För en Jämlikhetsutredning
•
1 j'aime•2,407 vues
Förord Socialdemokraterna håller kongress 29-31 maj i år. Vi föreslår att kongressen beslutar om en Jämlikhetsutredning i enlighet med innehållet i denna rapport. Ett sådant beslut ryms, menar vi, väl inom de teman – Jobb och Folkrörelse – som ska behandlas; för övrigt är kongressen som partiets högsta beslutande organ fri att fatta de beslut den finner lämpligt. Den arbetsmarknads- och välfärdsmodell som Socialdemokratin inrättade i Sverige under 1900-talet var länge oerhört framgångsrik för att främja ökad jämlikhet. Men det är i dag uppenbart att trender och tendenser i samhällsutvecklingen som i hela Västvärlden driver fram ökade klyftor är i kraft även i vårt land. Också under de tolv åren med socialdemokratiskt styre mellan 1994 och 2006 tilltog ojämlikheten i Sverige. Vi har nu en rödgrön regering i ett besvärligt parlamentariskt läge. Förutsättningar för offensiva socialdemokratiska reformer under innevarande mandatperiod tycks begränsade. Desto större anledning att inleda förberedelser för ett genomgripande program för ökad jämlikhet att möta väljarna med i 2018 års valrörelse och vinna mandat för i kommande regeringsperiod. Ann-Sofie Hermansson, Anne-Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson och Levi Svenningsson
Recommandé
Recommandé
Contenu connexe
Tendances
Tendances (17)
En vedette
En vedette (11)
Similaire à För en Jämlikhetsutredning
Similaire à För en Jämlikhetsutredning (20)
För en Jämlikhetsutredning
- 1. För en jämlikhetsutredning Ann-‐Sofie Hermansson, Anne-‐Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson & Levi Svenningsson
- 3. 3 För en jämlikhetsutredning Ann-‐Sofie Hermansson, Anne-‐Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson & Levi Svenningsson Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg
- 4. 4 Författarna Ann-‐‑Sofie ”Soffan” Hermansson, redaktör Tankeverksamheten och ombudsman för Socialdemokraterna i Europaparlamentet, tidigare politisk sekreterare för S-‐‑gruppen vid kommunstyrelsen i Göteborg samt verksam vid LO och statsrådsberedningen. Har varit fackligt aktiv inom IF Metall på Volvo samt ordförande för SSU i Göteborg. Anne-‐‑Marie Lindgren, tidigare utredningschef vid Arbetarrörelsen Tankesmedja, chefredaktör för Tiden, medförfattare till Socialdemokraternas partiprogram 1975, 1990 och 2001 samt talskrivare åt Olof Palme och Ingvar Carlsson. Tillsammans med den senare författare till boken Vad är socialdemokrati (första utgåva 1975). Anders Nilsson, redaktör Tankeverksamheten, tidigare stadssekreterare (S) i Göteborg, ombudsman LO, tillsammans med Örjan Nyström författare till flera böcker bl.a. Jämlikhetsnormen (2012). Facklig bakgrund i Kommunal. Örjan Nyström, författare och hedersdoktor vid Göteborgs universitet, tidigare utredare LO, under pseudonymen Per Forsman författare till bl.a. Arbetets arv (1989), under eget namn bl.a. Mellan anpassning och motstånd (2001) och tillsammans med Anders Nilsson bl.a. Den sociala demokratins andra århundrade? (2005). Facklig bakgrund i Seco. Christer Persson, utredare och författare, tidigare LO-‐‑ekonom, medarbetare (S) i Statsrådsberedningen och Socialdepartementet. Bland flera böcker medförfattare till Välfärd till salu och den brända jordens taktik (2001) med Morgan Johansson samt Åtta år med Reinfeldt (2006) och Reinfeldtkoden (2014), båda med Stefan Carlén och Daniel Suhonen. Levi Svenningsson, tidigare Arbetarrörelsens Tankesmedja, överdirektör vid AMS, chef för kansliet för studier i offentlig ekonomi vid finansdepartementet. Författarna svarar själv för framlagda uppfattning och slutsatser i Tankeverksamhetens skrifter. Ansvarig utgivare: Ann-‐‑Sofie Hermansson redaktion@tankeverksamheten.se www.tankeverksamheten.se ISBN 978-‐‑91-‐‑87077-‐‑40-‐‑1 Göteborg 2015
- 5. 5 Förord Socialdemokraterna håller kongress 29-‐‑31 maj i år. Vi förelår att kongressen beslutar om en Jämlikhetsutredning i enlighet med innehållet i denna rapport. Ett sådant beslut ryms, menar vi, väl inom de teman – Jobb och Folkrörelse – som ska behandlas; för övrigt är kongressen som partiets högsta beslutande organ fri att fatta de beslut den finner lämpligt. Den arbetsmarknads-‐‑ och välfärdsmodell som Socialdemokratin inrättade i Sverige under 1900-‐‑talet var länge oerhört framgångsrik för att främja ökad jämlikhet. Men det är i dag uppenbart att trender och tendenser i samhälls-‐‑ utvecklingen som i hela Västvärlden driver fram ökade klyftor är i kraft även i vårt land. Också under de tolv åren med socialdemokratiskt styre mellan 1994 och 2006 tilltog ojämlikheten i Sverige. Vi har nu en rödgrön regering i ett besvärligt parlamentariskt läge. Förutsätt-‐‑ ningar för offensiva socialdemokratiska reformer under innevarande man-‐‑ datperiod tycks begränsade. Desto större anledning att inleda förberedelser för ett genomgripande program för ökad jämlikhet att möta väljarna med i 2018 års valrörelse och vinna mandat för i kommande regeringsperiod. Ann-‐‑Sofie Hermansson, Anne-‐‑Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson och Levi Svenningsson
- 6. 6 I. Inledning Att påverka samhällets utveckling i riktning mot ökad jämlikhet har varit pulsådern för den socialdemokratiska reformpolitiken alltsedan arbetarrörelsens genombrottstid. Detta bottnar i en lång erfarenhet av hur klassamhället undergräver människors lika värde. I den nordiska folkrörelsetraditionen med rötter i Erik Gustaf Geijers personlighetsprincip har individens frihet alltid hängt samman med jämlik social gemenskap – där ojämlikhet råder krymper människors möjligheter att förverkliga sina inneboende möjligheter till ett rikare liv. Sociala klyftor underminerar sammanhållningen i samhället och ger upphov till bristande tillit, främlingskap och konflikter mellan männi-‐‑ skor. När ojämlikheten ökar blir det svårare att samla de breda folkliga majoriteter som krävs för demokratins livskraft och en generell väl-‐‑ färdspolitik. Jämlikhet har också instrumentella värden. Socioekonomiska skillnader undergräver samhällets förmåga att mobilisera och utveckla sina mänskliga resurser och välståndsbildande krafter. Den borgerliga före-‐‑ ställningen att det finns ett utbytesförhållande mellan jämlikhet och effektivitet saknar stöd i verkligheten. Forskning har tvärtom visat att ojämlika livsvillkor har negativa följder för såväl folkhälsa och männi-‐‑ skors produktiva förmågor som för ett samhälles ekonomiska framåt-‐‑ skridande. Det var en betydande styrka för det svenska samhället under 1900-‐‑talet, särskilt under tiden efter andra världskriget, att socialdemokratins strä-‐‑ vanden på jämlikhetens område var så framgångsrika. Det moderna Sveriges historia var länge en historia om minskande sociala, kulturella och ekonomiska klyftor – parallellt med en unik välståndsutveckling. Under 1970-‐‑ och 80-‐‑talen var Sverige världens mest jämlika land med en generell levnadsstandard i det internationella toppskiktet. Därefter har utvecklingen vänt. På de flesta områden har ojämlikheten ökat, först långsamt, sedan grad-‐‑ vis snabbare. Som ett arv av 1900-‐‑talets stora samhällsomdaning är Sve-‐‑ rige i internationell jämförelse fortfarande ett av de mest jämlika län-‐‑ derna i världen. Till en del är det ett resultat av att växande ojämlikhet idag är ett allmänt utvecklingsdrag i alla samhällen av vår typ och de
- 7. 7 flesta länder har en mer ojämlik bakgrund. Men klyftorna växer i dag i högre takt i Sverige än på andra håll. Sedan mitten av 1990-‐‑talet har inkomstskillnaderna ökat snabbast och mest här bland samtliga mogna ekonomier (OECD Yearbook 2012). Vårt jämlikhetsarv är på väg att förskingras. Vi är på väg mot en ny version av det klassamhälle som arbetarrörelsen en gång formades för att bekämpa. Detta är en utveckling som bekymrar breda opinioner i landet -‐‑ långt utöver socialdemokratins traditionella väljarbas. I de nordiska välfärds-‐‑ demokratierna har man lärt sig uppskatta att leva i ett samhälle där människors lika värde inte bara är en fras i högtidstal. Ett jämlikt sam-‐‑ hälle präglas inte minst av hög social rörlighet. Ett sådant samhälle är rikt på kontaktytor där man kan förstå och lära av varandra. Människor mår väl i det öppna samhället. I ojämlikhet däremot härskar socialt främlingskap, rädsla och fördomar. Det blir ett slutet samhälle. Ett poli-‐‑ tiskt parti som förmår forma och driva reformer för att vända de senaste decenniernas utveckling mot växande klyftor har en potential att samla brett stöd. En politik för ökad jämlikhet är inte en politik för enskilda grupper och särintressen. Det är en politik för hela folket. En sådan politik svarar också mot en växande hunger efter sammanhåll-‐‑ ning och samhällsgemenskap som vi ser idag -‐‑ stämningar som riskerar att fångas upp av nationalistiska, främlingsfientliga och religiöst och etniskt/kulturellt fundamentalistiska krafter. Under de turbulenta mel-‐‑ lankrigsår då fascismen marscherade upp på den europeiska kontinen-‐‑ ten kunde socialdemokratin i Norden etablera ett politiskt alternativ som här tog loven av sådana stämningar. Idag är vi utsatta för ett starkt förändringstryck från globalisering och en snabb teknisk och organi-‐‑ satorisk omvandling av arbets-‐‑ och samhällsliv. Framtiden ter sig för många oviss och otrygg på ett annat sätt än förr. Den strategiska länken för att motverka att situationen ger medvind åt antidemokratiska krafter är en politik för ökad jämlikhet – en social sammanhållning och gemenskap som inte baseras på nation, ras eller etnicitet utan på män-‐‑ niskors lika värde. Mot denna bakgrund föreslår vi att socialdemokratin tillsätter en Jäm-‐‑ likhetutredning.
- 8. 8 II. Uppgiften För socialdemokratin är politik det möjligas konst – dvs. våra vär-‐‑ deringar, önskningar, förhoppningar och rädslor kan inte ensamma lig-‐‑ ga till grund för en politik för samhällsförändring. Vi måste veta hur den verklighet ser ut som vi har att hantera för att kunna utforma reform-‐‑ program som verkligen realiserar de förändringar vi vill åstadkomma. Innan vi bestämmer hur politiken bör formuleras måste därför grund-‐‑ läggande frågor analyseras på djupet, nämligen vad det är i våra sam-‐‑ hällen som under de senaste 30-‐‑40 åren har orsakat att de socioekono-‐‑ miska och kulturella klyftorna vuxit. Först när vi kartlagt och fått klarhet om ojämlikhetens materiella drivkrafter kan vi få blick över vilka ut-‐‑ vecklingens länkar politiken ska gripa tag i för att vända på samhällets färdriktning. En del anser sig redan ha svaret på de frågorna. I socialdemokratins led talar man exempelvis gärna om ojämlikhet som produkten av den bor-‐‑ gerliga regeringens politik. Det finns utbredda, diffusa idéer om de rikas girighet, om växande individualism och sjunkande solidaritet, särskilt inom medelklassen, som förklaringen till ökade klyftor. Men driv-‐‑ krafterna för utvecklingstendenser och trender som är så allmänna och genomgripande för samtliga mogna ekonomier är sannolikt djupare rotade i den objektiva samhällsutvecklingen än enbart politiska uttryck för en mentalitetsförändring hos de bättre ställda. Bland de som inom vetenskapens värld har till uppgift att studera detta möter man emeller-‐‑ tid vitt skilda förklaringslinjer. Det finns många teorier om varför ojäm-‐‑ likheten ökar. Huvuduppgiften för Jämlikhetsutredningen måste vara att pröva och undersöka dessa teorier, vad de förklarar och vad de inte förklarar, och hur de olika faktorer de pekar på hänger samman. Följande korta sammanställning av tänkbara orsakssamband är att betrakta som en första skiss, och en första disposition till hur en sådan undersökning skulle kunna struktureras. Den är självklart öppen för att andra faktorer och samband kan växa fram under diskussionens gång. De olika punkternas ordningsföljd är slumpmässig och anger ingen prioritet.
- 9. 9 III. Orsakssamband • Fördelningspolitik. Hur har insatser framförallt på skatte-‐‑, väl-‐‑ färds-‐‑ och transfereringspolitikens områden, som i efterhand kor-‐‑ rigerar ojämlikheter i samhället, förändrats under de senaste de-‐‑ cennierna, och hur har det påverkat de sociala klyftorna? • Fördelningen mellan arbete och kapital – vinstkvot, förmögenhets-‐‑ och lönebildning. Vilka förändringar ser vi i den inkomstfördelning i samhället som sker genom avtal på arbetsmarknaden och som påverkar förhållandet mellan lön och vinst? Vilken betydelse har minskad kollektivavtalstäckning? Hur har systemet för lönebild-‐‑ ningen -‐‑ och löneglidning utanför systemet -‐‑ påverkat inkomstför-‐‑ delningen mellan olika löntagargrupper? • Den finansiella sektorn. Hur fördelas vinsterna på olika delar av aktie-‐‑ och finansmarknaden? I vilken grad har den finansiella sek-‐‑ torns fördelning av värden utanför arbetslivet och den ekonomis-‐‑ ka produktionen påverkat jämlikheten? • Förändrade villkor på arbetsmarknaden i samband med struktur-‐‑ omvandlingens utveckling. Vilken inverkan har ny teknik, nya marknadsvillkor och nya sätt att organisera företag och verk-‐‑ samhet på efterfrågemönster och kvalifikationskrav på arbets-‐‑ marknaden? Fördelningen mellan hög-‐‑ och lågutbildade, mark-‐‑ nadsstarka och marknadssvaga grupper? Hur påverkas jämlikhe-‐‑ ten av strukturomvandlingen i vår tid, av vilka arbeten som för-‐‑ svinner och vilka som kommer nya? • Makroekonomisk politik. Hur påverkar mer eller mindre åtstra-‐‑ mande/expansiv penning-‐‑ och finanspolitik de samlade tillgångs-‐‑ och efterfrågemönstren i samhället, och därmed sysselsättning och reformutrymme med konsekvenser för jämlikheten? • Globaliseringens verkningar. Vilken betydelse har den alltmer glo-‐‑ baliserade arbetsfördelningen och hur påverkar den efterfråge-‐‑ mönstren på den nationella arbetsmarknaden? Hit hör också de växande migrationsströmmarnas inflytande, liksom i andra ändan av skalan återverkningarna av fria kapitalrörelser? Även det svenska EU-‐‑medlemskapets konsekvenser och vilka utrymmen det ger för nationell politik, risker för lönedumpning m.m. hör hit. • Genussystemet/Jämställdhetsfrågor. Hur påverkar det förhärskan-‐‑ de genussystemet lönerelationerna, såväl mellan olika typer av
- 10. 10 arbete som inom företag och verksamheter, samt dess inverkan på kvinnors förvävsarbetsgrad och bidrag till hushållsinkomster? I sammanhanget bör även betydelsen av en åldrande befolkning och dess konsekvenser för förutsättningar för kvinnors yrkes-‐‑ arbete belysas, dels i ett nutidsperspektiv, dels i ljus av olika fram-‐‑ tidsscenarier. • Geografisk centrum-‐‑ och periferibildning. Hur präglas samhällets klyftor av var människor bor i förhållande till var den ekonomiska och kulturella aktivitetsnivån är störst, dvs. av skillnader mellan glesbygd och storstad och expansiva och stagnerande orter och landsändar? Hur ser dynamiken ut på detta område? Hur påver-‐‑ kas jämlikheten av förtätningen i storstadsområden? • Utbildningssystemets utveckling. Hur har samhällets förmåga att anpassa sig till omvärldsförändringar påverkats av omläggningar utbildningsväsendets organisation och funktionssätt – alltifrån förskola till vuxenutbildning, och såväl formellt som informellt lärande – och vilken betydelse har detta för ojämlikhetens utveck-‐‑ ling? • Demografiska faktorer. Hur formar förändrade trender och ten-‐‑ denser i familjebildningen barns livschanser och jämlikheten för kommande generationer? Vilken betydelse har samhällets omsor-‐‑ ger av de minsta – föräldrastöd, förskola -‐‑ och vilka förändringar kan vi se här? • Folkhälsa. Hur påverkas folkhälsan, såväl somatiskt som psykiskt, av sociala och andra bestämningsfaktorer och vilka konsekvenser får det för spridningen av människors livsvillkor? IV. Några övergripande reflexioner Självklart handlar detta inte om att följa varandra uteslutande spår. Vad matrisen ovan visar är ett antal faktorer som påverkar den sociala strukturen i samverkan. Man kan utgå från att vissa av dem är mer grundläggande än andra. Men vilka de är, och på vilket sätt de är av överordnad karaktär kan inte fastställas i förväg utan måste framgå av fördjupade studier. Den lista av faktorer vi tar upp här kan dessutom be-‐‑
- 11. 11 höva kompletteras. Att nå fram till en sådan mer kvalitativ bild av hur olika faktorer samverkar är ett centralt mål för Jämlikhetsutredningens arbete. En annan övergripande synpunkt som bör vägleda arbetet är att det alltid är lättare att motverka växande klyftor om man kan identifiera och angripa de ojämlikhetsskapande krafterna i förebyggande syfte, jämfört med att försöka korrigera dess verkningar i efterhand. Även om det inte bör vara Jämlikhetsutredningens uppgift att förestava ett konkret och utbildat program för ökad jämlikhet, bör analysarbetet syfta fram till att identifiera centrala punkter i problemkomplexet där man kan åstad-‐‑ komma hävstångseffekter som verkar i orsakssammanhanget som hel-‐‑ het – vad man kan kalla jämlikhetsfrågans gordiska knutar. Slutligen finns anledning att framhålla att jämlikhet inte bara, vilket ofta blir fallet, får behandlas i ett inskränkt ekonomiskt perspektiv, som en fråga om enbart inkomsters fördelning. Ojämlikhet har inte minst en kulturell dimension, om umgängeskulturen i samhället i dess vida be-‐‑ märkelse. Det handlar om över-‐‑ och underordning i arbetsliv och var-‐‑ dag, och hur människor införlivar dessa villkor till identitetsfrågor. I för-‐‑ längningen gäller det villkoren för demokratin. I arbetarrörelsen har alltid jämlikhetsfrågan hängt nära samman med förutsättningarna för ett levande folkstyre och dess utveckling såväl på mikro-‐‑ som på makro-‐‑ nivå. Jämlikhetsfrågan handlar således inte bara om vad man har i form av materiella tillgångar, hur viktig den frågan än är. Det är även en frihets-‐‑ fråga -‐‑ om vad man kan göra, om hur vars och ens möjlighetshorisont ter sig – ”the opportunity structure”, för att citera den danske välfärds-‐‑ forskaren Gösta Esping-‐‑Andersen. En av den svenska socialdemokratins främsta idépolitiker Nils Karleby påpekade att den reformistiska sam-‐‑ hällsomdaningen bara kan fullbordas i ”den psykologiska verkligheten”, dvs. när reformpolitiken ger människor anledning att i sin identitet in-‐‑ förliva att de är fullvärdiga medborgare med oinskränkt delaktighet i samhällsutvecklingen, ”till skillnad från tiden för den socialistiska sam-‐‑ hällskritikens första framträdande, när folket blott var ett produktions-‐‑ medel bland övriga och samhället enbart representerades av dess her-‐‑ rar”.
- 12. 12 I detta finns en koppling som bör uppmärksammas och belysas, näm-‐‑ ligen folkhälsoforskningens allt tydligare klarläggande av sambanden mellan människors över-‐‑ och underordning och förutsättningar för aktiv delaktighet i samhällslivets alla aspekter å ena sida, och å den andra deras livschanser, hälsa och välbefinnande, något som genom individernas gruppering i strata och klasser är av avgörande betydelse för samhällets förmåga att möta människors behov, främja individernas utveckling och skänka befolkningens flertal det goda livet. V. Tillsättandet av en Jämlikhetsutredning – ett förslag Jämlikhetsutredningen bör ha en sammansättning med bred forsknings-‐‑ kompetens från relevanta områden, i förening med erfarenheter från fackföreningsrörelse, folkrörelser och politiskt arbete på primärkom-‐‑ munal, landstingskommunal och statlig nivå. Uppgiften är inte att ta fram ett färdigt reformprogram utan ett sakligt underlag för en politisk beredning i partiet av ett sådant program på medellång sikt. Kongressen bör enligt vår mening besluta om inrättandet av en utredning -‐‑ men den bör få uppdraget formulerat av partistyrelsen, som också förfogar över dess resultat och beslutar om den fortsatta beredningen av ett nytt, strategiskt socialdemokratiskt reformprogram på medellång sikt för ökad jämlikhet.
- 13. 13 Samtliga rapporter från Tankeverksamheten kan laddas ner utan kostnad från www.tankeverksamheten.se
- 14. 14 Det är hög tid för Socialdemokratin att ta ett nytt grepp om jämlikheten, menar Ann-‐Sofie Hermansson, Anne-‐Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson och Levi Svenningsson, som föreslår att kongressen i år beslutar inrätta en brett sammansatt jämlikhetsutredning. Ansvarig utgivare: Ann-‐Sofie Hermansson www.tankeverksamheten.se -‐ redaktion@tankeverksamheten.se ISBN 978-‐91-‐87077-‐40-‐1