Tankeverksamhetens nya rapport innehåller tre texter. 1. Regeringens skolmisslyckande av Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson & Olle Ludvigsson 2. Om den svåra farsoten GERM som angriper skolor världen över av Pasi Sahlberg 3. Essa Academy – ett exempel av Anders Nilsson

1. Tre texter om skolan
Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson, Olle Ludvigsson,
Pasi Sahlberg & Anders Nilsson

2. 2

3. 3
Tre texter om skolan
Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson, Olle Ludvigsson,
Pasi Sahlberg & Anders Nilsson
Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg

4. 4
Författarna
Anna Johansson är ordförande för Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt och
biträdande kommunalråd i Göteborg med ansvar för grundskola och förskola
Linus Glanzelius är ordförande för Göteborgs SSU-distrikt
Jan Nilsson är ordförande för LO Göteborg
Olle Ludvigsson är EU-parlamentariker för Socialdemokraterna
Pasi Sahlberg är skolforskare och generaldirektör för CIMO i Helsingfors
Anders Nilsson är stadssekreterare för Socialdemokraterna i kommunstyrelsen i
Göteborg
Författarna svarar själva för framlagda uppfattningar och slutsatser i
Tankeverksamhetens skrifter.
Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermansson
www.tankeverksamheten.se
redaktion@tankeverksamheten.se
ISBN 978-91-87077-31-9
Göteborg 2013

5. 5
Innehåll
Regeringens skolmisslyckande
Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson & Olle Ludvigsson
7
Om den svåra farsoten GERM som angriper skolor världen över
Pasi Sahlberg
9
Essa Academy – ett exempel
Anders Nilsson
13

6. 6

7. 7
Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson & Olle Ludvigsson
Regeringens skolmisslyckande
Regeringen har haft nära åtta år på sig att höja resultaten i skolorna. OECD:s
jämförelse mellan länder om vad elever vet och kan, den s.k. PISA-studien,
visar att den har misslyckats kapitalt. Svenska elever har den sämsta kunskapsutvecklingen i samtliga 65 länder som ingår i undersökningen.
Det är extremt allvarligt. 22,7 procent av de undersökta 15-åringarna i
Sverige visar sig sakna funktionell läsförmåga. Ja, ni läste rätt. Ännu fler, 27
procent, hamnar under PISA-minimum i matematik. År 2006 var det omkring var tionde elev som hamnade där.
Man får aldrig glömma att det bakom procenttalen finns människor av
kött och blod. En följd av misslyckandet är att den psykiska ohälsan bland
barn ökar. Det handlar om oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter, ”ont i magen” - något som blivit vanligare från elva års ålder. Det är då man på allvar
börjar förstå att hur det går för mig i skolan idag är av betydelse för hur hela
mitt liv kommer att gestalta sig.
Det är inte bara barnen och ungdomarna som drabbas direkt som får lida
av detta. Vi är på väg in i en situation där vi på en och samma gång har brist
på efterfrågad arbetskraft och allt fler som inte kvalificerar sig för arbetsmarknadens krav. Att omkring var fjärde person i tillträdande årskullar
enligt PISA sannolikt har svårigheter att få fotfäste i arbetslivet driver på
obalanserna. Troligen kommer löner i bristyrken att drivas upp, vilket Riksbanken kommer att svara på med att höja räntan. Då ökar arbetslösheten för
de som har det svårare att göra sig gällande. Obalanserna drabbar hela
samhället.
Vad är förklaringen till misslyckandet? Det finns flera. En är en regeringspolitik som sätter kommunerna under ekonomisk press och samtidigt har
låtit riskkapitalister roffa åt sig mångmiljonbelopp ur friskolor. Sedan år
2007 har antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd fördubblats i Göteborg, från drygt 5 000 till strax under 10 000. Till stor del
beror det på överströmning av människor från a-kassan och Försäkringskassan till följd av regeringspolitiken. Sammanlagt går 1,3 miljarder kronor

8. 8
till försörjningsstöd i Göteborg varje år. Tänk om vi hade haft hälften av de
pengarna till skolan.
En annan förklaring är att klyftorna ökar utanför skolan i ett allt kallare
moderatlett Sverige. Det avspeglar sig också i skolans värld. Den bristande
likvärdigheten har ytterligare stegrats av skolans uppsplittring genom den
praktiskt taget fria etableringen av friskolor under Reinfeldts styre.
Ännu en förklaring är att när skolsystemet splittras upp på många externa
utförare måste man skärpa kontrollen. Resultatet har blivit en omfattande
detaljstyrande dokumentationsskyldighet som inverkar menligt på kvaliteten i undervisningen, dels därför att den stjäl mycket tid från lärarna, dels
därför att den lämnar mycket litet utrymme över för deras professionella
autonomi och hantverksskicklighet.
Det är overkligt att höra utbildningsministern skylla på det socialdemokratiska styret för nästan åtta år sedan. Tydligen håller han sig själv helt
utan ansvar: ”PISA 2012 är således inte en utvärdering av den nya skolpolitiken, utan spiken i kistan för den gamla".
Det av Björklund ofta upprepade påstående att resultaten i skolan ”har
sjunkit som en sten” i mer än tjugo år är utan grund. Hur det var före den
första PISA-studien år 2000 vet vi egentligen inte - och i den undersökningen klarade sig svenska elever tämligen väl i internationell jämförelse. I
OECD:s stora studie av vuxnas kunnande PIAAC hamnar Sverige på fjärde
plats bland 23 länder, vilket talar för att ”den gamla socialdemokratiska
flumskolan” fungerade mycket bra. Det finns heller inget som styrker att
raset i PISA-studierna 2009 och 2012 står i samband med kommunaliseringen av skolorna år 1989, som de borgerliga gör gällande. Däremot har
den starkt tilltagande statliga detaljstyrningen av skolorna under de moderatledda regeringsåren omintetgjort vad som var ett av syftena med kommunaliseringen: att frigöra skolorna från den statligt byråkratiska skolöverstyrelsen och ge större utrymme för lärarnas professionella autonomi.
Skolan måste nu stärkas från grunden. Vi socialdemokrater har en politik
för det. Den grundas på den analys vi gör om vad det är som brister. Det behövs upprensning bland oseriösa friskolor och steg mot ett mer sammanhållet skolsystem, investeringar i mindre klasser och fler lärare som
utan att centralstyras i detalj av omfattande dokumentationsskyldighet får
möjlighet att utöva och bli skickligare i sitt hantverk. I ett samhälle där vi
bär på all världens kunskap i mobilen behöver vi större fokus på att stimulera människors förmågor och färdigheter – och det måste börja redan i förskolan.
Slutligen – men inte minst - behöver vi en kraftfull politik för ökad jämlikhet i samhället – och därmed också i skolan.

9. 9
Pasi Sahlberg
Om den svåra farsoten GERM som
angriper skolor världen över
För tio år sedan rankades Finland – mot alla odds – som världens utbildningsnation nummer ett. Det var överraskande, därför att i Finland betraktas utbildning som en allmän och avgiftsfri nyttighet för alla, utan standardiserade tester och konkurrerande privata skolor. När jag ser mig om runt om
i världen ser jag konkurrens, fria skolval och testning av elever och lärare
som de mest använda metoderna för att förbättra utbildningen. I Förenta
staterna och många andra länder har denna marknadsorienterade, globala
rörelse satt kvaliteten på spel i allmänna skolor. Men inte i Finland.
Man kan fråga sig vad det är som gjort finska skolor så speciella. Svaret
förvånar många. För det första har Finland aldrig strävat efter att vara ”bäst
på utbildning” utan snarare att tillhandahålla goda skolor för alla barn. Med
andra ord har likställdhet när det gäller utbildning ställts före en ”tävling till
toppen”-mentalitet i nationella utbildningsreformer.
För det andra har finländarna tagit lärare och undervisning på allvar genom att ställa krav på att alla lärare måste vara ordentligt utbildade vid
akademiska universitet. Samtidigt har lärare professionellt oberoende och
allmänt förtroende för sättet att sköta sin yrkesutövning. Som en följd har
undervisning i tre decennier varit ett populärt yrkesval för unga finländare. I
dag investerar den finska staten 30 gånger mer i lärares och övrig skolpersonals professionella utveckling än på tester av elevernas prestationer i skolan.
För det tredje har skolfolket i Finland lärt sig systematiskt från andra
länder hur utbildningen kan reformeras och undervisningen förbättras i
skolorna. Alltsedan John Dewey för hundra år sedan har Förenta staterna
varit en särskilt viktig inspirationskälla. Amerikanska undervisningsinnovationer som grupparbete, problembaserat lärande och portföljbedöm-

10. 10
ning är exempel på metoder som skapats av lärare och forskare i Förenta
staterna och som nu är vanligt förekommande i finska klassrum.1
En sak som har slagit mig är hur lika utbildningssystem är. Läroplaner
standardiseras för att anpassas till internationella test och elever runt om i
världen använder läromedel från samma globala producenter. Utbildningsreformer i olika länder följer också samma mönster. Likriktningen är så
tydlig att jag kallar den Global Educational Reform Movement eller GERM.2
Det är en virusepidemi som sprids världen över och vållar infektioner i utbildningssystemen. Smittan fortplantas genom experter, media och politiker.
Utbildningssystemen tar efter inriktning från varandra och infekteras. Följderna blir sjuka skolor, lärare som mår dåligt - och elever som lär sig mindre.
GERM-infektionen har flera symtom. Det första är mer konkurrens inom
utbildningssystemen. Många reformatorer tror att kvaliteten på utbildning
blir bättre när skolor konkurrerar med varandra. För att kunna konkurrera
måste skolorna få större självständighet, och med självständighet följer
behov av ökad kontroll. Den marknadsliknande konkurrensen i många av
dagens skolreformer leder till skolinspektioner, standardprov och utvärderingar av lärarnas effektivitet. Men när skolor ska konkurrera med varandra
blir det mindre samarbete.
Det andra symtomet på GERM är fria skolval. Föräldrar placeras i en position som konsumenter när de får makten att välja skola för sina barn, och
därmed främjas marknadsliknande former för konkurrens i systemen när
skolor strävar efter att attrahera föräldrarna. Mer än två tredjedelar av
OECD-länderna har ökat familjernas möjligheter att välja skola med motivet
att marknadsmekanismer inom utbildningen ger likvärdig tillgång till högkvalitativa skolor för alla. Charter Schools i Förenta staterna, Secondary
School Academies i Storbritannien, friskolor i Sverige och Private Schools i
Australien är exempel på hur politiken för fria skolval sprider sig. Ändå
uppvisar enligt OECD länder som tillämpar detta både försämrade skolresultat och ökad segregation i skolan.
Det tredje tecknet på GERM är större uppföljningskontroll för skolor och
därtill relaterade standardprov för eleverna. Många tror att det är som på
marknaden, att om lärare och skolor ställs till ansvar för elevernas lärande
leder det till förbättrade resultat. I dag är standardiserade tester det vanligaste sättet att avgöra om skolor gör ett bra jobb. Att mäta lärareffektivitet
med standardiserade test är ett säkert symtom på GERM. Men enligt Center
for Public Education inriktar standardiserade tester lärandet på själva testet,
1
John Dewey (1859-1952), amerikansk psykolog och pedagog, framför allt känd som en av
pragmatismens frontalfigurer. Myntade begreppet "learning by doing", en aktivitetspedagogik där
teori, praktik, reflektion och handling kopplas samman. Kunskap måste vara till nytta och ha
verklighetsanknytning. Dewey räknas till de progressiva pedagogiska teoretikerna med anknytning
till den demokratiska socialismen och har kallats ”den funktionella psykologins fader”.
2 Eng. germ = bakterie, smittämne.

11. 11
läroplaner snävas in till att prioritera språkförståelse och matematik, och
undervisningen avlägsnar sig från pedagogikens konst till att bli mekaniska
instruktioner.
Hälsosamma skolsystem är motståndskraftiga mot GERM och dess obehagliga symtom. I dessa länder förblir läraryrket ett attraktivt yrkesval för
unga människor. Mitt syskonbarn Veera är ett bra exempel.
För sju år sedan när hon gick ut gymnasiet i Helsingfors tog hon kontakt
med mig och bad om råd hur hon skulle kunna komma in på lärarprogrammet på universitetet, där jag tidigare hade arbetat. Jag sade att som
en student med goda betyg borde hon känna sig avspänd under inträdesprovet och helt enkelt vara sig själv under intervjun.
I Finland är utbildningen av lågstadielärare en akademisk, forskningsbaserad mastersutbildning på samma sätt som examina inom juridik, ekonomi eller medicin. Hon läste de böcker som krävdes, gjorde inträdesprovet
och kallades till sist till en slutlig intervju som bara gjordes med toppkandidaterna. En månad senare ringde hon mig i tårar och berättade att hon
inte kommit in. Jag frågade henne vilken av frågorna i intervjun som hade
varit svårast. Hon svarade: ”Varför vill du bli lärare när du kan komma in på
jurist- eller läkarlinjerna?”.
Efteråt skrev hon ett brev till mig om sitt intresse för undervisning. Så här
skrev hon: ”Först och främst är det en inre drivkraft att vilja hjälpa människor att inse sina styrkor och talanger men också få förståelse för sina
svagheter och tillkortakommanden. Jag vill bli lärare för att jag vill göra
skillnad i barns liv och för det här landet. Mitt arbete med barn har alltid
byggt på kärlek och omsorg, att vara en vän och skapa personliga relationer
med dem jag arbetar. Det är det enda sätt jag kan tänka mig som skänker
mig tillfredställelse i livet.”
Under våren som kom sökte hon igen. Hon blev antagen bland tiofalt fler
sökande än det fanns platser, och nyligen fick hon sin examen som lågstadielärare. Om det finska utbildningssystemet hade varit infekterat av GERM
som i så många andra länder, så skulle Veera och många av hennes likar
aldrig ha valt undervisning som sin livsbana.
Att angripa pandemiskt ointresse för läraryrket med program som Teach
for America och Teach First kan lindra lokala yttringar men inte bota den
pågående systeminfektion som orsakar utbildningsmässiga underprestationer i många länder. I stället måste vi återupprätta den fundamentala
betydelsen och värdet av skolundervisning. Utan allmänna skolor skulle
våra länder och samhällen vara dåligt utrustade för att värdesätta
humanitet, jämlikhet och demokrati. Enligt min mening ska vi inte utbilda
barn att bli lika efter ett standardmått utan hjälpa dem att upptäcka sina
talanger och lära dem att vara olika. Mångfald är rikedom i humanitet och en
förutsättning för innovation.
Ett växande antal elever i Korea och Japan tar sina liv därför att de inte
längre klarar trycket från vuxenvärlden. Två nyliga självmord av de keny-

12. 12
anska 14-åriga skolflickorna Mercy Chebet och Sylvia Wanjuku är ännu ett
tragiskt kapitel i boken om offren för GERM.
Vi måste stoppa GERM som sätter sådan press på barn i skolor genom
konkurrens, fria skolval och utvärderande kontroll. Att välja samarbete,
likställdhet och tillitsbaserat ansvar som drivkrafterna i utbildningsreformer stärker immuniteten i våra skolsystem att motstå GERM och erbjuda
goda skolor åt alla barn.

13. 13
Anders Nilsson
Essa Academy – ett exempel
Essa Academy är en grundskola i Bolton utanför Manchester i Storbritannien som på några år har förvandlats från att cirka 70 procent av eleverna
misslyckades med att få godkända betyg till att resultatmässigt bli en av de
bästa skolorna i sitt slag i landet med elever från socioekonomiskt resurssvaga områden.
Som jag uppfattar det finns tre huvudfaktorer bakom framgången.
1) Medvetet institutionellt kulturbygge på normativ grund: "All will
succeed" är grundsatsen. Man får intrycket av en näst intill totalitär regim
med ett fast grepp om såväl helhet som detaljer. En entré för alla (elever,
lärare, övrig personal) vars automatiska dörrar öppnas välkomnande redan
när man är tjugo meter bort. Det är genomtänkt signalvärde i det. Man
kommer direkt in i en gemensam matsal för lärare och elever - ett torg i
centrum för samfälligheten. Upptagningsområdet är bland de
socioekonomiskt mest depriverade i Storbritannien. Men eleverna måste bli
antagna och det är fler som söker än det finns plats för. Ett visst urval
således. Nästa fråga: Vad händer med elever som på ett eller annat sätt inte
passar in? - Vi skiljer dem från den större gruppen och arbetar i mindre
grupper eller individuellt. Vi arbetar också med familjen. “We can't change
behaviour but we can change belief and that changes behaviour." Jag fick
intrycket att de gör långtgående ansträngningar för att lyckas - grundsatsen
"All will succeed" förpliktigar - men det förekommer att elever relegeras
(vilket inte är möjligt i svenska skolor). Befäster man den gemensamma
kulturen genom att informella ledare med dåligt inflytande (sådana finns
alltid) plockas bort, först från gruppen och som en sista åtgärd även från
skolan? Om det är så, är det ändå försvarbart därför att man skyddar andra
som annars skulle hamna i riskzonen? Svåra frågor, men resultaten på Essa
är imponerande när det gäller att förbättra livschanser för elever från
socioekonomiskt resurssvag miljö.

14. 14
Det syns ingen graffiti eller skadegörelse alls. Toaletterna är rena som
operationssalar. År 2009 flyttade skolan från ett gammalt, mycket nerslitet
skolhus till en helt ny byggnad med genomtänkt arkitektur från helhet till
detaljer för att främja den gemensamma kulturen och moraliska ordningen.
Inga klassrum, man arbetar i större och flexibelt anpassningsbara lokaler.
Skoluniform är obligatorisk. Vad man kallar "extrema frisyrer" (inklusive
rakade skallar), make up eller smycken tillåts inte. Ganska många flickor har
sjal på muslimskt vis men någon heltäckande burkha eller liknande syntes
inte. Religiösa symboler måste i varje enskilt fall få uttrycklig tillåtelse av
skolan. Man får intrycket av en stark social kontroll. Vikten av fullständig
transparens i skolan understryks - allt ska vara synligt. Elevernas ordning,
uppförande och studieresultat följs systematiskt och dokumenteras som
"grönt" (OK), "gult" (varning) och "rött" (akut ingripande av nöden). Detta
kommuniceras kontinuerligt med föräldrarna, vilka man håller nära kontakt
med och betraktar som en viktig resurs för skolarbetet. Samverkan mellan
skola och omgivande "Community" ses som en nyckelfaktor för framgång.
Ömsesidig respekt mellan elever och mellan elever och lärare betonas
starkt. Atmosfären som man uppfattar den intuitivt känns inkluderande,
öppen och vänlig – det är nästan lite för bra för att vara sant. Med svenska
ögon ter sig eleverna osannolikt välartade och disciplinerade – men
samtidigt frimodiga och det är lätt att få kontakt. Utifrån demokratiska ideal,
kritiska förhållningsätt och deliberativ diskurs finns det otvivelaktigt risker
med en stark moralisk ordning i kombination med omfattande social
kontroll och strävan efter total transparens. Men de goda studieresultaten
väger mycket tungt i den andra vågskålen.
2) Kontinuerlig kollegial reflektion och formativ uppföljning/metodutveckling bland lärarna. På fredagar slutar eleverna vid lunch, och eftermiddagen ägnas åt reflekterande pedagogisk utveckling och produktion av
läromedel. Skolan använder inga läroböcker utan lärarna ställer samman allt
kursmaterial själv. Alla har fri tillgång till och arbetar vidare på kollegornas
arbete. "Academy" i England är en slags friskola som måste leva upp till
läroplanens kunskapskrav men i övrigt kan strunta i den helt. Det ger stort
utrymme för lärarnas professionella autonomi. Man har arbetat fram en helt
egen pedagogisk plattform med "Mind the gap" som grundsats - minimera
gapet mellan utlärning och inlärning. Essa Academys stora framgångar kan
uppfattas som ett starkt argument i debatten om företräde för formativt
eller summativt kvalitetsarbete.
3) Fokus på kognitiv utveckling i stället för traditionell kunskapsöverföring. Man är medveten om de första levnadsårens betydelse för individens

15. 15
kognitiva utveckling och den traditionella skolans svaga förmåga att i efterhand kompensera för bristande kognitiv stimulans tidigt i livet, men anser
att en alternativ pedagogik som verkligen utgår från individens förutsättningar kan åstadkomma detta, vilket man menar sig ha stöd för både i
forskning och i den egna praktiken.
Man arbetar inte med klasser och årskurser. Första året (eleven är då sju
år) arbetar två lärare plus skiftande övriga resurspersoner beroende på
innehåll med 60 elever som delas i mindre grupperingar allt efter uppgifter i
fyra ämnen: matematik, engelska, gymnastik och "New Basics". Det
sistnämnda är problemorienterade temaarbeten om allt möjligt med "tvärvetenskaplig" inriktning. En stor del av matematiken och engelskan är i
praktiken sammanfört i ett ämne som kan beskrivas som systematisk
kognitiv stimulans och träning. Därefter är det tre nivåer fram till en slutlig
sammanknytande nivå. De tre nivåerna kallas "Söt chili", "Medium chili" och
"Het chili". Man använder pepparfrukter som beteckningar därför att de i
detta sammanhang saknar de associationer som "grades", "levels" eller
"degrees" har. Man har nio ämnen eller "strands": matematik, engelska,
naturvetenskap, gymnastik, språk, "En värld", entreprenörskap, konst och
välbefinnande. Inom varje "strand" finns på varje chilinivå fem till tio mer
eller mindre fantasifullt utformade delkurser i okonventionella och problemorienterade former.
Duktiga elever kan bli godkända redan efter en delkurs och får då i det
"strandet" gå vidare till "Medium chili". Men de flesta behöver gå igenom
flera delkurser för att kvalificera sig för nästa nivå. På samma sätt sker
övergången från medium till het. Studietakten anpassas därmed helt till
individen. Ålder har ingen betydelse, det är kognitiv utveckling och mognad
som bestämmer rörelsen genom modellen: ett modulsystem där eleverna
arbetar i skiftande mindre grupper utifrån sina val av delkurser. Eleverna
väljer själv dessa och lägger således upp sitt eget program. En formidabel
logistisk uppgift att lösa för skolan (jag vet, vi hade en liknande uppläggning
på Järnet, ett större arbetslöshetsprojekt vi drev på LO Göteborg i slutet av
1990-talet). Efter att ha passerat "Het chili" i alla "strands" följer en avslutande sammanknytande individuellt utformad nivå där man säkerställer att
varje elev verkligen når upp till kunskapskraven för grundskolan, vanligtvis
ett halvår. Eleven är kvar på Essa till 16 årsåldern. För dem som blivit klara
med grundskolan innan dess erbjuder man ett stort urval av gymnasiekurser.
Teknikstöd
Varje elev har en egen iPad som ger tillgång till alla läromedel och studiearbetet sker med den. Pedagogiken är helt och hållet utformad utifrån den
nya teknikens förutsättningar och möjligheter i appar för multimedia som

16. 16
Book Creator, iBook Author och iTunesU. Till skillnad från den allmänna trenden (i hela världen) presterar pojkar lika bra som flickor i skolarbetet.
Kanske handlar det om det gamla knepet att få män att tvätta: köp en svart
tvättmaskin med fjärrkontroll. Teknik tenderar att attrahera pojkar. Men här
finns också en problematisk fråga. Skolan har ett nära samarbete med Apple.
I vilken grad företaget har ställt resurser till förfogande för teknik och
utvecklingsarbete förefaller inte helt transparent. Academy-formen medger
sponsring och externa finansiärer. På direkt fråga svarar Apples representanter, som var med vid studiebesöket, att de har en reguljär kundrelation
med Essa, inget annat - men Apple använder skolan och dess framgångar
som ett skyltfönster för att marknadsföra sina produkter i skolvärlden. Innebär samarbetet att Essa har tillgång till extraordinära resurser utan vilka det
kan vara svårt för andra skolor att upprepa framgången?
Konklusion
Man kan undra om detta är Brave new world eller efterföljansvärt exempel.
Mycket att fundera över. Det sätt som de arbetar med den nya tekniken
imponerar. Man inser hur betydelsefull en stark gemensam kultur eller
normbaserad institutionell ram är för goda skolresultat överlag för elever
från studieovana och socioekonomiskt resurssvaga miljöer. Den formativa
uppföljningen (i stället för den Björklundska kontrollskolan med stark slagsida för summativ dokumentation och uppföljning) förefaller föredömlig, i
synnerhet som den också är kopplad till lokal och kollektiv utveckling av
läromedel. Särskilt intressant är fokuset på kognitiv utveckling snarare än
på traditionell kunskapsöverföring. Man får konstatera att med nuvarande
obligatoriska kursplaner och detaljstyrande dokumentationskrav i Sverige
är det nog svårt att realisera något liknande fullt ut här. Men Essa Academy
bör ändå kunna tjäna som en riktningsgivare för utveckling av skolor i
Sverige och i Göteborg:
• Rektors pedagogiska ledarskap – forma en kultur på normativ grund
med fast grepp om både helhet och detaljer i vardagen
• Systematiskt kvalitetsarbete – kollegial reflektion och formativ
uppföljning i en skola som blir en lärande och kunskapsproducerande
organisation även för lärarna
• Det kompensatoriska uppdraget – fokusera på och utveckla metoder
för att främja individens kognitiva utveckling
Mer information om Essa Academy finns på: http://www.essaacademy.org

17. 17

18. 18
Resultatet i OECD:s PISA-studie 2012 om vad skolelever vet och kan är en katastrof för
Sverige. Ingenstans bland 65 undersökta länderna är kunskapsraset så stort. Med anledning
av det borgerliga skolmisslyckandet publicerar Tankeverksamheten tre texter om skolan.
Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermansson
www.tankeverksamheten.se
redaktion@tankeverksamheten.se
ISBN 978-91-87077-31-9