanhanget än vad som allmänt antas. Vi har i Sverige sedan Alva Myrdals insatser en mycket väl utbyggd mödravård, vars betydelse för att utjämna människors förutsättningar på en hög nivå
  • 15. 15 knappast kan överskattas. Sämre är det när det gäller insatser för att främja föräldrars kapacitet att forma familjen till en utvecklande miljö under den tidiga barndomen. Det finns en betydande variation över den socioekonomiska skalan. Vad som kallas barnfattigdom är en all- varlig komplikation i sammanhanget, men det handlar inte bara om ekonomiska villkor för de mest utsatta hushållen eller de med små marginaler. Familjekulturella drag med större utbredning är betydelse- fulla i sammanhanget. Studier från Danmark visar att föräldrar med högskoleutbildning sammanlagt ägnar sina barn 50 procent mer tid än gymnasieutbildade (Esping-Andersen 2013). Det handlar delvis om att könsroller är mer konservativa i den nedre halvan av den socioekonomiska skalan (Svall- fors 2004 visar det samma för Sverige) och att fäderna där är mindre närvarande i skötseln av och umgänget med de små barnen. Men det är också en fråga om bristande insikter om hur betydelsefull kognitiv stimulans är under barnets tidiga levnadsår, både för framgång i skola och för livschanser i stort, samt inte minst okunskap och osäkerhet om hur denna stimulans kan åvägabringas. Här kan föräldrastöd med folkbildande insatser spela en viktig roll för att motverka dåliga sociala arv och utjämna livschanser på en hög nivå. Men ser vi till föräldrastödets spridning kan vi konstatera att de föräldrar som sannolikt är i störst behov av stödet tar minst del av det. I t.ex. Göteborg är variationerna stora mellan resursstarka stadsdelar med hög täckningsgrad, t.ex. Södra Skärgården (92 procent) och Ör- gryte (71 procent), och mycket låg i de resurssvagare nordöstra stads- delarna – Bergsjön 14 procent, Lärjedalen sju procent och Gunnared med endast två (!) procent (Köhler 2013). Det är landstinget/regionen som har ansvar för och driver föräldra- stödet genom BVC. Utifrån kommunens befolkningsansvar för följder av bristande kognitiv stimulans under de första levnadsåren kan för- hållandena inte anses tillfredställande ur ett primärkommunalt per- spektiv. Här behöver gemensamma insatser göras för att öka täck- ningsgraden i socioekonomiskt resurssvaga områden. Familjecentraler med öppen förskola och resurser från MVC/BVC, primärvård och so- cialtjänst har visat sig vara ett bra sätt att samverka kring detta. Även föräldrastödets innehåll och former bör ses över för att bättre anpassas till behov och önskemål hos lågutbildade föräldrar. Vid sidan av den traditionella föräldragruppsverksamhet som drivs vid BVC finns i dag fyra evidensbaserade och utvärderade modeller (Cope, Komet, The Incredible Years och Connect) som kan rekommenderas (Stattin et al. 2012). Dessa program kan drivas som förebyggande socialt arbete i kommunens regi. Här kan man också pröva samarbete med folkbild- ningens organisationer, vilka har långa erfarenheter av studie- och bildningsverksamhet för lågutbildade målgrupper. Ett i sammanhanget gott exempel är det program ABF sedan slutet av 90-talet driver till-
  • 16. 16 sammans med fackföreningsrörelsen – ”Läs för mig, pappa” - för att sti- mulera män inom LO-kollektivet att läsa för sina små barn. 6/ Forskningen visar att det mest verkningsfulla sättet att motverka barnfattigdom är att se till att mödrar yrkesarbetar (Esping-Andersen 2013; Rainwater & Smeeding 2003). Arbetsförmedlingens insatser sy- nes otillräckliga för att bana väg till anställning för kvinnor av utom- europeisk härkomst med hemmavarande barn. Medan socialtjänsten i allmänhet har hög ambitionsnivå att arbetslösa ungdomar och män i beroende av försörjningsstöd anmäler sig vid arbetsförmedlingen, är det inte alltid fallet när det gäller denna grupp. Forskning har visat att aktivering av socialbidragstagare ofta präglas av stereotyp könsrolls- logik (Nybom 2012). Det förefaller som detta förstärks när det gäller mödrar av utomeuropeisk härkomst. I själva verket borde anställningsfrämjande åtgärder vara särskilt prioriterade för arbetslösa kvinnor med hemmavarande barn, då det i dessa fall inte bara är en insats för individen utan också blir en investering i nästa generations humankapital. Barn som på så sätt und- kommer ekonomisk fattigdom under de formativa tidiga levnadsåren får därtill fördelen att komma i förskolan med dess gynnsamma effekt för framgång i skolan (Heckman 2008). Idealiskt vore om resurser från arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen knyts till lokala familje- centraler med aktivt uppsökande verksamhet i stadsdelen. Analysen i denna del leder till slutsatsen att reformarbete för ökad jämlikhet i dagens samhälle mer bör inriktas på vad Amartya Sen (1999) kallar ”the capability approach”, dvs. tidiga insatser för att ut- jämna människors förmågor på en hög nivå, än på omfördelningspolitik för att överbrygga redan uppkomna klyftor. Men för att det ska vara framgångsrikt fordras sannolikt att reformpolitiken även har fokus på vad Gøsta Esping-Andersen (2009) kallar ”the opportunity structure”, dvs. syftar till att undanröja hinder för och aktivt främja människors rörlighet och utveckling i samhälle och arbetsliv. Några centrala aspek- ter av detta i produktionens sfär behandlas i nästa avsnitt. 3. Icke-kodifierad kunskap är kunskap av ett slag som inte kan förmedlas av bokstäver, siffror eller grafiska framställningar. Om vi talar om arbetsrelaterade färdigheter handlar det om yrkeskunnande som bara kan läras genom att arbeta tillsammans med någon som redan kan det. Ett klassiskt exempel är Bessemerprocessen, den nya teknik att tillverka
  • 17. 17 götstål som i mitten av 1800-talet fick omvälvande betydelse för den industriella utvecklingen. Vid ett visst skede av processen måste tillförseln av luft regleras, och det var nödvändigt att det utfördes med hög precision i rätt ögonblick, i rätt temperatur och med rätt tempo. Henry Bessemer sålde licenser med tillstånd att använda hans nya patenterade metod, men hamnade i rättsprocesser med fabrikörer som inte fick metoden att fungera. Bessemer anklagades för att vara en humbug och bluffmakare. Men saken var att det inte gick att skriva instruktioner som förmedlade den färdighet som krävdes; det var kunskap som inte var kodifierbar, enda sättet att lära sig var att arbeta tillsammans med någon som redan kunde det.4 Det förindustriella hantverket bestod i stor utsträckning av icke- kodifierad kunskap. För att bli gesäll måste man först tjäna som lärling i flera år och därefter tränga djupare in i yrkeshemligheterna genom att under lång tid arbeta med en mästare, innan man var fullärd och själv kunde bli mästare. De tidiga kapitalister som anställde arbetare med rötter i skråväsendet hade att tampas med fackmän som noga vakade över sina yrkeshemligheter, sin icke-kodifierade kunskap. Det gav dem en maktställning i produktionen och en stark förhandlingsposition gentemot arbetsgivaren. Den amerikanske ingenjören Frederick Winslow Taylor ingrep med resolut handlingskraft i början av 1900-talet för att bryta detta kun- skapsmonopol och låta företagsledningen ta makten över produktio- nen. Det gjorde han med vad han kallade Scientific management, den vetenskapliga arbetsledningen, eller som den också kom att kallas – taylorismen. Det handlade om att avmystifiera yrkeskunskaperna, göra dem transparenta och åtkomliga för extern styrning. För att åstadkomma detta utvecklade Taylor en systematisk metod för att särskilja och kart- lägga de olika sekvenserna i en arbetsprocess. I stället för att en arbetare skulle utföra alla sekvenser i en av honom själv kontrollerad ordning, så delades de upp på flera arbetare som var och en i följd ständigt skulle repetera bara en sekvens. Tekniker som var lojala med företagsledningen utformade med vetenskapligt objektiva metoder det optimala och mest resurssnåla sättet att utföra varje sekvens. Därmed kodifierades kunskapen om arbetet och skiljdes från dem som utförde det. Dock fanns även under taylorismens glanstid i mitten av 1900-talet ofta kvar kritiska moment för produktionen som krävde en yrkes- kunskap som bara kunde förvärvas genom att under lång tid arbeta tillsammans med någon som redan kunde detta. Men det betraktades i 4 Med den svenske industrimannen Göran Fredrik Göransson förbättring av Bessemerpro- cessen år 1858 blev den väsentligen enklare att hantera, vilket var en förutsättning för dess därefter stora spridning.
  • 18. 18 allmänhet som rester av det förgångna som snart skulle avlösas av ny, modern och kodifierad teknik. Med taylorismen blev standardiserad stordrift möjlig med stora pro- duktivitetsvinster som följd. Hagel, Brown och Davison (2010) kallar det Push-orienterad produktion. Produktämnena skjuts fram genom en hårt styrd och kontrollerad lina av sekventiellt organiserade arbetsmo- ment som ständigt repeteras på samma sätt, tills den färdiga varan slutligen hamnar i lager för att utbjudas som en standardprodukt på en anonym marknad. Hagel, Brown och Davison menar att vi med globaliseringen och den digitala informationsrevolutionen nu befinner oss i ett omvälvande skifte (”The Big Shift”) från push- till pull-orienterad produktion. De en- skilda varorna skjuts inte längre fram genom tillverkningen utan dras allt mer ut ur internationella produktionsnätverk av i modulsystem organiserade underleverantörskedjor. Det avgörande dragande mo- mentet är det individuella kundvalet, och tillverkningen av varje pro- dukt anpassas i ökad grad efter den enskilde köparens preferenser och önskemål. I dag sätts inte produktionen av en enda bil i gång på Hisingen innan den är såld, det gäller såväl lastvagnar som personbilar, och tillverkningen av varje fordon sker efter köparens val av olika alternativa utföranden och specialutrustning. Med digital flödesstyr- ning och flexibel mobilisering i exakt rätt tidpunkt av enbart de insatser som adderar kundvärde till den enskilda varan - och inget annat - kan produktionen organiseras ännu mer resurssnålt än under taylorismen. När på detta sätt den standardiserade stordriften överges blir tay- lorismens avskiljande av kunskapen om arbetet från den som utför det irrationell och kontraproduktiv. Vi träder allt mer in i vad vi kallar kunskapssamhället, där kraven på särskilda färdigheter, kognitiv för- måga, flexibilitet och social kompetens stegras. Men vi befinner oss ännu i skiftet, och den vanligaste produktionsformen är i dag en blandform, en hybrid av push och pull, exempelvis Lean production eller New Public Management. Analysen talar dock om för oss i vilken riktning utvecklingen går. Man kan på goda grunder anta att dessa sinsemellan mycket olika produktionsformer, som båda har betydande tillkortakommanden ur ett pull-perspektiv, kommer att överskridas.5 5 Lean production präglas starkt av amerikansk top down-management med en strävan efter total transparens och ständig benchmarking mot best practice, vilket vi ska se i det följande inte är förenligt med pull-revolutionens tendens och potential. Vad gäller New Public Mana- gement pekar Forssell & Ivarsson Westerberg (2011) på att endast cirka hälften (!) av den tillgängliga arbetstiden i kommuner och landsting ägnas åt direkt produktion av tjänster för medborgarna, resten går åt till interna processer. Det är mycket långt ifrån pull-orienterad flödesstyrning och flexibel mobilisering i rätt tidpunkt av insatser som adderar kundvärde till den enskilda produkten och inget annat.
  • 19. 19 I sammanhanget är det viktigt att inse att trots allt tal om att vi har lämnat industrisamhället bakom oss, så är varuproduktionen fortfaran- de ryggraden i samhällsekonomin. Cirka 80 procent av produktions- värdet i den marknadsförda tjänstesektorn riktas mot varuförädlingen (Jansson 2008). På samma gång har exporten aldrig spelat större roll för svensk ekonomi än vad den gör i dag, när den motsvarar i runt tal hälften av BNP. Pull-revolutionen, som tog fart under 1990-talet, har inneburit en kraftfull våg av produktionens samtidiga fragmentarise- ring och sammanknytning i världsomspännande underleverantörs- kedjor. På samma gång intensifierar globaliseringen den internationella konkurrensen. Den snabba tekniska utvecklingen innebär att produk- ters livslängd blir allt kortare. Det ställer stora krav på produktutveck- ling och innovationer. Men framgångsrika innovationer kopieras om- gående av konkurrenter. Det har ökat uppmärksamheten på internatio- nell bevakning av upphovsrätt, men det ger bara ett begränsat skydd. En mycket stor del, kanske merparten men tillförlitlig statistik saknas, av internationella näringslivssatsningar på forskning och utveckling handlar inte om att uppfinna något nytt, utan om att kopiera redan gjorda innovationer på sätt som i legala former eller i en gråzon kring- går patenträttigheter. Det ökar betydelsen av icke-kodifierade kunskaper i produktutveck- ling och produktion, därför att de är mycket svårare att kopiera. Vi kan kanske tala om hantverkets återkomst på en högre teknisk nivå. Före- tag som lyckas utveckla sig till att bli lärande organisationer för interaktion mellan avancerad kodifierad och kvalificerad icke-kodifie- rad kunskap i både produktutveckling och produktion (som allt mer tenderar att sammanfalla) stegrar sina förutsättningar att vara uthålligt framgångsrika och konkurrenskraftiga på dagens globaliserade mark- nader. Ikujiro Nonaka menar att internationellt konkurrensutsatta företag som inte lyckas med detta är dömda att gå under på en världsmarknad vars strukturomvandling blir allt mer disruptiv till följd av den snabba utvecklingen av teknik och innovationer (Nonaka & Takeushi 1995; Nonaka, Toyama & Hirata 2008). Wall Street Journal listade år 2008 Nonaka som en av de mest insiktsfulla analytikerna om näringslivets utveckling i vår tid (2008-10-10). Återigen handlar det inte bara om direkt varuproduktion för export. Som påpekats är merparten av den inhemska tjänstesektorn riktad mot, och beroende av, varuförädlingen. Även tjänsteproduktion som riktas direkt mot konsumenter kan plötsligt slås ut av importerade innovationer av varor som ersätter tjänster, eller av nya produkter i den digitala gråzonen mellan varor och tjänster. Samtidigt öppnar den nya globala, digitala infrastrukturen för att innovativa småföretag kan nå en internationell kundkrets och vinna på knock out i avsevärt tyngre
  • 20. 20 viktklasser än deras egen. Vi lever i en nutida värld där små rörelser, om de är smarta, kan förflytta stora ting, som Hagel, Brown och Davi- son påpekar (2010). Nonaka, vars tankar Örjan Nyström och jag diskuterade i boken Jäm- likhetsnormen (2012), har ytterligare ett starkt argument i att inter- aktion mellan icke-kodifierad och kodifierad kunskap fungerar som en effektiv katalysator för innovationer, och att detta kan organiseras på företagsnivå. Men det innebär att konventionella modeller för arbets- organisation och interna informationsflöden måste överges. Här hamnar kapitalismen i problem. Utgångspunkten för Taylors ur- sprungliga program var att bryta de hantverksskickliga yrkesarbetar- nas makt över produktionen genom att avmystifiera och erövra deras yrkeskunnande. Att etablera processer för att främja icke-kodifierad kunskapsproduktion på djupet i arbetsorganisationen får långtgående och svåröverblickbara konsekvenser för maktordningen i den ekono- miska produktionen. En viktig förklaring till den socialdemokratiska arbetarrörelsens ka- pacitet att förändra samhället under 1900-talet var att den fann vägar skjuta fram löntagarnas och medborgarnas positioner på sätt som på samma gång löste kapitalismens problem. Den solidariska lönepoliti- ken och den generella välfärdspolitiken accelererade push-revolutio- nens strukturomvandling och modernisering av den ekonomiska produktionen och dess konkurrenskraft med en effektivitet som inte företagen eller borgerligheten förmådde själv under rekordåren på 1950- och 60-talet - samtidigt som jämlikheten främjades kraftfullt. I dag står vi inför uppgiften att göra om reptricket i den pull-revolution som nu driver strukturomvandlingen. Man kan säga att push-revolutionen ökade produktiviteten och den välståndsbildande förmågan i samhället på ett sätt som gjorde det möjligt att skjuta fram löntagarnas positioner som medborgare. Det sociala medborgarskapet med dess lika rättigheter för alla är det främsta signumet för 1900-talets socialdemokratiska välfärdsregim, medan ojämlikheten i högre grad bestod i arbetslivets hierarkier. Ana- lysen leder till slutsatsen att i den nuvarande pull-revolutionen öppnas nya möjligheter att skjuta fram medborgarnas positioner som löntaga- re. Att främja kvalificerad icke-kodifierad kunskapsproduktion på dju- pet i arbetsorganisationerna i interaktion med avancerad kodifierad kunskap skapar förutsättningar för arbetets förvandling från födkrok till självförverkligande över hela den sociala skalan – och skulle mot- verka den starka tendens till polarisering som i dag karaktäriserar inträdet i kunskapssamhället.6 6 Detta är ett nödvändigt, men inte det enda inslaget i en framgångsrik politik för att mot- verka de starka polariseringstendenserna i dagens samhällsomvandling. Örjan Nyström och jag behandlar frågan mer allsidigt i vår bok Jämlikhetsnormen (2012).
  • 21. 21 Vi ser här ett fält för utveckling av nya fackliga strategier för att skjuta fram löntagarnas positioner genom att främja utvecklingen av högpresterande arbetsplatser som befordrar medlemmarnas självför- verkligande i yrkesutövningen. I detta ligger att frigöra individernas inre motivationsfaktorer, vilket minskar behov av yttre kontroll och styrning (Herzberg 1966; Herzberg et al. 1993). Det handlar om att arbetsuppgifterna uppfattas som meningsfulla, att man har egen kont- roll över situationen, att man känner samhörighet med dem man arbetar, att man kan utvecklas och använda hela sin kapacitet, att man känner sig stolt över och kan identifiera sig med arbetets resultat. Socialdemokratin har med sin alltjämt starka facklig-politiska förank- ring en unik plattform för reformer på arbetslivets insida med en sam- hällsförändrande kapacitet som inget annat politiskt parti förfogar över. Internationella förebilder finns. Sedan år 2010 sluter fackförening- arna, arbetsgivarorganisationerna och regeringen i Nya Zeeland upp bakom ett gemensamt program med en liknande inriktning – The High Performance Working Initiative. De nya zeeländska fackföreningarnas centralorganisation NZ Council of Trade Unions (CTU) har tillsammans med några medlemsförbund givit ut en handbok för medlemmar och lokala fackliga företrädare: Building High Performance Workplaces. The Union Approach.7 Definitioner av High-Performance Workplace Organizations (HPWO) finns i Kirkman, Lowe & Young (1999). En tysk studie har med data från European Working Conditions Surveys (EWCS) visat att trots högre prestations- och resultatkrav, så är tillfredställelsen med arbetsförhål- landen och arbetsmiljö större på ”holistiskt” självstyrande HPWO-ar- betsplatser, där vertikala informationskanaler spelar större roll än horisontella, jämfört med konventionella linjeorganisationer (Bauer 2004). Anpassat till svenska förhållanden skulle en sådan ny facklig inrikt- ning kunna bli en plattform också för att restaurera partsrelationerna på arbetsmarknaden, som har fått förfalla alltför länge. Vi ser kontu- rerna av ett nytt Saltsjöbadsavtal i vår tid, där parterna bygger sam- förstånd i en gemensam strävan att utveckla produktionen för att svara mot kraven i det globaliserade kunskapssamhället. Det förutsätter att Svenskt Näringsliv förmås överge den destruktiva och desorienterade konfrontationslinje som präglat organisationen under Urban Bäck- ströms affektdrivna ledning. Men om det ska bli möjligt får nog fack- föreningarna ta de första konstruktiva stegen - och dämpa den lust till högre konfrontationsnivå som odlas på sina håll i de egna leden. Sam- tidigt blir de tilltagande svårigheterna för arbetsgivarna att klara 7 Se nya zeeländska arbetsmarknadsdepartementets hemsida: http://www. dol.govt.nz/. CTU:s handbok finns att ladda ner i pdf-format på http://newunionism.net
  • 22. 22 kompetensförsörjningen genom extern rekrytering en drivkraft för att bättre hushålla med och utveckla befintliga mänskliga resurser på arbetsplatsen. Dock måste svårighetsgraden i uppgifterna tas på allvar. Att organi- sera icke-kodifierad kunskapsproduktion på djupet i arbetsorganisatio- nerna och främja dess interaktion med avancerad kodifierad kunskap i vår tid är att bryta ny, okänd mark. Det finns förutsättningar för ett internationellt erfarenhetsutbyte. Till exempel har tio APEC-länder träffat en överenskommelse om samarbete på detta område, förutom Nya Zeeland även bl.a. Canada, Australien och Kina. Men de svenska fackföreningarna och arbetsgivarna måste utveckla egen praxis av systematiska metoder för detta. Då måste vi förstå vilka mekanismer som är i verkan. Forskare som nämnde Ikujiro Nonaka har givit viktiga bidrag till detta; en annan är Paul S. Adler vars Den dynamiska inter- aktionen mellan kodifierad och icke-kodifierad kunskap gavs ut i svensk översättning av Tankeverksamheten tidigare i år. En nyligen utgiven antologi med förord av Adler sammanfattar den skandinaviska forsk- ning och praktik som bedrivits inom området (Sandberg 2013). En erfarenhetsbaserad och näraliggande ingång till detta finns även i den metodutveckling för validering av reella kompetenser som parter- na inom några branscher, bl.a. teknik och byggnads, har medverkat till i främst Göteborgsområdet men även på andra håll. En diskussion om erfarenheterna av dessa verksamheter finns i Johansson, Nilsson & Ny- ström (2003), Tursell (2005) samt Nilsson & Nyström (2011; 2012c). Detta handlar om frågor som för inte länge sedan stod högt uppe på arbetarrörelsens, och särskilt då fackföreningsrörelsens dagordning. Framför allt är de förknippade med tankarna inom Metall om ”det goda arbetet” och ”solidarisk arbetspolitik”, som formulerades på kongres- ser i mitten och slutet av 1980-talet. Även inom andra fackliga organi- sationer funderade man vid denna tid i liknande banor, exempelvis Statsanställdas förbund (nuvarande Seko) med sin kongressrapport Både hjärna och hand eller Industrifackets Det utvecklande arbetet. Samma titel hade också en rapport till LO-kongressen år 1991. Hela denna diskussion hade sin bakgrund i den uppgörelse med taylor- istiska arbetsorganisationer som präglat mycket av 1970-talets fackliga strider med start i gruvstrejken i Malmfälten år 1969, vilken inte så mycket handlade om lönen utan mer var ett uppror mot den degraderade och underordnade ställningen i arbetet som - med Folke Fridells ord i Död mans hand (1946) - ”maskinbetjänter”. Metalls ordförande på 1980-talet, Leif ”Blomman” Blomberg, talade om att arbetarna fick hänga av sig huvudena i omklädningsrummet. Bakom idéerna i Metall fanns en livlig arbetsvetenskaplig debatt. Där spelade Harry Bravermans (1974) teorier om arbetets utarmning en viktig roll som en av debattens utgångspunkter. En annan var frågan om vilken roll den begynnande datoriseringen och automatiseringen av
  • 23. 23 arbetsprocesser skulle spela för arbetsorganisationen och arbetets kvalifikationsgrad. Samtidigt kan man tala om en veritabel flod av arbetsvetenskapliga studier under denna tid, som förde fram den svenska arbetsorganisations- och yrkespedagogiska forskningen till en internationell tätposition. Det var en forskning som i betydande ut- sträckning skedde i dialog med arbetsmarknadens parter, och på så sätt både inspirerades av och påverkade fackföreningsrörelsens debatt. Den fick även praktisk tillämpning främst i utvecklingen av reflektiv produktion vid Volvos Uddevalla- och Kalmarfabriker, där forskare vid Göteborgs universitet som Lennart Nilsson och Kajsa Ellegård m.fl. spe- lade en viktig roll (Ellegård et al. 1992). Den fackliga idédebatten på området bröts i stor utsträckning under 1990-talskrisen, då fackföreningsrörelsen av arbetslöshetskrisen tvangs över i en defensiv position. De fruktbara frågorna kring interak- tionen mellan kodifierad och icke-kodifierad kunskap överröstades också i betydande grad av den diskurs kring ”kompetensutveckling” som alltmer präglade arbetslivsdebatten från 1990-talets senare del, och som mest handlade om hur kodifierad kunskap skulle ”föras ut” till ett arbetskollektiv som underförstått saknade adekvata kunskaper för sitt arbete; ett något snedvridet perspektiv mot bakgrund av att det parallellt med efterfrågan på ny kompetens råder en betydande miss- hushållning med det kunnande som faktiskt finns i arbetslivet. Forskning har upprepat visat att mellan en tredjedel och hälften av de arbetande i Sverige är överkvalificerade för de arbetsuppgifter de har (Åberg 2002; Böhlmark 2003; le Grand, Szulkin & Tåhlin 2004; Johansson & Katz 2007). Det finns uppenbarligen ännu i vår tid en be- tydande begåvningsreserv att ta till vara för produktionens och arbets- livets utveckling. I viss mån återkom frågorna då Metall ställdes inför det nya rationa- liseringskoncept som vid denna tid började spridas i arbetslivet under beteckningen Lean production. En problematik som kom upp i den diskussionen var hur man i Lean-konceptet ville göra arbetsprocessen maximalt genomskinlig för arbetsledningen, i syfte att upptäcka flask- halsar och fickor av ej värdeskapande eller på annat sätt oönskade inslag i produktionsflödet. Betydde inte detta att man från arbetarnas sida skulle tvingas öppna produktionens ”svarta låda” – alla de sätt varpå arbetarna genom icke-kodifierad kunskap även i taylorismen i varierande grad hade bibehållit eller återerövrat en viss kontroll över arbetsprocessen, och som fungerade som en balanserande maktresurs gentemot arbetsgivaren och företagsledningen, både i formella för- handlingar och i det dagliga livet på arbetsplatsen? Det var en frågeställning som öppnade för att återuppliva centrala makt-, inflytande- och utvecklingsfrågor från 1970 och 80-talen. Men den diskussionen rann snart ut i sanden. I vad man idag inom IF Metall talar om i termer av ”ett hållbart arbetsliv” står defensiva frågor kring
  • 24. 24 trygghet och arbetsmiljö i centrum, vilket naturligtvis framstår som rimligt med tanke på hur arbetsvillkoren utvecklats. Men i ett framtids- perspektiv måste arbetslivspolitiken också ha en offensiv sida, som handlar om hur man kan knyta an till den pågående strukturomvand- lingen på ett sätt som både utvecklar produktionen och flyttar fram löntagarkollektivets positioner. ”The Big Shift” från push- till pull- orienterad produktion är en i sammanhanget avgörande hävstång, och frågan om den ömsesidiga befruktningen mellan kodifierad och icke- kodifierad kunskap rymmer centrala, grundläggande insikter. Att det dessutom finns ett fackligt idéarv i dialog med en svensk arbetsveten- skaplig forskningstradition att knyta an till gör det hela än mer utmanande.
  • 25. 25 Referenser Bauer, T.K. (2004), High Performance Workplace Practices and Job Satisfaction: Evi- dence from Europe, Bonn: IZA Becker, G. (1960) Demographic and Economic Change in Developed Countries, Prince- ton, N.J.: Princeton University Press Blossfeld, H-P. & Timm, A. (2003), Who marries whom? Educational Systems as Mar- riage Markets in Modern Societies, Dordrecht: Kluwer Academic Publisher Bony, S., Stevens, B., Held, I., Mitchell, J., Dufresne, J.L., Emanuels, K., Friedlingstein, P., Griffies, S. & Senior, C. (2011), Carbon Dioxide and Climate: Perspectives on a Scientific Assessment, Denver: WMO Bramsnaes, C.V. (1921), Sociale problemer i nutiden, Köpenhamn: Gyldendal Braverman, H. (1974), Labor and Monopoly Capital: The Degradation of Work in the Twentieth Century, New York: Monthly Review Press Bremberg, S. (2004) red., Nya verktyg för föräldrar – förslag till nya former av för- äldrastöd, Sandviken: FHI Bremberg, S. (2013), Utanförskap och psykisk ohälsa bland unga i de nordiska länder- na, i kommande antologi som publiceras av Nordiska Välfärdsrådet Bremberg, S. & Eriksson, L. (2010), (red.) Investera i barns hälsa, Stockholm: Gothia Förlag Building High Performance Workplaces. The Union Approach: http://newunionism.net Buitelaar, J.K. et al. (2003), “Prenatal stress and cognitive development and tempe- rament in infants”, Neurobiology of Aging, maj-jun [24] suppl. 1 Böhlmark, A. (2003), Over- and Undereducation in the Swedish Labour Market – Inci- dence, Wage effects and Characteristics 1968-2000, Stockholm: SOFI Carneiro, P. & Heckman, J. (2003), ”Human Capital Policy” i Heckman, J. & Kreuger, A., Inequality in America, Cambridge MA: MIT Press Ellegård, K., Engström, T., Johansson, B., Nilsson, L. & Medbo, L. (1992), Reflektiv produktion. Industriell verksamhet i förändring, Göteborg: Volvo Media Esping-Andersen, G. (2013), Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie, Göteborg: Tanke- verksamheten Esping-Andersen, G. (2009), The Incomplete Revolution, Cambridge: Polity Press Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2011), ”Den osynliga och kostsamma admini- strationen” i Nilsson, G. (red.), Ekonomistyrningshandboken, Stockholm: Bonnier Business Publishing Fridell, F. (1946), Död mans hand, Stockholm: Federativs förlag Gustafsson, B. et al. (2003), ”Barnens inkomststandard under 90-talets djupa recession och den följande återhämtningen”, Socialvetenskaplig tidskrift, 1 Hagel, J., Brown, J.S. & Davison, L. (2010), The Power of Pull, New York: Basic Books
  • 26. 26 Heckman, J. (2008), “Schools, Skills and Synapsies”, NBER Working Paper nr 14064 Herzberg, F. (1966), Work and the Nature of Man, New York: Cromwell Herzberg, F., Mausner, B. & Snyderman, B.B. (1993), The Motivation to Work, New Brunswick: Transaction Holmlund, H. (2006), “Intergenerational mobility and assortative mating effects of an educational reform”, SOFI working paper, 4, Stockholm University Hunt, E. (1995), ”The role of intelligence in modern society”, American Science 83/4 Jansson, J.O. (2008), Tjänstesektorn och skattepolitiken, Stockholm: Globaliserings- rådet Johansson, A., Nilsson, A. & Nyström, Ö. (2003), Validering - att öppna dörrar eller resa nya staket?. Göteborg: LO Johansson, M. och K. Katz (2007), “Wage differences between women and men in Sweden - the impact of skill mismatch”, Working paper 2007:13, Uppsala: IFAU Kirkman, B.L., Lowe, K.B. & Young, D.P. (1999), High-Performance Work Organi- zations. Definitions, Practices, and an Annotated Bibliography, Greensboro: CLL Köhler, L. (2013), Barnhälsoindex för Göteborg, Göteborgs Stad/Nordic School of Public Health Kölegård Stjärne, M. et al. (2007), ”Boendesegregationens utveckling och konse- kvenser”, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 Lawson, T. (1997), Economics and Reality, London och New York: Routledge Lawson, T. (2003), Reorienting Economics, London och New York: Taylor and Francis le Grand, C., Szulkin, R. och Tåhlin, M (2004), “Överutbildning eller kompetensbrist? Matchning på den svenska arbetsmarknaden 1974 – 2000” i Bygren, M., Gähl- er, M. & Nermo, M. (red.) Familj och arbete – Vardagsliv i förändring. Stock- holm: SNS Förlag Leijonhufvud, A. (2011), “Nature of an economy”, Policy Insight nr. 53, London: CERP Leijonhufvud, A. (2010), “Makroekonomin och krisen: en personlig tolkning”, Ekono- misk Debatt, 4 Lönnroth, J. (2012), Fragment av en hegeliansk historieskrivning över nationalekono- min från svensk horisont, Göteborg: Tankeverksamheten Myrdal, A. & Myrdal, G. (1934), Kris i befolkningsfrågan, Stockholm: Bonniers Nilsson, A. & Nyström, Ö. (2012a), Dags att skrota ”Full sysselsättning”?, Göteborg: Tankeverksamheten Nilsson, A. & Nyström, Ö. (2012b), Ungdomsarbetslöshet i Sverige och Leerwerkplicht i Nederländerna, Göteborg: Tankeverksamheten Nilsson, A. & Nyström, Ö. (2012c), Jämlikhetsnormen, Göteborg: Tankeverksamhe- ten/ABF Nilsson, A. & Nyström, Ö. (2011), Den globala utmaningen och jämlikhetens grunder, Stockholm: Arbetarrörelsens tankesmedja Nonaka, I. & Takeushi, H. (1995), The Knowledge-Creating Company, New York: Oxford University Press Nonaka, I., Toyama, R. & Hirata, T. (2008), Managing Flow. A Process Theory of the Knowledge Based Firm, New York: Palgrave MacMillan Nordström Skans, O. & Åslund, O. (2010), Etnisk segregation i storstäderna – bostads- områden, arbetsplatser, skolor och familjebildning 1985-2006, Uppsala: IFAU
  • 27. 27 Nybom, J. (2012), ”Aktivering av socialbidragstagare – om stöd och kontroll i social- tjänsten”, Rapport i socialt arbete 141, Malmö högskola Pressman, S. (2007), ”The decline of the middle class: an international perspective”, Journal of Economic Issues, vol. XLI nr. 1 Rainwater, L. & Smeeding, T. (2003), Poor Kids in a Rich Country, New York: Russell Sage Sandberg, Å. (2013), [red.] Nordic Lights. Work, Management and Welfare in Scandi- navia, Stockholm: SNS Schwartz, C. & Mare, R. (2005), “Trends in educational assortative marriage from 1940-2003” Demography 42 Sen, A. (1999), Development as Freedom, New York: Knopf Stattin, H. et.al (2012), Nationell jämförelse av föräldrastödsprogram, Örebro univer- sitet Svallfors, S. (2004), Klassamhällets kollektiva medvetande, Umeå: Borea Förlag Svenskt Näringsliv (2012), Rekryteringsbarometern, Stockholm Tursell, A. (2005), Validering i centrum i Göteborg och Malmö, Malmö: RUC Vlachos, J. (2012), Invandring och skolresultat, http://ekonomistas.se/ (06-13) Åberg, R. (2002), ”Överutbildning – ett arbetsmarknadspolitiskt problem?”, i Abra- hamsson, K., Abrahamsson, L., Björkman, T., Ellström, P.E. & Johansson, J. (red.) Utbildning, kompetens och arbete. Lund: Studentlitteratur
  • 29. 29
  • 30. 30 Anders Nilsson är en av Tankeverksamhetens redaktörer. Tillsammans med Örjan Nyström har han bland annat skrivit böckerna Jämlikhetsnormen (2012), Reformismens möjligheter (2008) och Den sociala demokratins andra århundrade? (2005) Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermansson www.tankeverksamheten.se redaktion@tankeverksamheten.se ISBN 978-91-87077-26-5